Motivering

Samlingspartiets riksdagsgrupp är i det stora hela tillfreds med regeringens beslut att utveckla hushållsavdraget. Samlingspartiet har två gånger före regeringens beslut föreslagit en fördubbling av det högsta hushållsavdraget, första gången i samband med behandlingen av budgeten för 2004 (LM 120/2003 rd) och andra gången i samband med behandlingen av budgeten för 2005 (LM 102/2004 rd). Tyvärr blev regeringens riktlinjer för hur hushållsavdraget ska utvecklas en halvmesyr som gör att alla potentiella sysselsättningseffekter inte kan nyttiggöras. I regeringens proposition, som utskottet godkände utan ändringar, föreslås en sådan ändring i hushållsavdraget att det högsta beloppet fördubblas bara i fråga om hushålls-, omsorgs- eller vårdarbete.

Samlingspartiets riksdagsgrupp framhåller att fördubblingen av det högsta hushållsavdraget bör omfatta allt arbete som utförs i hemmet. Utskottet vill avvisa samlingspartiets lagmotion (LM 119/2005 rd) och i linje med propositionen låta det högsta beloppet för reparationsarbete (underhåll eller ombyggnad av bostad eller fritidsbostad) stå kvar på sin nuvarande nivå med motiveringen att de sysselsättande effekterna är så små. Och ändå har företagare i reparationsbranschen konstaterat att en höjning av det högsta beloppet ökar efterfrågan på stora ombyggnader som enligt dem har de största sysselsättande effekterna. Samtidigt blir det också möjligt med reparationer som hjälper ensamboende äldre att bo kvar hemma.

Vidare föreslår utskottet att ledamot Perhos lagmotion (LM 59/2005 rd) förkastas. I motionen föreslås att hushållsavdraget ska utvidgas till situationer där föräldrar köper hemtjänster för sitt barn som har minderåriga barn. I dag har bara barnfamiljer med högre inkomster än i snitt möjlighet att utnyttja hushållsavdraget till exempel för regelbundet eller kontinuerligt städ- eller omsorgsarbete. De har lite gemensam tid, ofta höga bostads- och studieskulder och stora utgifter för sitt normala liv. Många föräldrar med barn som genomlever sina ekonomiskt svåra år bekostar gärna tjänster som gör barnens dagliga liv lättare. Den här möjligheten behövs speciellt när barnen med sina familjer bor långt borta och far- eller morföräldrarna bara ytterst sällan kan stå till tjänst med att t.ex. sköta sina barnbarn. Det vore motiverat att utvidga rätten till hushållsavdrag på föreslaget sätt med tanke på sysselsättningen, familjernas välfärd och den sociala jämlikheten.

Erfarenheterna av hushållsavdraget har varit mycket positiva och avdraget har visat sig vara ett kostnadseffektivt sätt att stödja uppkomsten av nya företag och arbetstillfällen. Användningen av avdraget har på senare år ökat avsevärt. År 2004 anlitades det av 174 500 personer och avdragsbeloppen uppgick till 110,5 miljoner euro. Enligt en utredning som publicerades i april 2005 (AM Arbetspolitisk utredning 266/2005) uppgick arbetet med hushållsavdrag 2003 till uppskattningsvis 5 400—6 700 årsverken, vilket svarar mot omkring 8 000 arbetsplatser. Det beräknas att inemot hälften av arbetstillfällena uppkom tack vare avdragsrätten. År 2004 uppkom nya arbetstillfällen för omkring 2 000 årsverken. Enligt utredningen förväntas antalet hushåll som utnyttjar avdraget under de kommande åren vara fler än 400 000, vilket betyder att vart sjätte hushåll utnyttjar avdraget.

Hushållsavdraget spelar en mycket stor roll för att minska effekterna av den svarta ekonomin. De företag som deltog i utredningen bedömde att hushållsavdraget hade minskat svartjobbens andel av hushållstjänsterna från omkring 60 procent till en fjärdedel. Det betyder att samhällets skatteinkomster har ökat kännbart. Men det bör observeras att också 25 procent svartjobb fortfarande är en oskäligt stor andel. Att fördubbla det högsta avdragsbeloppet också i fråga om ombyggnadsarbeten skapar ett extra incitament att rädda även de här arbetena ur den svarta ekonomins klor.

Motivering

I denna reservation kritiserar vi regeringen Vanhanens och Heinäluomas skattepolitik som ökar skillnaderna i inkomster och förmögenhet och försvårar finansieringen av välfärdstjänster och trafik, och varnar för att regeringen går mot en plattskatt.

Vi föreslår att förvärvsinkomstavdraget vid statsbeskattningen ändras så att det inte omfattar så stora inkomster som regeringen vill.

Vidare föreslår vi ett uttalande om avdrag som utsträcker löntagarnas nuvarande förvärvsinkomstavdrag till inkomster från förmåner.

Förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen respektive statsbeskattningen

För de lägsta löne-, företagar- och förmånsinkomsterna betalas ingen inkomstskatt till staten. Därför har man sedan början av 1990-talet årligen ökat förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen för att lindra beskattningen av de löntagares förvärvsinkomster som har de lägsta inkomsterna och företagarnas förvärvsinkomstandel. Avdraget görs vid kommunalbeskattningen på den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst. Det gäller inte pensionsinkomster som har sitt eget avdrag och inte heller andra förmånsinkomster.

Förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen trappas ner ju större inkomsterna blir. Men det sker mycket långsamt med hänsyn till inkomststegringen. Därmed omfattar avdraget mycket höga inkomster, i dagens läge upp till en inkomstnivå på drygt 110 000 euro.

Vänsterförbundet accepterar inte att avdraget gäller så här stora inkomster och föreslår därför att det ska minska snabbare ju högre inkomsterna stiger. Vi föreslog i utskottet att när inkomsten går över 33 000 euro minskar avdraget med 0,80 procent till den del nettoförvärvsinkomsten överstiger 33 000 euro. Det betyder att avdraget försvinner vid en nettoårsinkomst på 52 625 euro och inte som nu först när summan är den dubbla.

Vi är också annars missnöjda med att skatterna på höga inkomster har lindrats i onödan. Därför föreslår vi att skatteskalan för 2006 i en annan proposition (RP 116/2005 rd) ersätts med en skala där lindringen i de största inkomsterna inte är så stor som regeringen föreslår. Det är också klart att vi inte kan acceptera regeringens beslut att ytterligare urholka skatteprogressiviteten genom att slopa en inkomstklass i statens progressiva inkomstbeskattning 2007.

Förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen spelar numera en mycket stor roll. Hittills har avdraget beaktats i kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten och kommunerna har kompenserats för skattebortfallet genom statsandelssystemet. Avdraget minskar också intäkterna av sjukförsäkringsavgiften och kyrkoskatten. Nu är det meningen att införa ett avdrag på statsskatten.

Vänsterförbundets riksdagsgrupp anser att regeringen Vanhanens och Heinäluomas skattepolitik som ökar skillnaderna i inkomster och förmögenhet är ett felsteg. Ett bjärt exempel på detta är att förmögenhetsskatten slopas.

Regeringens politik är osocial och ökar inkomstklyftorna också därför att det är de högsta inkomsterna som får nyttan av de största inflationsöverskridande lättnaderna i euro och för att förvärvsinkomstavdraget inte omfattar pensionsinkomster och andra förmånsinkomster. I detta hänseende släpar pensionsinkomstavdraget, vars storlek beror på nivåhöjningarna i folkpensionen, efter förvärvsinkomstavdraget, för att inte tala om att inte ens ett sådant avdrag kommer de övriga förmånsinkomsterna till del. Regeringen vill inte heller hjälpa upp situationen för pensionärerna på annat sätt, dvs. genom en adekvat nivåhöjning på folkpensionen, utan nöjer sig med att tidigarelägga nivåhöjningen på fem euro med några månader. I arbetsmarknadsstödet görs inte heller någon nivåhöjning.

Regeringen Vanhanens och Heinäluomas beslut att slopa en klass i inkomstbeskattningen 2007 är fem före en plattskatt. Det är ett klart steg mot plattskatt som inte tillämpas i de nordiska välfärdsstaterna men nog i mindre utvecklade länder som befriats från nomenklaturens diktatur.

Regeringens skattepolitik är felaktig också därför att skatterna lindras så mycket utöver inflationsjusteringen att medborgarnas tjänster försämras och att staten inte heller klarar av att sörja för vägar och järnvägar eller för en adekvat kolletivtrafik. Genom att rucka på statsandelssystemet uppmuntrar regeringen nu rent av till att lägga ner små byskolor.

Före det senaste riksdagsvalet varnade socialdemokraterna för samlingspartiets politik som de påstod leder tjänsterna i fördärvet. Nu efter valet har socialdemokraterna drivit samlingspartiets skattepolitik i regeringen.