66. Vissa medlemsavgifter och finansiella bidrag (förslagsanslag)

Av det under momentet föreslagna tillägget på 10 miljoner euro kommer enligt uppgift en miljon euro att användas för den frivilliga finansiering av FN:s säkerhetsstyrka i Irak som nämns i momentets förklaring.

Syftet är att utgående från FN:s säkerhetsresolutioner förbereda FN:s återinträde i Irak. En särskild resolution om skyddsinsatser har också antagits. Meningen är att i Irak sätta upp en särskild styrka på ca 1 800 man för att skydda FN-personalen, byggnader och funktioner. Säkerhetsstyrkan skulle ha mandat av FN och ledas av en kommendör för de multinationella styrkorna.

EU-staterna har fått ta emot en begäran från FN:s generalsekreterare om bidrag till att inrätta säkerhetsstyrkor. Enligt begäran kunde hjälpen bestå i ekonomiskt stöd, trupper eller något annat. FN har bekräftat att det behövs ungefär 21,5 miljoner euro från EU-länderna för att verksamheten ska kunna köra igång. Det handlar om löne- och inkvarteringskostnader för styrkan under det första verksamhetsåret.

EU-staterna ser det nödvändiga i att hjälpa FN i Irak och då uttryckligen med pengar. Enligt erhållen utredning har tio EU-länder meddelat att de stöder FN:s säkerhetsstyrkor ekonomiskt. Just nu är det nationella stödet uppe i ca 12 miljoner USD.

Finansutskottet ser inget hinder för att en miljon euro av anslaget under momentet avsätts för frivillig finansiering av FN:s säkerhetsstyrka i Irak, om detta är politiskt motiverat och förenligt med de riktlinjer riksdagen godkänt.

74. Husbyggen (reservationsanslag 3 år)

Enligt förklaringen till momentet behövs det föreslagna tillägget om 550 000 euro för att byggkostnaderna för Porkala sjöbevakningsstation stigit.

Gränsbevakningsväsendet fick i 2003 års budget en byggfullmakt på 1 770 000 euro för byggande av Porkala sjöbevakningsstation. Arbetena på en av de viktigaste sjöbevakningsstationerna inom Helsingfors sjöbevakningsområde har inletts och när arbetet är klart är det meningen att sjöbevakningsområdets tekniska övervakning ska placeras där. Samtidigt åtgärdas bristerna i träningslokalerna för marina funktioner vid Gräns- och sjöbevakningsskolan.

Enligt ett anbudsförfarande blir priset på hela entreprenaden 2 320 000 euro. Den kostnadskalkyl som byggfullmakten byggde på överskrids därmed med 550 000 euro, dvs. 24 procent.

Det handlar enligt utskottets mening inte om någon liten överskridning av kostnadskalkylen. Enligt utredning till utskottet har kostnadskalkylerna för byggprojekt utan undantag överskridits på senare tid. Statistikcentralen uppger att byggnadskostnaderna nyligen börjat uppvisa en snabbt uppåt gående trend. Den ytterst livliga byggnationen i huvudstadsregionen är en annan orsak till att kostnadskalkylen för Porkala sjöbevakningsstation överskridits.

16. Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 3 år)

Regeringen föreslår att grunderna för användningen av den beställningsfullmakt om 168 000 000 euro som beviljades för utvecklande av Finlands krigsekonomiska beredskap (STALVA) ändras så att beställningsfullmakten får användas för anskaffning av utlandstillverkade bärgranater för artilleri och granatkastare. Som villkor uppställs att den inhemska försvarsmaterielindustrin är komponenttillverkare i anskaffningarna, då detta är ändamålsenligt.

STALVA-beställningsfullmakten var avsedd bl.a. för projekt som ska stödja den inhemska försvarsmaterielindustrins teknologihantering och systemintegrationskompetens och hjälpa den att rädda produktionen inom kritiska kompetensområden. Beställningsfullmakten ska också förbättra försörjningsberedskapen i fråga om ammunition.

Enligt planerna ska ca 19 miljoner euro av STALVA-beställningsfullmakten användas för upphandling av bärgranater för artilleri och granatkastare. Den inhemska försvarsmaterielindustrins andel beräknas utgöra ca 40 procent av bärgranaternas totala anskaffningsvärde.

Med de ammunitionsmedel som anskaffningsplanen förutsätter ser den inhemska försvarsmaterielindustrin ingen anledning att monteringen av bärgranaterna sker i Finland. Att bygga en monteringslinje skulle totalt sett kosta ca 35 miljoner euro mer än alternativet, dvs. en maximalkomponenttillverkning.

Riksdagen har förutsatt att minst hälften av försvarsmaktens materielanskaffningar ska göras här hemma med beaktande av motköp och materielets livscykel, något som också regeringen har förbundit sig till. Det gäller att följa principen också i framtiden. Men i gengäld måste den finländska försvarsmaterielindustrin se till att den är tekniskt beredd att möta de allt mer krävande utmaningarna. Det behövs satsningar på forskning och produktutveckling för att industrin ska kunna delta i upphandlingar både självständigt och som en beaktansvärd samarbetspartner till europeisk industri.

41. Stöd för VPU Beklädnadsfabrik Ab (reservationsanslag 2 år)

VPU Beklädnadsfabrik Ab har enligt information gått på minus de fem senaste åren. Likviditeten sjönk dramatiskt i början av året och bolaget hamnade i en kris bedömt efter alla ekonomiska mått. Affärs- och marknadsekonomiskt sett ansågs bolaget inte ha några förutsättningar att fortsätta verksamheten. Beslut togs att avveckla bolaget under kontrollerade former för att undvika konkurs då de anställda hade gått miste om lön under uppsägningstiden.

Regeringen föreslår i tilläggsbudgeten ett anslag på 2,7 miljoner euro för att finansiellt underlätta för bolaget så att det t.ex. kan betala amorteringar och räntor på lån och andra skulder samt lön för uppsägningstiden för arbetstagarna till den del bolagets egna tillgångar inte räcker till för att betala utgifterna.

Avvecklingen av bolaget har enligt information till utskottet skett planenligt. Det föreslagna anslaget torde således räcka till för bolagets förpliktelser.

Det är ytterst beklagligt att VPU Beklädnadsfabrik Ab måste läggas ned, menar utskottet. Orsaken till avvecklingen står främst att finna i att ingen tog tag i den förlustbringande utvecklingen och satte in behövliga åtgärder. För att detta inte ska upprepas måste större uppmärksamhet också fästas på ledningen av bolag som staten äger direkt eller indirekt, påpekar utskottet.

44. Ersättning för skördeskador (reservationsanslag 3 år)

Odlare kan genom statens skördeskadesystem få skördeskadeersättning för skada som drabbat växande gröda till följd av exceptionella väderförhållanden. Odlarna kan söka ersättning för kvantitativa och kvalitativa vinterskador på odlingsväxter och skador som drabbat växande eller skördemogen gröda. Ersättning kan också sökas för skada som åsamkats av att sådden omöjliggjorts av väta till följd av exceptionell översvämning eller osedvanligt rikliga regn.

I år har vi fått osedvanligt mycket regn på många håll i Finland. Av landskapen drabbades Nyland, Österbotten, Södra Österbotten, Norra Österbotten, Kajanaland och Norra Karelen värst av skyfall.

Enligt tillgängliga uppgifter beräknas det totala beloppet av skördeskadorna stiga till ca 27 miljoner euro. Det faktiska beloppet är högre i och med att datasystemen inte noterar skador som understiger odlarnas egenandel (30 %). Ersättningarna enligt skördeskadelagen för de ersättningsgilla skadorna beräknas uppgå till i runt tal 17 miljoner euro. I årets budget finns ett anslag på 3 400 000 euro och av fjolårets anslag återstår ca 710 000 euro, men det räcker inte för att betala skördeskadeersättningarna. Det behövs ett extra anslag på 13 miljoner euro för ändamålet.

Enligt utredning från finansministeriet ökas momentet med 4 000 000 euro utöver de 9 000 000 euro som ingår i propositionen.

Utskottet vill skynda på utbetalningen av ersättningarna särskilt inom de områden som drabbats värst av översvämningar. Det vore önskvärt att merparten av ersättningarna betalas ut redan i år.

Momentet får följande lydelse:

Momentet ökas med 13 000 000 euro.

44. Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)

Regeringen föreslår för såväl anslaget som bevillningsfullmakten ett tillägg på en miljon euro. Tilläggsfullmakten och tilläggsanslaget behövs bl.a. för åtgärder för vård av ungskog, drivning av energivirke och flisframställning.

Enligt information till utskottet föreslog jord- och skogsbruksministeriet redan när årets första tilläggsbudget bereddes att såväl anslaget som bevillningsfullmakten skulle ökas. Redan i början av året stod det klart att statens stöd 2004 till skogsförbättringsarbeten inte skulle räcka för hela året i och med att betalningarna i början av året för arbeten från föregående år slukade en ansenlig bit av årets anslag. På samma sätt blir man tvungen att ta av nästa års anslag för att finansiera årets arbeten. Skogscentralerna kalkylerar med att efter att tilläggsbudgeten antagits behövs det 5,2 miljoner euro 2005 för att betala för arbeten som utförs i år.

Enligt uppgift kunde ca 12 miljoner euro av 2001 års pengar för skogsförbättringsarbeten disponeras så sent som 2002. Då användes sammantaget 59,7 miljoner euro för skogsförbättring. År 2003 steg statens stöd till skogsförbättringsarbeten till 68,8 miljoner euro. Om man räknar in det tilläggsanslag regeringen föreslagit finns 63,895 miljoner euro att tillgå för ändamålet 2004.

Att vården av ungskog, drivningen av energivirke och flisframställningen ökat i omfång är en följd av den kampanj för vård av ungskog som fördes 1998—2002 för att motivera skogsägarna att ta hand om sina skogar. Metoderna för drivning av energivirke har utvecklats avsevärt och ställena där energivirke kan användas har blivit fler och följaktligen har efterfrågan på energivirke från ungskogsröjningar ökat kraftigt under de senaste åren.

Finansutskottet har i ett flertal sammanhang tagit upp frågan om stödet för tillvaratagande av energivirke och logistiken för energivirkeskedjan, senast i sitt betänkande FiUB 10/2004 rd om årets första tilläggsbudget. Utskottet har ansett det vara problematiskt att åtgärderna för en ökad användning av energivirke enligt planerna ska finansieras ur momentet för tryggande av virkesproduktionens uthållighet, som redan nu har visat sig vara otillräckligt i förhållande till behovet.

När riksdagen antog en lagändring som avsåg att bredda stödet för tillvaratagande och flisning av energivirke förutsatte den att förberedelserna för en övergripande revidering av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk startar med en gång. Översynen bör ta fasta på att anpassa skogsförbättringsarbetena till disponibla anslag och att rensa bort onödig byråkrati.

Det gäller att också framöver se till att vården och användningen av skogarna utvecklas gynnsamt menar utskottet. Om det går att ta ut energivirke i samband med skogsskötsel kan avverkningen och flisningen av detta virke stödjas med ett öronmärkt anslag. Som en konsekvent uppföljning av de riktlinjer riksdagen tidigare dragit upp stöder utskottet alla åtgärder som bidrar till ökad användning av energivirke.

Med stöd av det ovan sagda ökas momentet med 1 000 000 euro. Dessutom ökas bevillningsfullmakten i momentmotiveringen med 1 000 000 euro mer än vad regeringen föreslagit.

Momentet får följande lydelse:

Momentet ökas med 2 000 000 euro.

Dessutom ändras motiveringen till momentet så, att beslut om stöd enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996) under 2004 får fattas för högst 68 500 000 euro, varav staten får orsakas utgifter också under senare år.

42. Ersättning för rovdjurs skadegörelse (reservationsanslag 2 år)

Finland fick i tiden tillstånd av Europeiska kommissionen att betala ersättning till yrkesfiskare för sälskador på fångster 2000—2001. För ändamålet avsattes endast 1,7 miljoner euro trots att skadorna enligt en tillförlitlig utredning uppgick till ca 7,4 miljoner euro. Riksdagen tog fasta på ett förslag från finansutskottet till uttalande och förutsatte i samband med behandlingen av årets budget att regeringen inleder förhandlingar med kommissionen om utbetalning av utestående ersättningar för sälskador och föreslår nödvändiga extra anslag för ändamålet i en tillläggsbudget.

Jord- och skogsbruksministeriet har sedermera förhandlat med kommissionen och utverkat en förlängning av tidsfristen för betalningarna. Kostnadskalkylen för den åtgärd kommissionen fick meddelande om uppgick till 2,6 miljoner euro och den tidigare tidsfristen utlöpte den 13 maj 2003. Förhandlingsresultatet tillåter enligt erhållen utredning ytterligare utbetalningar på 1,5 miljoner euro. Av detta belopp har regeringen nu föreslagit att momentet ska ökas med en miljon euro. Utskottet föreslår ett extra påslag på 500 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Momentet ökas med 1 500 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 207/2004 rd)

77. Vattendrags- samt vatten- och avloppsarbeten (reservationsanslag 3 år)

Vörå å har svämmat över bräddarna regelbundet i flera årtionden. De stora översvämningarna i augusti i år ledde till skador som beräknas uppgå till sammanlagt ca 5,5 miljoner euro. Merparten av skadorna hade kunnat undvikas om ån hade rensats.

I våras saknades fortfarande ett lagakraftvunnet tillstånd för vattenståndsreglering av Vörå å och därför fanns projektet inte heller med i jord- och skogsbruksministeriets budgetförslag för 2005. Ministeriet har trots allt ansett att översvämningsskydds- och restaureringsprojektet för Vörå å är viktigt och behöver pengar. När tillståndsbeslutet nu vunnit laga kraft har ministeriet gått in för att ge projektet företräde framför andra nya projekt. I efterdyningarna efter sommarens störtregn och översvämningar med åtföljande stora skador måste projektet anses brådskande. Projektet gagnar de centrala odlingsmarkerna i kommunen genom att minska översvämningsskadorna och höjer skyddsnivån för 40 hushåll i kommuncentrum.

Med hänvisning till det ovan sagda och motion TBM 56/2004 rd föreslår utskottet att momentet ökas med 300 000 euro för inledande av översvämningsskydds- och restaureringsprojektet för Vörå å.

Momentet får följande lydelse:

Momentet ökas med 2 100 000 euro.

Dessutom kompletteras motiveringen till momentet så att av anslaget anvisas 300 000 euro för inledande av översvämningsskydds- och restaureringsprojektet för Vörå å. (Nytt)

21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

Regeringen föreslår att det under momentet beviljas ett tillägg av 878 000 euro. Av detta belopp avsätts 500 000 euro för ombyggnad av regnskadade vägar. Under den exceptionellt regniga sommaren uppstod det stora skador i synnerhet på vägnätet av lägre nivå. Vägförvaltningen bedömer att reparationen av skadorna kommer att åsamka vägdistrikten kostnader på totalt ca 2 miljoner euro.

Utskottet menar att det föreslagna anslaget är allt för litet med hänsyn till skadorna och ökar momentet med 500 000 euro för att effektivisera ombyggnaden av regnskadade vägar.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett tillägg av 1 378 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 207/2004 rd)

78. Vissa vägprojekt (förslagsanslag)

Avtalsfullmakten för projektet rv 5 Jorois—Varkaus höjs med en miljon euro bl.a. för att en reservlandningsplats för försvaret inkluderas i projektet. Anslaget behöver höjas med 2,2 miljoner euro. Vägprojeket har inletts i 2003 års budget och avses bli klart nästa år.

Utskottet betonar vikten av att olika förvaltningar samarbetar och understryker att projekten redan från första början bör planeras i ett så brett perspektiv som möjligt med hänsyn till olika ministeriers behov.

79. Efterfinansierings-, totalfinansierings- och livscykelfinansieringsprojekt (reservationsanslag 3 år)

Vägprojektet Orivesi—Muurame fick sin start i och med budgeten 2001 med en avtalsfullmakt på ca 43,7 miljoner euro. De slutliga kostnaderna för projektet blev dock omkring 3,7 miljoner euro högre än kalkylerat. Orsaken till att fullmakten överskreds var bl.a. att man tvingades utföra exceptionellt omfattande och oförutsedda extra arbeten, att avtalspriserna var allt för höga och att varken beställaren eller utföraren hade tillräcklig erfarenhet av det anbudsförfarande som användes.

Projektet är nu helt slutfört och vägsträckan har öppnats för trafik. Kommunikationsministeriet håller fortfarande på att utreda överskridningen av avtalsfullmakten. Utskottet anser att det varken finns anledning eller behov att höja avtalsfullmakten i detta skede.

Utskottet vill trots allt peka på det mycket rigida och oflexibla budgeteringsförfarande som gäller för trafikprojekt.

Stora trafikprojekt beställs som stora paket innehållande såväl planering som genomförande. När beslut fattas om att inleda ett projekt får projektet en avtalsfullmakt i budgeten. Därefter beviljas i budgeten årligen ett anslag som dimensioneras efter hur projektet framskrider under budgetåret.

Det kan vara svårt att få rätt storlek på avtalsfullmakten när det slutliga priset inte blir klart förrän efter ett anbudsförfarande. Det går inte heller alltid att i budgeten med tillräckligt stor precision bedöma hur ett projekt framskrider och hur stora anslag det behöver årligen. Därför blir man ofta tvungen att justera anslagen uppåt eller nedåt i tilläggsbudgetar. Riksdagen beslutar om anslagsjusteringarna trots att avvikelserna sker inom ramen för en av riksdagen godkänd avtalsfullmakt.

Det är utmärkt, menar utskottet, att upphandlingsmetoderna har förbättrats, eftersom detta klart och tydligt genererat besparingar och gjort verksamheten effektivare och resultatrikare. Det nuvarande anbudsförfarandet är allt annat än flexibelt och kräver att alla ändringar, även små, i projektspecifika fullmakter och årliga anslag föreläggs riksdagen. Anbudsförfarandet leder inte heller alltid till ett ändamålsenligt och ekonomiskt optimalt resultat med tanke på alla vägprojekt.

Utskottet anser att regeringen med det snaraste bör klarlägga om avtalsfullmaktspraxis för stora utvecklingsinvesteringar kan ändras för att upphandlingsmetoderna ska bli mer flexibla och kostnadseffektivare.

46. Understöd för tryggande av varvsindustrins konkurrensförutsättningar (reservationsanslag 3 år)

Regeringen föreslår att momentet ökas med ca 13,6 miljoner euro för betalning av bidrag till finländska varvsbolag för ny- eller ombyggnad av fartyg. Stödet bygger på en EU-förordning om stöd till varvsindustrin. Enligt förordningen gäller det temporära stödsystemet till och med den 31 mars 2005. Bidrag får beviljas till högst 6 procent av avtalspriset för fartyget.

Europas andel av den internationella varvsindustrimarknaden har krympt stadigt och produktionen har allt mer glidit över till länder utanför EU. I början av nästa år finns det bara ett större skeppsbyggnadsföretag i Finland. Antalet varvsanställda har också minskat drastiskt.

Trots att branschen krympt är det helt tydligt att varvsindustrin påverkar sysselsättningen i och med att den har en mängd underleverantörer. Enligt erhållen utredning kan en varvsanställd motsvaras av upp till 3,8 anställda hos underleverantörer. Den sysselsättande effekten av inneliggande beställningar beräknas vara 1 500 årsverken.

Stödet är enligt utskottets mening viktigt med tanke på sysselsättningen och varvsindustrins konkurrensförmåga. Utskottet vill också understryka att innovationer och ett kunnande som kommer sig av ett långsiktigt utvecklingsarbete borgar för framgång för skeppsbyggnadsbranschen och anknytande underleverantörsarbeten. Kompetens inom varvsindustriområdet är också en konkurrenskraftig exportprodukt. Det är viktigt att den inhemska andelen i de fartyg som byggs i Finland är hög då detta bidrar till att förbättra sysselsättningen och att stärka det finländska kunnandet.