Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 10 november 2010 en proposition om en fjärde tilläggsbudget för 2010 (RP 227/2010 rd) till finansutskottet för beredning.
I samband med propositionen har utskottet behandlat följande tilläggsbudgetmotioner som remitterats till utskottet den 23 november 2010
TBM 114/2010 rd Matti Saarinen /sd Anslag för ett älgstängsel längs riksväg 1 på sträckan Veikkola—Lojoåsen 31.10.20
TBM 115/2010 rd Matti Saarinen /sd Anslag för att förstora Hangö hamnbassäng i trafiksäkerhetssyfte 31.10.20
TBM 116/2010 rd Matti Saarinen /sd Anslag för bullerhinder längs Åboleden i Veikkola 31.10.20
TBM 117/2010 rd Matti Saarinen /sd Anslag för planering av en stadsbana mellan Esbo och Lojo 31.10.20
TBM 118/2010 rd Matti Saarinen /sd Anslag för ombyggnad av riksväg 25 på sträckan Svartå—Mjölbolsta 31.10.20
TBM 119/2010 rd Matti Saarinen /sd Anslag för ombyggnad av riksväg 2 på sträckan Högfors—Jockis 31.10.20
TBM 120/2010 rd Matti Saarinen /sd Anslag för att börja bygga en omfartsväg i Klövskog 31.10.20
TBM 121/2010 rd Matti Saarinen /sd Anslag för elektrifiering av bansträckan Hangö—Hyvinge 31.10.78
TBM 122/2010 rd Lauri Oinonen /cent Anslag för ombyggnad av väg 607 på sträckan Korpilahti—Petäjävesi 31.10.78
TBM 123/2010 rd Lauri Oinonen /cent Anslag för ombyggnad av landsvägen mellan Kintaus i Petäjävesi och Uurainen 31.10.78
TBM 124/2010 rd Lauri Oinonen /cent Anslag till närings-, trafik- och miljöcentralerna för ombyggnad och beläggning av vägar i mellersta Finland 31.10.78
TBM 125/2010 rd Lauri Oinonen /cent Anslag för fortsatta byggarbeten på riksväg 18 mellan Jyväskylä och Vasa på sträckan Multia—Etseri 31.10.78
TBM 126/2010 rd Harri Jaskari /saml m.fl. Anslag för utbyggnad av Tammerfors-Birkala flygplats 31.60.40
TBM 127/2010 rd Raimo Piirainen /sd m.fl. Anslag för att bygga tillbyggnaden Koppa på Juminkeko i Kuhmo 32.50.63
TBM 128/2010 rd Raimo Piirainen /sd m.fl. Anslag för att bygga en matarledning för vatten och avlopp mellan Otanmäki och Peuraniemi i Kajana i form av statlig vatten- och avloppsåtgärd 32.50.63
Ärendet har beretts i finansutskottets samtliga delegationer enligt sakinnehåll.
Finlands ekonomi har vänt uppåt lite och totalproduktionen väntas stiga med drygt två procent i år. Men förändringar i konjunkturläget märks först senare i den offentliga ekonomin, och därför växer det offentliga underskottet fortfarande.
I netto minskar de beräknade ordinarie inkomsterna med 25 miljoner euro och de beräknade skatteinkomsterna med 375 miljoner euro. De beräknade intäkterna av skatt på förvärvs- och kapitalinkomster till staten sjunker med 500 miljoner euro. Löne- och kapitalinkomsterna har redan börjat öka, men minskningen beror huvudsakligen på förhandsuppgifterna om den slutförda beskattningen för 2009 som visar att den ekonomiska krisen ledde till att intäkterna av förvärvs- och kapitalskatt till staten sjönk mer än vad man räknat med tidigare. Det väntas flyta in 172 miljoner euro mindre i samfundsskatt än budgeterat.
I och med den ekonomiska återhämtningen har den privata konsumtionen ökat, och därför ökar intäkterna av indirekta skatter. Därför föreslås det beräknade utfallet av mervärdesskatten öka med 127 miljoner euro och de beräknade bilskatteintäkterna höjs med 108 miljoner euro.
Anslagen höjs för bl.a. domstolar, sysselsättning av poliser, skogsvård och skogsförbättring och bastrafikledshållning. Sektorer som lider av omstruktureringar får ett nytt slags stöd. Det behandlas närmare nedan under huvudtitel 32.
Allt som allt minskar utgifterna i budgetekonomin 2010 med 0,7 miljarder euro. Anslagen sjunker framför allt därför att anslagen för utbetalningar inom Finlands Exportkredit Ab:s refinansieringsverksamhet minskar.
Behovet av nettoupplåning 2010 är 11,3 miljarder euro och det betyder att statsskulden i slutet av året beräknas uppgå till ca 75 miljarder euro. Det svarar mot omkring 42,5 procent av bnp.
45. Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt (förslagsanslag)
Fullmakten på momentet höjs med 2,5 miljoner euro främst för projekt som främjar förnyelser i havsklustret. Också Kajanalands utvecklingspengar (32.50.63) stiger med 1,85 miljoner euro och användningen av medel från Europeiska socialfonden effektiviseras i regioner och sektorer med kraftig strukturomvandling. Inom de här områdena kommer 6 miljoner euro att satsas framför allt på projekt inom marin industri och maskin- och metallindustri i år och nästa år.
Genom insatserna ovan är det tänkt att en sektorspecifik modell ska startas för att åtgärda akuta strukturomvandlingar. Modellen ska inte vara avgränsad till något enskilt område. Åtgärder ska i synnerhet sättas in mot problem som beror på omstruktureringar i marin industri och maskin- och metallindustri. Dessutom ska ersättande arbetstillfällen tas fram.
Utskottet välkomnar åtgärdspaketet för att få kontroll över akuta strukturomvandlingar och främja sysselsättning. Den sektorspecifika modellen är också ett viktigt komplement till metodarsenalen för att bidra till nya arbetstillfällen och konkurrenskraft för företagen. Dessutom är det ytterst angeläget med insatser uttryckligen inom marin industri och maskin- och metallindustri. Det stöttar sysselsättningen och bidrar till att Finland kan behålla sin spetskompetens.
Utskottet har bl.a. i sitt betänkande om budgeten för 2010 sett det som viktigt med varierade insatser på orter med strukturomvandlingar och element som bidrar till nya företag och tillväxt. Det är fortfarande påkallat att utveckla insatserna på orter med strukturomvandlingar och att se till att de finansiella instrumenten är tillräckligt flexibla. Vidare lyfter utskottet fram föregripande åtgärder vid omstruktureringar.
88. Kapitallån till Finlands Industriinvestering Ab (reservationsanslag 3 år)
Regeringen föreslår att momentet ökas med 5 miljoner euro för att förbättra Finlands Industriinvestering Ab:s möjligheter att öka riskinvesteringarna i projekt som syftar till att kommersialisera innovationer.
Det är bra att försöka förbättra kommersialiseringen av innovationer. När de statliga riskinvesteringarna utvecklas är det i varje fall viktigt att se till att rollerna och uppgifterna för dem som har hand om verksamheten förblir tillräckligt tydliga.
31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (reservationsanslag 2 år)
Utskottet välkomnar tillskottet med en miljon euro på momentet, eftersom efterfrågan på ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning har ökat kraftigt. De ökade skuldproblemen beror framför allt på de lättåtkomliga snabblånen där den effektiva räntan i regel är flera hundra procent. Eftersom anteckningarna om betalningsstörning och andra problem till följd av skuldsättning ökar kan kunderna hos skuldrådgivningen väntas bli allt fler.
Trots det höjda anslaget är resurserna för skuldrådgivning fortfarande knapphändiga i relation till efterfrågan. Anslaget i budgetpropositionen för 2011 är dessutom 0,5 miljoner euro mindre än i 2010 års budget.
Utskottet ser det som angeläget att följa upp anslagen och förbättra arbetsfördelningen mellan privat och offentlig rådgivning. Dessutom är det viktigt att ingripa mot orsakerna till skuldsättningen. I synnerhet måste det bevakas hur bestämmelserna om snabblåneverksamhet fungerar och det behövs åtgärder för att skärpa lagstiftningen och tillsynen. Under en övervakningskampanj i våras hittade Konsumentverket och dataombudsmannen en lång rad snabblåneföretag som inte följde lagstiftningen på området. Det fanns något att anmärka på i arbetsmetoderna i största delen av de ca 80 företag som kampanjen berörde.
01. Social- och hälsovårdsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Utskottet gör en teknisk korrigering i momentets beslutsdel på grund av tidpunkten då tillläggsbudgeten träder i kraft.
Momentet får följande lydelse:
Tre tjänster som biträdande avdelningschef vid försäkringsavdelningen och en tjänst som biträdande avdelningschef vid förvaltnings- och planeringsavdelningen dras in från och med den 15 december 2010.
Regeringen föreslår att inkomsterna (avdelningarna 11—13) minskas med 25 394 000 euro och att anslaget för nettoamorteringar och skuldhantering (avdelning 15) minskas med 711 359 000 euro och att anslagen (huvudtitlarna 21—36) minskas med 736 753 000 euro.
Efter de föreslagna ändringarna är de budgeterade inkomstposterna och anslagen för innevarande år med beaktande av den ordinarie budgeten och årets första och andra, tredje och fjärde tilläggsbudget 51 745 195 000 euro.
Riksdagen
godkänner förslaget till en fjärde tillläggsbudget för 2010 i enlighet med propositionen men mom. 33.01.01 med ändringar,
förkastar tilläggsbudgetmotionerna TBM 114—128/2010 rd och
beslutar att tilläggsbudgeten tillämpas från och med den 7 december 2010.
Helsingfors den 26 november 2010
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare i delegationerna var
utskottsråd Hellevi Ikävalko
utskottsråd Maarit Pekkanen
utskottsråd Marjo Hakkila
utskottsråd Mari Nuutila.
De ökade utgifterna för utkomststöd i den här fjärde tilläggsbudgeten visar att den primära sociala tryggheten är eftersatt och inte ens räcker till en hjälplig försörjning. Regeringen föreslår ingen nivåhöjning av arbetsmarknadsstödet eller grunddagpenningen. Trots att sysselsättningen är mer meningsfull för samhället än att betala ut utkomststöd, satsar regeringen inte tillräckligt på den. Utkomststödet är ett ytterst litet bidrag som innebär pur fattigdom för bidragstagaren.
Regeringen föreslår inget tillskott i sysselsättningsanslagen fastän det hade varit mycket motiverat. Momentet i fråga har inte öppnats, så vi har inte kunnat föreslå någon höjning i utskottet på grund av procedurreglerna.
Arbetslösheten är fortfarande hög och leder till massiv långtidsarbetslöshet. Upp till hälften av de långtidsarbetslösa riskerar att hamna utanför arbetslivet helt och hållet och bli permanent fattiga. Regeringen visar en oerhörd likgiltighet gentemot dem som arbetar i Finland och deras framtid.
Vi föreslår
att följande uttalande godkänns: