20. Jordbruk

61. Överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond (reservationsanslag 2 år)

Utvecklingsfondens stödkriterier har blivit ohållbara och lett till okontrollerat stora stödbelopp och stödnivåer som varken är effektiva eller överskådliga. Därför bör stödgrunderna preciseras så att stöden säkert går till unga producenter som arbetar heltid på sin gård och försöker utveckla den. Med vårt förslag om en minskning med 50 miljoner euro vill vi säkerställa att stödkriterierna ses över och att stöden därefter går till utveckling av gårdsbruket och uttryckligen till de producenter som har det sämst ställt ekonomiskt.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 30.20.61 minskas med 50 000 000 euro.

40. Banförvaltningscentralen

21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

Det stora problemet med basbanhållningen är de njugga anslagen för reinvesteringar. Enligt statsrådets riktlinjer är de klart i underkant. I tilläggsbudgeten föreslås ett anslag på endast 20 miljoner euro. Anslaget för basbanhållning motsvarar då beloppet av TEN-stödet från EU.

Statsjärnvägarna intäktsför 30,4 miljoner euro som vinstutdelning 2007. Hittills har vinstutdelningen alltid anvisats för basbanhållningen. Så bör det göras nu också, för annars kan Banförvaltningscentralen inte genomföra årets arbetsprogram. Om inget tillskott beviljas kommer entreprenörerna bli tvungna att permittera ungefär 300 anställda redan i höst. Förfarandet strider mot regeringens riktlinje för en dynamisk ekonomisk politik och prioritering av sysselsättningen och företagsamheten.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 31.40.21 ökas med 30 400 000 euro i syfte att förhindra att basbanhållningen kollapsar, trafiksäkerheten försämras och bansträckor stängs.

50. Verkställighet av straff

21. Omkostnader för verkställighet av straff (reservationsanslag 2 år)

Verkligheten inom fångvården är dyster: antalet fångar har ökat och fångarnas problem har blivit svårare år för år och den här utvecklingen ser inte ut att ha något slut. Resurserna och personalen inom fångvården och inom kriminalvårdens preventiva verksamhet utanför fängelserna har inte ökat i den takt som de växande utmaningarna hade förutsatt.

En utmaning för kriminalvården är i synnerhet att rehabilitera fångarna att anpassa sig till samhället utanför murarna. Det är emellertid inte någon lätt uppgift: man kan inte ta hand om ett klientel som växer och har allt flera problem och kraven på kundarbetet ökar. Kriminalvården har varit tvungen att ta ett allt större ansvar för hälsovården, rehabiliteringen och missbrukarvården för frigivna fångar.

Resursbristen kommer till synes i kriminalvårdens möjligheter att sköta sin grundläggande uppgift, nämligen att förhindra återfall i brott. För att klara sig i det civila behöver en frigiven fånge fortsättning på den vård och rehabilitering som har påbörjats i fängelset. För närvarande finns det inte alltid möjligheter till detta även om en hel del projekt har inletts.

Dessutom har endast en liten del av fångarna en arbetsplats vid frigivningen och i allmänhet saknar de också fast bostad. För att kunna bryta den negativa utvecklingen behöver en frigiven absolut få sitt vardagsliv i ordning. Det är mycket lätt att falla in i en kriminell livsstil på nytt om man inte efter en fängelsevistelse får tillräckligt stöd för att ordna de elementäraste frågorna i livet. Den brottsspiral som många frigivna råkar in i kunde brytas genom effektiva stödåtgärder efter frigivningen.

Efter sin tid i fängelset behöver fången verkliga möjligheter att komma loss från brottsspiralen. För detta ändamål behöver kriminalvården mer resurser för att tillhandahålla fysisk, social och psykisk rehabilitering för frigivna fångar, på en nivå som motsvarar behovet.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår jag

att moment 25.50.21 ökas med 2 000 000 euro för preventiva insatser inom kriminalvården.

10. Allmänbildande utbildning

30. Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen har förnyats och de infördes i alla grundskolor före början av innevarande läsår. Kapitel 5 i motiven gäller undervisning av elever i behov av särskilt stöd.

I motiven konstateras att syftet med specialundervisningen är att hjälpa och stödja eleven så att han eller hon har likvärdiga möjligheter att fullgöra sin läroplikt enligt egna förutsättningar tillsammans med sina jämnåriga. Utgångspunkten är elevens starka sidor och hans eller hennes individuella inlärnings- och utvecklingsbehov. Undervisningen ska stödja elevens initiativförmåga och självförtroende. Specialundervisningen förutsätter beslut om var, när och i vilken miljö undervisningen ska ske, olika aktiviteter och resurser för att genomföra den.

För att genomföra målen i praktiken behövs större anslag för den grundläggande utbildningen. Elevgrupperna bör vara rimligt stora, timresurserna bör ge utrymme och tid för inlärning för elever i behov av särskilt stöd.

Olika språkstörningar, till exempel dysfasi, har ökat mest. Utöver de elever som helt omfattas av specialundervisningen får omkring 126 000 elever, det vill säga var femte grundskoleelev delvis specialundervisning på grund av lindriga svårigheter.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till tilläggsbudgetmotion TBM 5/2007 rd föreslår jag

att moment 29.10.30 ökas med 5 000 000 euro för undervisning av elever i den grundläggande utbildningen i behov av särskilt stöd.

40. Banförvaltningscentralen

21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

Bannätets skick är fortfarande till vissa delar kritiskt. Dåliga banor innebär större säkerhetsrisker vid transporter samtidigt som det blir allt svårare för tågen att hålla tidtabellerna. Många banavsnitt är nu belagda med trafikbegränsningar och det är möjligt att antalet trafikbegränsningar kommer att öka kraftigt. Eftersom olika delar av järnvägsnätet är beroende av varandra orsakar trafikbegränsningarna problem för hela huvudbannätet. Detta leder också till sämre kundservice och konkurrenskraft för järnvägarna.

Det räcker ändå inte med att utveckla bannätet utan nätet måste också i framtiden täcka hela landet. Budgetmedel måste riktas till banunderhåll och reparationsinvesteringar så att Banförvaltningscentralen utifrån en fastlagd plan har möjlighet att hålla dels huvudbanorna, dels banor med mindre trafik i trafikerbart skick.

För godstrafikens del innebär de dåliga banorna att viktbegränsningarna försvårar transporten av exempelvis trävaror. På detta sätt försämras villkoren för de företag som skulle vara beredda att utnyttja järnvägen för varutransporter. Om däremot varutransporterna kunde ökas skulle järnvägen bli ett konkurrenskraftigt transportalternativ. Bannätets dåliga skick leder småningom till att industritransporterna, men också persontrafiken, i allt högre grad flyttas över på landsvägarna, som också de är överbelastade och i dåligt skick. Trafikminister Vehviläinen har konstaterat att anslagsunderskottet är 20 miljoner euro. Enligt företrädare för näringslivet uppgår underskottet till 50 miljoner euro.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår jag

att moment 31.40.21 ökas med 30 400 000 euro för nya överbyggnader för järnvägarna.

15. Utjämning av familjekostnader

Barnfamiljerna har fått det sämre ställt de senaste åren, delvis därför att det inte har gjorts några indexförhöjningar i barnbidragen. Barnbidraget höjdes senast den 1 januari 2004 men höjningen var anspråkslös i förhållande till hur levnadskostnaderna utvecklats. Barnbidraget är viktigt för familjer med små inkomster och därför är det också särskilt viktigt för dem att dess reella värde bevaras.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår jag

att i kapitelmotiven uttalas följande:

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

Utredningsman, professor Sirkka-Liisa Kivelä konstaterar i sin utredning att de försämringar i funktionsförmågan bland dem som fyllt 85 år som skett under de senaste tjugo åren tyder på att det förekommer brister i vården och rehabiliteringen av åldringar. I stället för kvalitetsrekommendationer behövs bestämmelser på lagnivå om adekvata stödtjänster och omsorgsnivån samt om den personal som behövs för äldrevården. Man måste se till att kommunerna har adekvata resurser för äldrevården.

När antalet åldringar ökar, blir de tjänster som erbjuds knappare i förhållande till behovet hos de äldre. Det blir allt svårare för kommunerna att svara på det ökade behovet av omsorg när kommunernas ekonomi blir allt stramare och de har allt svårare att få arbetskraft. De regionala skillnaderna är stora när det gäller tillgång till vård och vårdkvaliteten.

Varje människa har ett oförytterligt människovärde, fastän hon på grund av ålder eller svaghet skulle vara i behov av vård på bäddavdelning. Förra hösten överlämnades till finansministern en vädjan som över 400 000 medborgare skrivit under. Ärendet är viktigt och åtgärderna får inte skjutas upp.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår jag

att i kapitelmotiven uttalas följande:

30. Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag)

a) Personalen inom den kommunala institutionsvården av äldre har minskat under de senaste femton åren. Samtidigt har vårdtagarnas hälsotillstånd blivit allt sämre. Social- och hälsovårdsministeriet gav en kvalitetsrekommendation för äldreomsorgen 2001. Enligt en bedömning som då gjordes krävs det att 4 000 vårdare anställs om äldreomsorgen ska kunna förbättras.

I Finland försöker vi klara oss med bara hälften av den personal som äldreomsorgen har tillgång till i Sverige. Den rekommenderade målnivån inom institutionsvården för äldre är 0,8 vårdare per patient, men i värsta fall uppnås bara hälften av detta mål. Bristen på vårdare ersätts enligt forskare med mediciner. Antidepressiva och lugnande medel ordineras rentav 98 % av de äldre, tre gånger mer än i övriga Norden.

Till följd av personalbristen försämras vårdens kvalitet och vårdarna blir överbelastade. Enligt en undersökning som Arbetshälsoinstitutet gjort började sjukfrånvaron i kommunbranschen öka i fjol, i synnerhet bland närvårdare. En människovärdig äldreomsorg med respekt för individen visar hur civiliserat vårt samhälle är. Det har konstaterats att hela vårdsektorn lider av brist på vårdare och det finns inte tillräckligt med vikarier.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till tilläggsbudgetmotion TBM 15/2007 rd föreslår jag

att moment 33.32.30 ökas med 30 000 000 euro för statsandelar till social- och hälsovårdsväsendet i kommunerna för att anställa vårdare inom hälsovården och äldreomsorgen.

b) Den ökande efterfrågan på äldreomsorg bör bemötas genom en utveckling av närståendevården. Det är ett ekonomiskt sätt att skapa välbefinnande. Vården i hemmet är ofta mänskligare än institutionsvård och därför också populärare bland äldre.

I budgetpropositionen för år 2007 föreslås att de lediga dagarna för närståendevårdare ska utökas från två till tre i månaden. Det är inte tillräckligt, för närståendevårdarna bör ha åtminstone en ledig dag i veckan. Nu fattas den lediga dagen för en av veckorna i månaden.

De nya förmånerna gäller emellertid bara personer som fått stöd för närståendevård. I Finland finns det uppskattningsvis 300 000 närståendevårdare och av dem får bara lite mer än 26 000 kommunalt stöd för närståendevård. Socialvårdslagens bestämmelser om närståendevård fullföljs alltså inte i kommunerna. Enligt dem ska närståendevården stödjas både ekonomiskt och med hjälp av tjänster.

Kommunerna följer nu en mycket varierande praxis när det gäller vem som har rätt till stöd för närståendevård. De har inte reserverat tillräckliga anslag för ändamålet och därför tar pengarna ofta slut halvvägs och inga nya avtal kan ingås. Således är det bara i många fall slumpen som avgör om vårdarna kan få stöd eftersom det inte definierats som en subjektiv rättighet.

Antalet stödtagare bör målinriktat utökas och varje person som uppfyller kriterierna bör tillförsäkras möjlighet till stöd för närståendevård. De bör få minst en ledig dag per vecka. På så sätt får de bättre chanser att orka fysiskt och psykiskt.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till tilläggsbudgetmotion TBM 18/2007 rd föreslår jag

att moment 33.32.30 ökas med 20 000 000 euro för att utsträcka stödet för närståendevård till alla närståendevårdare som uppfyller kriterierna och för utvidgning av stödtjänsterna så att vårdarna får fyra lediga dagar per stödmånad i stället för tre.

06. Arbetskraftspolitiken

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Startpengen har visat sig ge positiva resultat. Enligt arbetsministeriets utredningar främjar den sysselsättningen effektivt.

I fjol startades ett försök där startpengen kan beviljas arbetslösa såväl som studerande och förvärvsarbetande som ska starta ett företag. Nu har knappt hälften av ansökningarna kommit inom ramen för försöket. Utan försöket hade många företag säkert inte grundats. Startpengen sänker tröskeln för att börja med företagsverksamhet och tillförsäkrar företagaren försörjning i början.

Det har funnits regionala skillnader i fråga om hur startpengen räckt till. Vi måste se till att reservera ett så stort anslag för startpeng i budgeten att det inte förhindrar förverkligandet av en fungerande affärsidé. Startpengen bör på lika grunder beviljas alla som är berättigade till den. Dispositionsplanen för sysselsättningsanslagen är inte bindande i fråga om detta, utan man kan också använda mer sysselsättningsanslag för startpengen om det behövs. Genom tilläggsfinansiering under momentet försäkrar vi oss om att en tillräcklig summa avsätts för startpengen.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår jag

att moment 34.06.51 ökas med 7 250 000 euro.

99. Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde

22. Utgifter för underhåll av Finlands krishanteringsstyrkor (förslagsanslag)

Efter terrorattackerna i USA den 11 september 2001 startade en omfattande internationell kamp mot terrorismen. I samma veva har det pågått militära operationer (OEF, Operation Enduring Freedom) med FN-mandat och under USA:s ledning i Afghanistan mot organisationen al-Qaeda som skyddad av talibanerna organiserar internationell terrorism.

Efter talibanregimens reträtt avtalade de olika folkgrupperna i landet under FN:s ledning om en provisorisk administration. Den inledde sin verksamhet i Kabul den 22 december 2001.

Som en del av fredsprocessen beslutade säkerhetsrådet i sin resolution 1386(2001) den 20 december 2001 att en säkerhetsstyrka (ISAF, International Security Assistance Force) avsedd för Afghanistan skulle bildas.

Resolutionen innehåller ett mandat för den multinationella säkerhetsstyrkan ISAF. Dess uppgift är att biträda den provisoriska regeringen för att upprätthålla säkerheten i Kabul och i dess närområden och på så sätt se till att den provisoriska administrationen och FN-personalen kan arbeta under trygga förhållanden.

Efter ISAF inleddes en längre fredsbevarande operation (en så kallad Follow-on-operation). Den började planeras i januari 2002. Frågan om Finlands deltagande i en sådan fortsatt operation kunde ännu inte tas till behandling. Dessutom skulle FN inleda en operation för civil krishantering, UNAMA (United Nations Assistance Mission in Afghanistan) i Afghanistan våren 2002. Den 10 januari 2002 godkände riksdagen enhälligt utifrån statsrådets redogörelse (SRR 5/2001 rd) att Finland skulle delta i den här militära krishanteringsoperationen.

När ISAF-operationen började höll USA på med sitt eget krig mot talibangerillan (OEF = Operation Enduring Freedom). Men kriget var ännu inte slut då USA ställde om siktet mot Irak och anföll landet 2003. OEF-kriget mot gerillan pågår fortfarande.

Efter att redogörelsen godkändes har ISAF-operationen expanderat så att den nu omfattar hela Afghanistan och USA har fört över trupper från OEF till ISAF. ISAF-styrkan omfattar nu 30 000 personer. En del av trupperna krigar mot gerillan i de sydliga provinserna Helmand och Kandahar.

Finland och vissa Nato-länder så som Tyskland, Italien, Spanien, Frankrike och Turkiet har begränsat sina trupper i de egentliga stridszonerna. Nato har visserligen bett sina medlemsländer skicka fler trupper till stridszonerna, men de har inte varit villiga att göra det. Bara Polen har lovat skicka fler trupper. President Bush vädjade nyligen till Nato-länderna på nytt. På grund av kriget i Irak kan USA och dess allierade Storbritannien inte utöka sina styrkor i Afghanistan.

Jämfört med operationerna i Kosovo och Bosnien kommer styrkan i Afghanistan knappt upp till en tiondel med beaktande av landets storlek och befolkningsmängd. Satsningarna på återuppbyggnad har också varit små.

Den USA-ledda alliansen anföll Irak och det betydde att alliansens resurser fokuserades på annat håll, alltså möjligheterna att med vapenmakt förbättra säkerheten, aktivera landets egen civil- och säkerhetsförvaltning samt starta ett program för att återuppbygga infrastrukturen och på så sätt snabbt förbättra förhållandena för invånarna.

Enligt beräkningar har 2,5 miljoner unga män nått vapenför ålder efter talibanregimens fall i Afghanistan. Varje år ökar antalet med en halv miljon men kanske bara 150 000 blir adekvat sysselsatta. Därför har rebellerna betydande rekryteringspotential.

Det allmänna missnöjet sprider sig i Afghanistan till följd av de otrygga förhållandena, den passiva polisen och det inaktiva rättsväsendet, korruptionen och den eländiga ekonomin. Invånarna känner sig mer otrygga än för bara några år sedan. Ställvis har den offentliga förvaltningen ersatts av lokala krigsherrar (s.k. war lords) och kriminella gäng. Ett problem är också att de styrkor som strider mot rebellerna har utfört flygbombningar som har förorsakat civiloffer. Därför är det lätt för talibanrörelsen och motståndet att vinna terräng.

Enligt tillgängliga uppgifter har de humanitära frivilligorganisationernas biståndsarbete försvårats på sistone. Livsmedels- och andra biståndstransporter blir allt oftare rånade. Under de senaste två månaderna har FN:s livsmedelsprogram utsatts för attacker mot livsmedelstransporter tolv gånger. Tidigare var attackerna så många under en tio månaders period. Enligt FN:s säkerhetsrapport har säkerhetsläget försämrats helt klart under året och biståndsarbetet är mycket farligt eller stöter på fientligt motstånd i större delar av landet än förut. Problemen orsakas av både rebeller och brottslighet.

Förhållandena har också försvårats i närområdena och det lättar inte upp situationen i Afghanistan. USA:s anfall mot Irak har på några år lett till fullständigt kaos i landet. Enligt vissa beräkningar uppgår antalet civila offer till mer än 600 000. Dessutom har mer än fyra miljoner flytt inom eller utanför landets gränser. Där pågår etnisk rensning och ett inbördeskrig mellan olika folkgrupper (sunnimuslimer-shiamuslimer, sunnimuslimer-sunnimuslimer, shiamuslimer-shiamuslimer, araber-kurder). Dessutom krigar grupperna mot USA och dess allierade. Det blir allt mer uppenbart att USA och dess allierade inte längre kan få kontroll över situationen. Ockupationen i Palestina är heller inte slutförd och ingen livsduglig palestinsk stat har grundats, utan i stället hotas de palestinska områdena av kaos. Vidare är läget i Libanon instabilt. Ytterligare förekommer det oroligheter i Pakistan, där regeringen inte har kontroll över hela landet. Det här övergripande läget förvärrar situationen i Afghanistan.

Därför anser vi det nödvändigt att regeringen lämnar en bedömning till riksdagen kring förutsättningarna att lyckas med operationen i Afghanistan.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att följande uttalande tas in i motiveringen till momentet:

50. Verkställighet av straff

21. Omkostnader för verkställighet av straff (reservationsanslag 2 år)

Vid sidan av engångstillskottet på 2,4 miljoner euro föreslår regeringen 0,5 miljoner euro för att förbättra fångvårdens verksamhetsbetingelser. Vi anser att tilläggsanslaget är för litet. För att alltför omfattande övertidsarbete ska kunna undvikas måste personalen utökas. Det finns klara brister i hälso- och sjukvården samt rehabiliteringen för fångar. Enligt andan i fängelselagen måste det ordnas arbetsterapi.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 25.50.21 ökas med 2 500 000 euro för personaltillskott, hälsovård för fångar och aktivering.

91. Ungdomsarbete

51. Verkstadsverksamhet för unga och förebyggande drogarbete (reservationsanslag 2 år)

Regeringen föreslår ett tilläggsanslag på två miljoner euro för att upprätthålla och utvidga verkstadsverksamheten. Vi anser att tillägget är för litet. Verkstäderna är ett befogat och meningsfullt alternativ för unga som inte fortsätter till gymnasiet eller får yrkesutbildning eller som hoppar av. Det är viktigt att skolavhopparna blir hänvisade till verkstadsverksamheten.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 29.91.51 ökas med 2 000 000 euro.

50. Vattenhushållning

77. Vattendrags- samt vatten- och avloppsarbeten (reservationsanslag 3 år)

Vi anser inte att det är motiverat att lägga ner fiskodlingen i Sarmijärvi. Dessutom anser vi att anslaget bör höjas med ytterligare 500 000 euro.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 30.50.77 ökas med 500 000 euro.

Dessutom föreslår vi

att följande uttalande tas in i motiveringen till momentet:

40. Banförvaltningscentralen

21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

Vi anser att anslaget för basbanhållning är helt otillräckligt i relation till behovet. Det kommer att leda till ett ökat antal begränsningar i trafiken och inom kort till nedläggningar av bansträckor. Genom en anslagshöjning säkerställs också sysselsättningen för personalen vid VR-Rata Oy.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 31.40.21 ökas med 30 400 000 euro.

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

30. Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag)

Tandvårdsköerna, bristen på vikarier, kortjobben och de dåliga lönerna motiverar ett ökat anslag.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 33.32.30 ökas med 20 000 000 euro.

06. Arbetskraftspolitiken

Anslagen har använts intensivt i början så nu behövs det helt klart ett tillägg. Verksamhetsbetingelserna för de arbetslösas organisationer måste också tryggas.

50. Studiesociala förmåner för dem som deltar i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (förslagsanslag)

Vi anser att anslaget är för litet.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 34.06.50 ökas med 5 000 000 euro.

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Vi anser att anslaget är för litet.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 34.06.51 ökas med 15 000 000 euro.

20. Samhällen, användning av områden och naturvård

För närvarande är markägarna villiga till frivilligt naturskydd i mycket större utsträckning än vad anslaget räcker till.

63. Vissa ersättningar i samband med naturvården (reservationsanslag 3 år)

Vi anser att tilläggsanslaget är för litet.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 35.20.63 ökas med 2 000 000 euro.

76. Anskaffning av naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år)

Vi anser att tilläggsanslaget är för litet.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi

att moment 35.20.76 ökas med 1 000 000 euro.