Motivering
Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.
Samhällsomfattande tjänster
Syftet med propositionen är att anpassa mervärdesskatten
för postverksamhet till mervärdesskattedirektivet
(2006/112/EG) och rättspraxis om tillämpningen.
I sammanhanget spelar mål C-357/07 (TNT Post-domen)
en framträdande roll. Tolkningen i målet kräver
att försäljning av samhällsomfattande
tjänster som den som tillhandahåller
samhällsomfattande tjänster bedriver ska
vara befriad från mervärdesskatt. Detta ingår
i propositionen med förslag till postlag (RP 216/2010
rd) som samtidigt behandlas i riksdagen. För
befrielse från skatt krävs det alltså att postföretaget
har ålagts skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande
tjänster och att det är en åtgärd
som ingår i en samhällsomfattande tjänst.
Annan försäljning ska fortfarande betraktas som
skattepliktig transport av varor.
Befrielsen från moms beror på mervärdesskattedirektivet
där målet är att gynna vissa verksamheter
av allmänintresse, det vill i det här fallet att
till nedsatt pris tillhandahålla posttjänster
som tillgodoser viktiga behov bland befolkningen trots att postsektorn
har öppnats för konkurrens.
Propositionen och inskränkningar där är
befogade och de stämmer överens med mervärdesskattedirektivet
och TNT Post-domen som preciserar tolkningen av direktivet,
framhåller utskottet. Skattefriheten måste tolkas
i sträng bemärkelse och i överensstämmelse
med allmänintresset eftersom det handlar om ett undantag
från den allmänna regeln om skattepliktig försäljning.
Det sägs också klart ut i domskälen.
Enligt domskälen kan undantag från skatt inte
tillämpas på särskilda tjänster
"som kan avskiljas från tjänster av allmänintresse,
däribland sådana tjänster som tillgodoser
särskilda behov hos ekonomiska operatörer". Enligt
domen är undantaget alltså inte tillämpligt
på leveranser "för vilka villkoren förhandlats
individuellt".
Målet att gynna en begränsad del av postverksamheten
som är av allmänintresse kommer fram tydligt i
motiven till propositionen om postlagen. Preciseringen av begreppet
samhällsomfattande tjänst innebär enligt
propositionen att i samhällsomfattande tjänster
ingår posttjänster för konsumenter och
för små- och medelstora företag som på samma
villkor sänder försändelser som ingår
i de samhällsomfattande tjänsterna. Det är
de grupper där behovet att trygga posttjänster
vanligen är störst. Samhällsomfattande tjänster
ska inte omfatta posttjänster till företag och
sammanslutningar som fakturerar kunder enligt särskilda
avtal. Den typen av tjänster ska inte belastas av de prisregler
för samhällsomfattande tjänster som ingår
i postlagen utan priserna sätts på marknadsmässiga
villkor.
Det faktum att förslaget till postlag har kontantbetalning
som ett kriterium för posttjänster som ingår
i de samhällsomfattande tjänsterna påverkar
enligt utskottet inte bedömningen av frågan. Samhällsomfattande
tjänst definieras i postdirektivet (97/67/EG)
på grundval av bestämda miniminivåer
för brev- och pakettjänster. Kravet uppfylls i
förslaget till postlag och tjänsterna är
tillgängliga för alla. Frimärken är
i de flesta fall det vanligaste sättet att betala en försändelse.
Därför är kontantbetalning ett lämpligt
kriterium när det tillämpas inom ramen för
viktbegränsningar. Enligt kommunikationsministeriet garanterar
propositionen att alla användare erbjuds brev- och pakettjänster
på miniminivån enligt direktivet i hela landet,
till ett rimligt pris och på en reglerad servicenivå.
Utskottet håller med ministeriet.
Definitionen på samhällsomfattande tjänst
i förslaget till postlag ligger alltså i linje
med EU-rätten och stämmer väl överens
med allmänintresset som är ett kriterium för
befrielse från mervärdesskatt. Momsneutraliteten
förbättras dessutom av att merparten av de tjänster
som säljs till företag som bedriver momsbefriad verksamhet
fortfarande kommer att vara momsbelagd. Postlagen har en tydlig
definition och det gör det lättare att avskilja
produkterna från postföretagens övriga
produkter. Det i sin tur är bra för aktörerna
på fältet och av den anledningen motiverat.
Ikraftträdande
Lagändringarna är tänkta att träda
i kraft den första mars. Frågan har fördröjs
på grund av behandlingen av postlagen och ikraftträdelsetidpunkten
kommer att flyttas fram. I vilket fall som helst anser utskottet
det viktigt att lagen sätts i kraft så snart som
möjligt och samtidigt som postlagen. Tidpunkten bör
dessutom läggas fast med hänsyn till de krav som
skyldigheten att informera Itella Abp ställer.
Senareläggningen av ikraftträdandetidpunkten
minskar den beräknade årliga förlusten
av skatteintäkter i år (9 miljoner euro).
Precisering till motiven i propositionen
Utskottet påpekar att det under rubriken "Asian valmistelu"
i den finska propositionen och "Beredningen av propositionen" i
den svenska propositionen felaktigt talas om Ålands landskapsstyrelse
som är det gamla namnet på Ålands
landskapsregering.