Motivering

Enligt 82 § 2 mom. i Finlands grundlag får statsborgen beviljas med riksdagens samtycke.

Sammantaget sett anser utskottet propositionen vara behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker förslaget men med preciseringar.

Krisen på finansmarknaden som fått globala dimensioner har undergrävt bankernas förtroende för varandra med den konsekvensen att läget på interbankmarknaden blivit besvärligt. För att säkra en fungerande kreditmarknad och en stabil finansmarknad kom Europeiska rådet vid sitt möte den 15—16 oktober 2008 överens om en ordning där staterna beviljar garantier för skuldinstrument som bankerna emitterat. Åtgärderna är desamma som ledarna för länderna inom euroområdet och Förenade kungadömet samt Ekofinrådet avtalat om tidigare. Den borgensfullmakt som propositionen avser bygger alltså på EU-beslut, som även Finland förbundit sig att följa.

Regeringen föreslår att staten på vissa villkor och utan krav på motsäkerhet ska få ställa statsborgen för skuldinstrument som emitterats av finländska banker och deras holdingföretag. Borgen kan beviljas till säkerhet för återbetalning och uppfyllande av övriga villkor i fråga om bankcertifikat och masskuldebrevslån med en lånetid på högst fem år. Statens borgensansvar får sammantaget uppgå till 50 miljarder euro, och borgen får beviljas endast livskraftiga banker som uppfyller kravet på kapitaltäckning.

Den nu aktuella statsborgen hör till de åtgärder som ska göra finansmarknaden stabilare. Bland andra insatser som avtalats i EU kan nämnas kapitaltillskott till banker och räddning av problembanker så att investerarnas och insättarnas tillgodohavanden tryggas. För att de överenskomna åtgärderna ska realiseras och finansmarknaden börja fungera bättre krävs det en strikt samordning på EU-nivå och att medlemsstaterna förbinder sig att följa strategierna, framhåller utskottet.

Ekonomiutskottets utlåtande

Ekonomiutskottet (EkUU 34/2008 rd) anser att rätten att bevilja statsborgen är motiverad, men att riksdagens samtycke behöver preciseras. Utskottet föreslår dels att samtycket ska kompletteras med kravet att de banker som anhåller om statsborgen ska vara livskraftiga och solida, dels att statsborgen också ska omfatta sådana massskuldebrevslån med säkerhet i fastighet där de underliggande tillgångarna enbart är bostadslån. Dessutom föreslår utskottet att begreppet finländsk bank preciseras.

Finansutskottets ståndpunkt

Finansutskottet anser att det finns fog för statsborgen, eftersom Finland i likhet med de övriga EU-länderna förbundit sig att ge garantier av det slag som avses i propositionen för att stabilisera finansmarknaden. De finländska bankerna har än så länge haft en bra kapitaltäckning, lönsamhet och likviditet, men det är trots allt viktigt att de förfogar över liknande finansieringsmöjligheter som aktörerna i andra europeiska länder. Borgensarrangemanget bidrar i slutändan särskilt till att trygga de finländska företagens konkurrenspositioner när det gäller tillgången till finansiering och priset på denna finansiering.

Enligt information till utskottet kommer under den tid statsborgen är i kraft statsgarantiberättigade skuldinstrument att förfalla till ett sammantaget värde av ca 45 miljarder euro. Borgen är med andra ord betryggande för att skapa lika villkor för de finländska bankerna.

Utskottet vill påpeka att det nu föreslagna arrangemanget inte räcker till för att lösa de problem företagen just nu dras med på grund av kreditåtstramningen. Finanskrisen har gjort att tillgången till finansiering försämrats, lånevillkoren skärpts och kostnaderna för låneskötsel stigit.

Regeringen har redan skridit till omfattande åtgärder för att trygga exportfinansieringen genom garantier och kreditgivning samt genom rekapitalisering av statsägda investerings- och finansieringsbolag. Rekapitalisering av finansinstitut är det effektivaste sättet att säkra en betryggande utlåningsvolym.

Precisering av riksdagens samtycke.

  Ekonomiutskottet föreslår en rad preciseringar i riksdagens samtycke. Den första gäller att banker som ansöker om borgen måste vara livskraftiga och solida.

I praktiken skulle ekonomiutskottets förslag inte leda till en annorlunda tillämpning av borgen, eftersom propositionen i sig utgår från att borgen är avsedd för funktionsdugliga banker med god kapitaltäckning. Men finansutskottet anser trots allt att preciseringen är motiverad, eftersom den gör samtyckets innehåll tydligare och klargör hur borgen används.

Finansutskottet ställer sig också bakom ekonomiutskottets förslag att borgensfullmakten även ska omfatta sådana masskuldebrevslån med säkerhet i fastighet där de underliggande tillgångarna enbart är bostadslån. Ändringen är nödvändig för att borgen ska gälla samma skuldinstrument som i våra viktigaste konkurrentländer.

Ekonomiutskottet har dessutom föreslagit att definitionen på finländsk bank preciseras i riksdagens samtycke.

Gränsdragningen grundar sig på kommissionens tolkning av EG-fördraget och reglerna för statligt stöd. Kommissionen kräver att alla banker som fått auktorisation i respektive land bemöts på samma sätt, oavsett ägare. En utländsk banks dotterbolag ska följaktligen omfattas av det statliga stödet i etableringslandet. Däremot utgör EU-reglerna inget hinder för att utländska bankers filialkontor i Finland och finländska bankers utländska moderbolag undantas från den borgen finska staten beviljar.

Enligt propositionen kan statsborgen beviljas för skuldinstrument som emitterats av finländska banker eller deras holdingföretag. Ekonomiutskottet påpekar att man med finländska banker här avser inlåningsbanker enligt kreditinstitutslagen (121/2007) och, om borgen utvidgas till att även gälla masskuldebrevslån med säkerhet i fastighet, hypoteksbanker enligt lagen om hypoteksbanker (1240/1999). Med holdingföretag avses en finländsk inlåningsbanks eller hypoteksbanks finländska moderbolag. För att räknas som finländskt måste moderbolaget ha sitt säte i Finland.

Även på denna punkt instämmer finansutskottet i ekonomiutskottets förslag, vilket innebär att statsborgen kan beviljas inlåningsbanker eller hypoteksbanker med auktorisation i Finland eller ett sådant kreditinstituts moderbolag, förutsatt att det har sitt säte i Finland. När beslut fattas om villkoren för statsborgen, måste finländsk bank definieras så att det inte uppstår någon som helst oklarhet om vilken statsborgens räckvidd är, understryker utskottet.

För närvarande finns det tolv banker som enligt definitionen ovan kan betraktas som finländska banker.

I likhet med ekonomiutskottet anser finansutskottet det angeläget att regeringen samråder med Sverige och Danmark om säkerhetsmekanismerna för gränsöverskridande bankverksamhet.

Borgensvillkor.

Enligt propositionen är det statsrådet eller, på villkor som statsrådet fastställer, finansministeriet eller Statskontoret som får besluta om de närmare villkoren för statsborgen.

Kommissionen har i ett meddelande den 13 oktober 2008Meddelande från kommissionen — Tillämpning av reglerna om statligt stöd på åtgärder till förmån för finansinstitut med anledning av den globala finanskrisen (2008/C 270/02). angivit de principer som den kommer att följa då den bedömer om stöd till banker ska betraktas som otillåtet statligt stöd. Som kriterium ställs bl.a. att stöden ska vara tidsbegränsade, att begränsningar görs i bankernas verksamhet och att stöden är icke-diskriminerande. Ett grundläggande villkor för stöd till bankerna är att stödet inte får användas för verksamhetsexpansion. Därför kräver kommissionen att så länge stödet är i kraft ska en eventuell ökning av bankernas balansomslutning bindas till historiska riktmärken såsom bruttonationalprodukt eller tillväxten inom banksektorn i EU. Vidare kräver kommissionen att för att stöd ska få betalas måste bankledningens löner, särskilt bonusar och andra extra arvoden såsom optioner, begränsas.

Ett flertal medlemsstater uppges ha krävt att kommissionen lindrar villkoren i meddelandet eller till och med slopa dem helt. Finansministeriet vet berätta att kommissionen tagit fram ett nytt meddelande om villkoren för statsgarantier till bankerna som troligen kommer att publiceras redan i december. Enligt förhandsbedömningar kommer kommissionen i det nya meddelandet att göra en tydlig skillnad mellan villkoren för stöd till sunda banker och till banker i kris. Knappt några villkor alls om statlig garanti kommer att ställas för stöd till sunda banker. Det kan tänkas att det enda villkoret kommer att gälla prissättningen.

Utskottet anser det motiverat att principerna för villkoren ses över. Det har uppgetts att t.ex. villkoren för bankernas tillväxt och utlåning gör det svårare för bankerna att tillhandahålla företagen finansiering. Experter som utskottet hört har också ansett att villkoren om ledningen av bankverksamheten är inkonsekventa, eftersom syftet med garantin inte är att stödja bankerna utan att få kreditmarknaden att fungera bättre.

Trots det bör man enligt utskottets mening åtminstone i rekapitaliseringsfall i villkoren skriva in bestämmelser om begränsning av oskäliga förmåner för bankledningen, i den mån EU tillåter det och beroende på hurdana villkoren i konkurrentländerna är.

Också alla andra villkor som statsrådet ställer måste följa EU:s principer och får inte försämra de finländska bankernas konkurrenspositioner jämfört med andra länder, understryker utskottet. Målet bör vara att konkurrensförhållandena är fortsatt neutrala för de finländska bankerna.

Borgensavgifter.

Regler för de nationella villkoren för statlig borgen ingår i lagen om statens långivning samt statsborgen och statsgaranti (449/1988). Enligt 15 § 1 mom. (986/2001) utfärdas bestämmelser om fastställande av borgensavgiften genom förordning.

De villkor i förordningen som gäller avgifter kommer enligt uppgift att vara förenliga med ECB-rådets rekommendation av den 20 oktober 2008. Europeiska kommissionen anser att medlemsstaterna inte får gå under den i rekommendationen angivna nivån. Prissättningen i ECB:s rekommendation bygger på priserna på kreditförsäkringar. Borgenstidens längd, borgensansvarets belopp och bankens kreditvärdighet är andra faktorer som kommer att vägas in.

Utskottet anser att borgensavgifterna måste vara konkurrenskraftiga gentemot de avgifter som tas ut i andra länder. Därför är det angeläget att finansministeriet noga ger akt på prissättningen åtminstone hos våra närmaste grannar och ser till att borgensavgifterna hos oss inte blir en större finansiell börda för bankerna än i de övriga medlemsstaterna.

Finansinspektionens resurser.

Det instabila läget på finansmarknaden har stärkt finanstillsynens betydelse. Tillsynen bör vara fortlöpande och gå ut på såväl bevakning av den finländska finanssektorn som internationellt övervakningssamarbete. Det behövs gedigen expertis och ett stort kunnande för att sköta tillsynsuppgifterna.

I och med den föreslagna statsborgen får Finansinspektionen en ny uppgift. Det är nämligen tänkt att Finansinspektionen ska lämna Statskontoret yttrande om hur livskraftiga och stabila de banker som ansökt om statsborgen är. Och detta inom loppet av två dagar. För att klara av uppdraget i tid behöver Finansinspektionen realtidsinformation om kreditinstitutens verksamhet.

Finanstillsynen i Finland antar nya former, då en ny myndighet för finans- och försäkringstillsyn, Finansinspektionen, inleder sin verksamhet den 1 januari 2009. Den nya myndigheten får överta merparten av Finansinspektionens och Försäkringsinspektionens uppgifter. Finansinspektionen finns i anslutning till Finlands Bank och dess utgifter kommer till övervägande del att täckas med åtgärdsavgifter och tillsynsavgifter av skattekaraktär som debiteras tillsynsobjekten.

När riksdagen behandlade propositionen om bl.a. Finansinspektionen (RP 66/2008 rd) tog den upp frågan om Finansinspektionens resurser och beslutade på förslag från ekonomiutskottet (EkUB 20/2008 rd) höja de procentuella koefficienterna i lagen om Finansinspektionens tillsynsavgifter med i genomsnitt fem procent. Syftet med höjningen är att trygga myndighetens kompetens och resurser, alltså de faktorer som är A och O för att tillsynen ska vara framgångsrik.

Utskottet anser det viktigt att man håller ögonen på Finansinspektionens resursbehov och i förekommande fall skjuter till extra resurser. En stabil finansmarknad och tilltron till den är av största vikt för att samhällsekonomin ska utvecklas balanserat. Därför gäller det för de tillsynsansvariga myndigheterna att vara aktiva och föregripa risker som hotar finansmarkanden.

Övriga kommentarer.

Statsrådet ska senast den 30 april 2009 bedöma om ny borgen behöver beviljas och fullmakten att bevilja borgen gäller till utgången av 2009. I likhet med ekonomiutskottet förutsätter finansutskottet att riksdagen får en rapport om läget senast den 30 april 2009.

Utskottet föreslår smärre tekniska ändringar i samtyckestexten.