Motivering
Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.
Propositionen avser bara att revidera fastighetsskatteförfarandet
och går alltså inte alls in på skattekriterierna
eller fastighetsvärderingar. Följaktligen går
inte heller utskottet närmare in på de frågorna, även
om de i och för sig är viktiga för både
de skattskyldiga och de skattetagande kommunerna.
Nya regler
Tanken är att en likadan förifylld blankett
ska införas som vid inkomstbeskattning. Därmed
behöver inte den skattskyldige längre höras
och samtidigt försvinner det manuella arbetet i samband
med fastighetsskatten.
Nyordningen innebär att Skatteförvaltningen skickar
ut de uppgifter som fastighetsskatten grundar sig på innan
skatten påförs. Den skattskyldige ska kontrollera
uppgifterna och rätta eller komplettera dem, om det behövs.
Om den skattskyldige inte rättar uppgifterna, anses han eller
hon ha gett de uppgifter som Skatteförvaltningen skickat
ut. Beskattningen verkställs då utifrån
de uppgifter som finns i Skatteförvaltningens register,
som lämnats av den skattskyldige, som informationsskyldiga
utomstående uppgett och andra tillgängliga uppgifter. I
propositionen ingår två andra förslag
som gör beskattningen mer smidig och förbättrar
de skattskyldiges rättssäkerhet. I fortsättningen
ska en skattehöjning inte behöva påföras,
om det i den skattskyldiges uppgifter finns ett fel som han eller
hon rimligen inte kan antas vara medveten om. Det kan i många
fall var uppgifter som kommer från myndigheterna, till
exempel information om planläggning eller byggrätt.
Lagen kompletteras med den princip som redan nu ingår vid
skatteförfaranden i övrigt, nämligen
att skatterättelse till den skattskyldiges nackdel inte behöver
verkställas i viss fall. Ett krav är dock att
skatten ska vara obetydlig och att den inte behöver rättas
av jämlikhetsskäl eller av andra orsaker.Utskottet
anser att propositionen är motiverad och innebär
ett konsekvent steg mot att vidareutveckla skatteförfarandet.
Det underlättar de skattskyldigas och Skatteförvaltningens
arbete, förenklar och effektiviserar skatteförfarandet och
förbättrar Skatteförvaltningens service. Dessutom är
möjligheten att låta bli att påföra skattehöjning
särskilt motiverad med avseende på de skattskyldigas
rättssäkerhet. Också de sakkunniga som
utskottet hört förordar reformen. De anser att
den samordnar och ökar insynen i deklarationsförfarandet.
Samtidigt påpekar de vissa brister i informationsunderlaget
och understryker behovet av styrning när reformen träder
i kraft. Synpunkterna är beaktansvärda och utskottet går
närmare in på dem i det följande.
Skattskyldigas deklarationsskyldighet
Redan nu grundar sig fastighetsskatten i första hand
på uppgifter som Skatteförvaltningen får från
andra myndigheter, främst från kommunerna, lantmäteriverket
och Befolkningsregistercentralen. Kommunerna lämnar uppgifter
om fastigheter, byggnader och planläggning. Lantmäteriverket
förmedlar fastighetsinformation och Befolkningsregistercentralen
byggnads- och lägenhetsinformation.
Fastighetsskatten bygger visserligen i hög grad på uppgifter
från myndigheterna. Trots det måste de skattskyldiga
lämna uppgifter om fastigheter som de äger.
Det gör de vanligen genom deklaration. Dessutom måste
de lämna in en fastighetsutredning om uppgifterna
har ändrats under skatteåret, bland annat på grund
av byggande, ändring i markanvändning, ombyggnad eller
betydande reparationsåtgärder (Skatteförvaltningens
beslut om deklarationsskyldighet och anteckningar, 1238/2010). Tanken är
alltså att de skattskyldiga inte längre ska behöva
deklarera uppgifter utan i stället kontrollera att Skatteförvaltningens
uppgifter stämmer. Reformen snarare preciserar än ökar de
uppgifter som de skattskyldiga måste uppge. Utskottet framhåller
att kontrollskyldigheten som regel bara ska gälla de uppgifter
som anges i utredningen, exempelvis bara de uppgifter som uträkningen
av återanskaffningsvärdet för ett hus
grundar sig på och ingår i utredningen, och inga
andra uppgifter. Utöver det måste de skattskyldiga
uppge fastigheter och byggnader som saknas i uppgifterna, likaså ombyggnader
och betydande reparationer och om en byggnad har rivits eller inte
längre används. På den punkten ändras
deklarartionsskyldigheten alltså inte. Utredningen innehåller
också uppgifter om planläggning och byggrätt
som Skatteförvaltningen fått från kommunen.
De skattskyldiga ska alltså kunna lita på att
den här typen av uppgifter från myndigheterna
eller i myndighetsbeslut stämmer. Uppgifterna påverkar
fastighetsskatten och det är inte hundra procent säkert
att de är rätt. Därför har de
skattskyldiga möjlighet att genom utredning anmäla
fel. Detta är motiverat och sakligt även med avseende
på de skattskyldigas rättssäkerhet. Vidare
kommer skattehöjning i fortsättningen inte att påföras
om det i uppgifterna från den skattskyldige finns fel som
han eller hon rimligen inte kan antas vara medveten om. Det är
en betydlig och motiverad förbättring. Bestämmelsen
kan också tillämpas när ombyggnader har
gjorts av en tidigare fastighetsägare. Men frågan
avgörs i sista hand från fall till fall.
Behov av styrning
I vilket fall som helst anser utskottet att det behövs öppen
och heltäckande styrning när de nya reglerna tillämpas
första gången på fastighetsskatten för
2013. Det ingår enligt uppgifter i Skatteförvaltningens
planer. Dessutom ska det framgå av uppgifterna till de
skattskyldiga vilka uppgifter kontrollskyldigheten gäller.
Därmed preciseras och styrs de skattskyldigas kontroll- och
deklarationsskyldighet.
Fastighetsskatten är ett schablonmässigt förfarande
av stora dimensioner där det varken är tänkt
eller ens möjligt att tillämpa individuell handläggning
i någon större utsträckning. Självfallet är
styrning vid rätt tidpunkt och i rätt omfattning
av stor betydelse för ett effetivt genomförande.
Samtidigt kan man skingra onödig oro kring reformen.
Ett positivt tecken är att Skatteförvaltningen redan
i samband med fastighetsskatten för i fjol satsade på att
informera mer ingående om deklarations- och kontrollförfarandetPå en
blankett som bifogades skattebeslutet ingick exempel på reparationer
som påverkar ombyggnader eller skattenedsättning
p.g.a. ålder. Dessutom styrde blanketten genom frågor
de skattskyldiga att bara upp-ge den information som behövdes
för att räkna ut be-skattningsvärdet
på respektive byggnadstyp. Vidare har blanketten anvisningar
för hur den ska fyllas i.Med det nya förfarandet
kommer anvisningarna att kompletteras.. Omställningen
kan därför förväntas gå utan
större problem.
Bättre kunskapsunderlag
För närvarande arbetar lantmäteriverket
på att förbättra datainnehållet
i fastighetsregistret. Det gäller bland annat uppgifterna
om arealer, planläggningsområden, områden
med byggförbud och ägande- och besittningsrätt
enligt lagfarts- och inteckningsregistren. Arbetet fortgår
fram till 2015. Följaktligen kommer de uppgifter i fastighetsbeskattningen
som överförs från fastighetsdatasystemet
att vara mer tillförlitliga.
Lantmäteriverket understryker emellertid rent generellt
att fastighets- och byggnadsdatabaserna bör utvecklas.
Målet bör vara att bara en myndighet uppdaterar
uppgifterna och att andra sedan kan använda dem för
sina egna syften, menar verket. Utskottet har inte gått
närmare in på frågan, men vill trots
det nämna den i det här sammanhanget. A och O är
att kunskapsunderlaget om fastigheter är uppdaterat, tillförlitligt
och lätt tillgängligt för alla. Det ger
fastighetsägarna större rättssäkerhet
samtidigt som arbetet underlättas för alla involverade.
Ett felfritt kunskapsunderlag är viktigt också för
kommunerna där fastighetsskatten är ett lätthanterligt,
stabilt och förutsebart skatteunderlag.