Motivering

Av de orsaker som framgår av propositionens motivering och med stöd av erhållen utredning finner utskottet propositionen behövlig och tillstyrker lagförslaget, men med ändringsförslagen och anmärkningarna nedan.

Jordbruket blir allt mer som annan näringsverksamhet. Men andra näringsidkare beskattas på prestationsbasis, dvs. inkomsten räknas som inkomst för det år som den i sak hänför sig till, medan jordbrukarna beskattas enligt kassaprincipen, som innebär att inkomsten räknas som inkomst under det år då den tjänats. Typiskt för jordbruket är årliga variationer i inkomsterna, framför allt på grund av växlingar i vädret. Nu när Agenda 2000 småningom träder i kraft kan tiden för utbetalning av stöd också vara ogynnsam med tanke på beskattningen. För att jämna ut inkomstvariationerna bör utjämningsreserveringen lämpligen höjas och användningstiden förlängas.

Utskottet uppmärksammar regeringens bedömningar av de ekonomiska verkningarna. I propositionen framhålls att det inte finns detaljerad statistik över användningen av reserveringarna, och därför är det svårt att noggrant bedöma vilken effekt förslaget kommer att ha på skatteintäkterna. Regeringen har dock bland annat bedömt att alla skattetagares skatteintäkter minskar med 250 miljoner mark 2001.

Utskottet håller med om att det är svårt att göra en bedömning. Men för utskottet har presenterats bedömningar om att ökningen i reserveringarna och skatteintäktsbortfallet vore rentav 31—75 procent mindre än vad regeringen bedömer i sin proposition. Det är viktigt att de ekonomiska verkningarna kan beräknas så tillförlitligt som möjligt, menar utskottet. Tillförlitlighetskravet accentueras i denna proposition, framför allt för att ändringen i utjämningsreserveringen utgör ett led i den inkomstpolitiska uppgörelsen för jordbruket 2001.

Utskottet ställer sig avböjande till lagmotionen.