Motivering

Utskottet förordar propositionen, men så ändrad att maximitiden för den förlängda betalningstiden för skatt vid generationsväxling ändras från föreslagna sju år till tio år. På motsvarande sätt ska preskriptionstiden för skatt förlängas till tio år (Utskottets ändringsförslag).

Betalningstid för skatt vid generationsväxling

Propositionen gäller uteslutande förlängd betalningstid vid skattelättnad i samband med generationsskiften och innebär att skatte kan avbetalas under flera års tid. Villkoren för skattelättnaden till den del det gäller beloppet av den debiterade skatten kvarstår oförändrade.

Syftet med propositionen är att underlätta generationväxling på gårdar och i företag genom att förlänga den maximala betalningstiden från fem till sju år. Utskottet föreslår att tiden förlängs till tio år. Uppskovsillkoren kvarstår oförändrade. Skatten i fråga tas ut i lika stora poster på minst 850 euro under högst tio år. Någon ränta uppbärs inte för den förlängda tiden och det ska inte heller krävas någon säkerhet för den framskjutna skatten.

Utskottet anser förlängningen motiverad med beaktande av de åtstramningar som förra hösten och under några år därförinnan har gjort i arvs- och gåvobeskattningen. Åtgärderna ökade skattebördan i synnerhet i fråga om större arv och gåvor. Den största ändringen gäller den högsta skatteklassen på fång som överstiger 1 000 000 euro, som efter att gällt temporärt nu blev bestående från årsskiftet. Enligt propositionsmotiven till reformen hänför sig en rätt betydande del av de arv och gåvor som överstiger beloppet till generationsväxlingar (RP 123/2014 rd).

Behovet av en översyn av skattelättnaderna

Utskottets ändringsförslag ligger i linje med propositionens grundidé och ökar skattestödet under betalningstiden utan nämndvärda fiskala följder. Utskottet tror dessutom att ändringsförslaget kommer att minska behovet av ytterligare lättnader. Diskussionen om beskattning vid generationsväxlingar och behovet av ytterligare skattelättnader kunde i framtiden därför spela en mindre framträdande roll i beslutsfattandet. Den maximala betalningstiden på tio år och de tämligen frikostiga lättnaderna i fråga om skattebeloppet skulle kunna anses ge företag tillräckliga marginaler för att genomföra en generationsväxling på ett beskattningsmässigt hållbart sätt.

Denna syn märks också i propositionsmotiven, som innehåller en framställning om skattebördans nivå efter beviljade lättnader vid en generationsväxling. Vid överlåtelse av gårdstillgångar var den effektiva skattesatsen 2013 per mottagare i medeltal 1,1 procent och värdet av andra företagstillgångar som överlåtits var i medeltal 2,8 procent av den överlåtna egendomens verkliga värde.Uppgifterna baserar sig på 2013 års beskattning och gäller gåvoöverlåtelser. Antalet fall var totalt 1900. Den effektiva skatten avviker alltså kraftigt från den nominella skatteuppbörden enligt skatteskalan. Detta beror inte bara på de egentliga lättnadsbestämmelserna utan också på att den värderingsnivå som enligt lagen ska tillämpas vid värdering av tillgångar i beskattningen ligger klart under det verkliga värdet.

Det går inte heller att utifrån utredningen säga vilken relativ betydelse betalning av skatt har för ett företags tillväxt. Statens ekonomiska forskningsanstalt VATT, som nyss undersökte generationsväxlingarnas konsekvenser för familjeföretag, har manat till försiktiga slutsatser i detta avseende.Sukupolvenvaihdoksen vaikutus perheyritysten toimintaan, Olli Ropponen, VATT tutkimukset 174, Helsingfors 2013. En generationsväxling är en genomgripande förändring i ett företag som utöver arvsskattekonsekvenserna innehåller många andra element som kan påverka utvecklingen i ett företag. VATT:s forskningsdirektör Seppo Kari har påpekat att resultaten av Ropponens undersökning har övetolkats i den allmänna debatten. Det här gäller bland annat Pellervo ekonomiska forskningsinstituts rapport 246, Helsingfors 2014. Man har låtit förstå att iakttagelserna beträffande företagsutvecklingen hänger tydligt samman med följderna av generationsväxlingar. Men utifrån utredningen kan inga sådana slutsatser dras. Det måste finnas förståelse för dessa synpunkter innan man går in för sådana ändringar i grunderna för beskattningen som har gjorts exempelvis i Sverige.

Likaså tål det nämnas att de nuvarande skattelättnaderna också kan ha negativa konsekvenser. Bland annat VATT och Etla har gjort antydningar i denna riktning.Pk-yrityksiin tarvitaan uutta liikkeenjohtotaitoa, Etlas forskningsdirektör, professor Mika Maliranta och forskningsdirektör Tarmo Valkonen, HS Vieraskynä 21.12.2013. Den fiskala styrningen kan bland annat bidra till att de som skulle ha de bästa förutsättningarna att sköta ett företag och öka dess värde inte nödvändigtvis är de som tar över.

I propositionsmotiven hänvisas också till en utredning som gjorts i samarbete mellan finansministeriet, arbets- och näringsministeriet samt jord- och skogsbruksministeriet i oktober 2014.Selvitys keinoista yritysten sukupolvenvaihdosten helpottamiseksi, VM 126:00/2014. De ståndpunkter som framgår av utredningen är respektive ministeriums egna och inte de tre ministeriernas samsyn. I finansministeriets avsnitt finns en tämligen djuplodande beskrivning av de likabehandlingsproblem som en utvidgning av systemet med skattelättnader sannolikt skulle orsaka. Med hänsyn till de grundläggande fri- och rättigheterna är marginalerna med andra ord rätt små, vilket behandlingen av regeringens proposition RP 53/2008 rd visade. Propositionen avsåg att ytterligare utvidga tillämpningsområdet för skattelättnader. Regeringen återtog emellertid propositionen efter att konstitutionella problemen dök upp på agendan.

Utskottet anser att arvsbeskattningen ska ses som en del av en helhet och inte som en separat form av skatt som är föremål för särskild uppmärksamhet. Man borde därför samtidigt diskutera nivån på samfundsskatten och trender i fråga om den samt hur inkomster av utdelning, värdestegringar och försäljningsvinster ska beskattas. Samhällets stöd till företagen och inriktningen av dem är också viktiga faktorer.

Slutligen finns det skäl att beakta alla de argument som framförts för att över lag motivera arvsskattens självständiga ställning i den juridiska litteraturen.Här kan nämnas ED, VH Juhani Henttulas doktorsavhandling Varallisuuden arvostamisperusteesta perintöverotuksessa från 2005 samt Henttulas artikel i samma ämne Perintöverotuksesta ja sen uudistamisesta (Verotus 2/2006). I artikeln konstateras att flera experter som har behandlat arvsbeskattningens status (bland andra professorerna Edward Andersson och Kari S. Tikka samt JL, HV Pertti Puronen) har talat för att hålla kvar arvsskatten. Bland professor Edward Anderssons artiklar kan nämnas Perintöverotus kansainvälisen kehityksen valossa, (Verotus 1/2011) och Borde arvsskatten avskaffas (JFT 4/2006). Professor Kari S. Tikka har diskuterat arvsskattens framtid i jubileumsboken till Edward Andersson 2003: Har arvsskatten någon framtid? Av senare datum är en rapport från Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken i januari 2015 och VATT i artikeln Mihin perintöveroa tarvitaan, (VATT Policy Brief 1-2015). I bägge publikationerna försvarades arvsskatten.

Det hänvisades också till att Utvecklingsgruppen för beskattningen 2010 intog samma ståndpunkt. Motiveringarna har i allmänhet kretsat kring att arvsbeskattningen kompletterar den övriga beskattningen och innebär en horisontell rättvisa. Under dessa förhållande är den svenska modellen också problematisk i vissa avseenden.

I senare ställningstaganden har det också framförts att arvsskatten har färre nackdelar för den ekonomiska verksamheten är exempelvis inkomstskatten. Detta argument är relevant även vid en bredare utvärdering av beskattningskonsekvenserna i allmänhet vid generationsväxlingar.

Lagmotionen

I lagmotionen föreslås bland annat att Skatteförvaltningen ska bereda den skattskyldige möjlighet att yrka på generationsväxlingslättnader om den skattsyldige är berättigad därtill.

Utskottet anser att detta överensstämmer med principen om god förvaltning och understöder ett sådant förfarande när rätten till lättnader klart framgår av handlingarna. På detta sätt kan onödiga rättsförluster undvikas, eftersom den skattskyldige måste yrka lättnader innan beskattingen verkställs. Men eftersom situationerna kan variera stort bland annat beroende på hur arvskiftet i boet sker, finns det inte anledning att föreskriva om saken i lag.

Utskottet anser det inte heller lämpligt att föreskriva om ett särskilt hörande om den skattskyldige inte åberopar ett förhandsavgörande som hen bett om.

Utskottet föreslår att lagmotionen förkastas.