Motivering

Utskottet tillstyrker lagförslagen med vissa små ändringar i ordalydelsen i 122 § i inkomstskattelagen.

Syftet med propositionen är att i skattelagstiftningen göra de preciseringar och ändringar som behövs inför genomförandet av direktivet om marknader för finansiella instrument (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG). Samtidigt behandlar riksdagen en proposition med förslag till lag om värdepappersföretag, lag om ändring av värdepapperslagen och vissa lagar i samband därmed (RP 43/2007 rd). Propositionerna hänger alltså samman med varandra och avses träda i kraft samtidigt, den 1 november 2007.

En del av de föreslagna skatteändringarna är rent tekniska preciseringar i ordalydelsen till följd av att direktivet ska genomföras, t.ex. i fråga om vinstutdelning från offentligt noterade bolag enligt 33 a § i inkomstskattelagen och definitionen av offentligt noterade värdepapper på den reglerade marknaden enligt lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen.

Men en del av ändringarna har också finansmarknads- och skattepolitiska grunder som hänger samman med skattesystemets struktur och neutraliteten i beskattningen. Bland de viktigaste finns förslaget om undantag från överlåtelseskatt för överlåtelser av värdepapper som upptagits till multilateral handel och förslaget att utdelning från värdepapper av den här typen ska beskattas på samma sätt som utdelning från offentligt noterade bolag.

De sakkunniga har överlag förhållit sig positivt till förslaget att det gällande undantaget från överlåtelseskatt för överlåtelser av börsaktier också ska omfatta multilateral handel. Förslaget anses ligga i linje med syftet att sänka noteringströskeln för små och medelstora företag och att främja inhemska företags kapitalanskaffning.

Däremot har åsikterna gått i sär när det gäller förslagen att ändra beskattningen av vinstutdelning. Vissa sakkunniga anser att förslagen är konsekventa och ligger i linje med skattesystemet medan andra menar att de kan undergräva syftena med propositionen.

Utskottet anser att de viktigaste förslagen är motiverade och förenliga med beredningens syften. Den ökade möjligheten till undantag från överlåtelseskatt och de ändringar som görs i värdepappersmarknadslagen enligt RP 43/2007 rd rd kommer att undanröja företagens noteringströskel och bidra till uppkomsten av handelsmekanismer som konkurrerar med den reglerade marknaden på det sätt som avsetts.

Syftet har inte varit att stötta utvecklingen med andra skatteförmåner än det föreslagna undantaget från överlåtelseskatt. Det är dels fråga om konsekvensen i skattesystemet, dels om utdelningsbeskattningens strukturella uthållighet och i sista hand om statens fiskala intressen. Det här gäller också preciseringarna i basen för överlåtelseskatten, även om de har mindre ekonomiska effekter och ingen direkt koppling till genomförandet av direktivet om marknader för finansiella instrument.

Nedan behandlar utskottet de delar i förslaget som gett upphov till oklarheter eller motargument. Först behandlas utdelningsbeskattningen och vissa andra enskilda förslag som gäller inkomstskattelagen, sedan synpunkter på en intakt bas för överlåtelseskatten.

Utskottet föreslår att ordalydelsen preciseras i inkomstskattelagens 122 § 2 mom. om börsbolagens rätt att dra av förluster vid ägarväxling. Förslaget behandlas närmare i detaljmotiven. Utskottet har inget i övrigt att anmärka på förslagen till rent tekniska ändringar.

Utdelningsbeskattningen

Det skattepolitiskt viktigaste förslaget gäller utdelning från värdepapper i multilateral handel. Beskattningen ska vara densamma som för utdelning i offentligt noterade bolag. En börsnotering kommer alltså alltid att innebära ändrad beskattning oberoende av om den sker på den reglerade marknaden eller inom den multilaterala handeln. Hur ändringen inverkar på utdelningsbeskattningens nivå kommer att variera efter bolag och i stor utsträckning bero på bolagets nettoförmögenhet.

Regeringen motiverar en samordnad beskattning med neutralitetsaspekter. En börsnotering och handel på den reglerade marknaden respektive inom multilateral handel skiljer sig inte nödvändigtvis på något sätt som har betydelse för beskattningen. Det beror på den lätta ramregleringen av multilateral handel och på en omfattande möjlighet till självreglering. Handelsplatserna kan alltså ur investerarnas synvinkel utvecklas för att bli helt jämförbara med börser. Det finns redan exempel på viktiga handelsplatser med självreglering utomlands och de väntas bli vanligare när den inre finansmarknaden får möjlighet att utvecklas i och med att direktivet genomförs. Det är befogat att utdelningsbeskattningen är samordnad under dessa omständigheter.

Regeringen anser inte att det är motiverat att bolagen genom sitt val i fråga om börsnotering kan välja hur utdelningen beskattas. Det är också väsentligt att det gäller ett val mellan två alternativa marknadsplatser och inte själva börsnoteringen. Det är alltså ett kvalitativt sett annat val än det som många sakkunniga velat framhålla i dagens system. I den gällande lagen går ju gränsen för utdelningsbeskattning mellan offentligt noterade bolag och andra än offentligt noterade bolag. För investeraren är gränsen klar och begriplig och beskattningen förutsebar. De föreliggande förslagen får stöd av de här faktorerna.

En valmöjlighet skulle också utgöra ett med tanke på beredningsprinciperna oönskat incitament till börsnotering utanför den reglerade marknaden. Det handlar alltså om att bevara grunden för den nyligen införda utdelningsbeskattningen. En valmöjlighet kunde faktiskt helt åsidosätta betydelsen av dagens uppdelning. Dessutom bör det beaktas att samma utdelningsbeskattning ska tillämpas på utdelning i bolag som är noterade i multilateral handel i utlandet. Konsekvenserna för inkomstskattebasen kunde bli betydande med tiden. Allmänt förekommande, skattemässigt motiverade börsnoteringar skulle också återspeglas i basen för överlåtelseskatten.

Utskottet anser att propositionen till denna del är motiverad och värd att understödas.

Värdering av aktier i multilateral handel

Värdepapper i multilateral handel ska enligt lagen om värdering av tillgångar värderas på samma sätt som icke-noterade värdepapper, alltså enligt bestämmelserna om matematiskt värde och inte enligt marknadsvärde så som offentligt noterade värdepapper.

Sakkunniga anser att det krävs samordning för att förfarandet ska vara konsekvent.

Utskottet anser att propositionen följer rätt linje trots den ovannämnda skillnaden. En viktig motivering är att aktier av den här typen inte alltid kan få en tillförlitlig notering på grund av att omsättningen är så obetydlig. Det är vanligen fråga om bolag som är mindre än de offentligt noterade och som kanske inte alls får några prisnoteringar under kalenderåret. Det finns alltså inte nödvändigtvis någon information om marknadsvärdet på bokslutsdagen. Frågan är snarare praktisk än principiell. Förslaget stämmer överens med nuläget och har enligt utskottets uppfattning bara liten ekonomisk betydelse.

Överlåtelsebeskattningen

Ovan har utskottet behandlat en utvidgning av undantaget från överlåtelseskatt till omsättningen i den multilaterala handeln. Dessutom beaktas ändringar i ordalydelsen och andra tekniska ändringar som bygger på värdepappersmarknadslagen och direktivet om marknader för finansiella instrument. I räckvidden beaktas också handel på andra håll inom EES. Förslagen är motiverade och relevanta. Utskottet har ingenting att anmärka på dem.

Vid utfrågningen av sakkunniga kom det fram vissa punkter som kräver precisering. De gäller försäljning av gamla aktier vid aktieemission, begrepp som i lagen om överlåtelseskatt avviker från värdepappersmarknadslagen samt beskattningen av aktiebyten. Utskottet noterar följande i fråga om detta.

Försäljning av gamla aktier vid aktieemission.

Den föreslagna nya 15 a § i lagen om överlåtelseskatt drar upp gränserna för skattefriheten i fråga om överlåtelse av värdepapper i offentlig handel. Enligt 4 mom. faller vissa överlåtelser utanför skattefriheten. Därför föreslås också bestämmelser om när skattefriheten börjar och slutar. Det beror på att det gällande kravet att överlåtelsen ska ske på marknadsplatsen avses bli slopat. De föreslagna tidsgränserna gäller i princip de överlåtelser där köp- eller säljbudet har lagts under den tid då värdepapperet har varit föremål för handel så som avses i bestämmelsen.

Vid utfrågningen av sakkunniga blev det oklart hur lagstiftningen kommer att påverka beskattningen av försäljning av gamla aktier i samband med börsnoteringen. Förslaget anses skärpa nuläget och göra överlåtelserna skattepliktiga eftersom säljbudet vanligen läggs innan den offentliga handeln börjar. Men den här uppfattningen är felaktig.

I detaljmotiven till propositionen sägs uttryckligen att ett undantag från den generella regeln "är att skattefriheten dock ska gälla försäljning av gamla aktier som grundar sig på ett kombinerat köp- och teckningserbjudande och som ansluter sig till en aktieemission i samband med noteringen, trots att överlåtelsen grundar sig på ett säljbud som lagts innan handeln började". För skattefrihet krävs dessutom att de aktier som är föremål för överlåtelsen specificeras först efter att handeln börjat och att försäljningspriset motsvarar priset på nya aktier.

Sakkunniga har föreslagit att kravet gällande aktieemission överhuvudtaget ska slopas om bolaget säljer gamla aktier i samband med en börsnotering. Men finansministeriet har inte ansett det motiverat med tanke på de allmänna principerna i propositionen. De nya bestämmelserna är tänkta att främja små och medelstora företags möjligheter att skaffa finansiering i form av eget kapital på marknaden. Det här är inte aktuellt i de fall där bolaget inte ordnar någon emission och bara siktar på att genom börsnoteringen få tillgång till en sekundärmarknad för handel med befintliga aktier.

Utskottet instämmer i finansministeriets synpunkt och tillstyrker förslaget utan ändringar till denna del. Utskottet tar inte här ställning till frågan om skattefrihet för överlåtelser av värdepapper som bygger på aktielån med anknytning till s.k. preöppning. Visserligen har finansministeriet preliminärt konstaterat att det kunde vara motiverat att lagstifta om det här. Utskottet anser att det finns skäl att klarlägga frågan särskilt.

Begreppsapparaten i värdepappersmarknadslagen.

I propositionen används i princip samma begrepp som i värdepappersmarknadslagen. Det är lämpligt och befogat bl.a. med tanke på rättssäkerheten.

Den nya 15 a § innehåller några tilläggskrav som ansetts vara behövliga av skatteskäl. Utöver de ovannämnda tidsgränserna handlar det om det generella kravet i ingressen att värdepapperen ska överlåtas mot ett fast penningvederlag och att värdepapperen har tagits upp till regelbunden handel som är öppen för allmänheten. Även begränsningarna i 15 a § 4 mom. är i princip skattemässiga.

Sakkunniga har framhållit att regleringen i lagen om överlåtelseskatt bör bygga på samma begrepp som värdepappersmarknadslagen för klarhetens skull. Men utskottet anser att det här inte är motiverat trots de hithörande fördelarna.

Det finns skäl att minnas att lagen om överlåtelseskatt är en rent fiskal skattelag. Beredningen har enligt finansministeriet utgått från regeln att ändringen ska få skäliga fiskala konsekvenser. Därför har det varit nödvändigt att se till att en utvidgad skattefrihet inte för med sig nya möjligheter till flexibilitet i skatteplaneringen.

De extra krav som föreslås av skatteskäl hänger framför allt samman med att överlåtelsen inte behöver ske på fondbörsen, så som konstaterats ovan. Samtidigt slopas ur beskattningssynvinkel också de begränsningar som gäller börshandeln och som för sin del skyddar den nuvarande skattebasen.

Om ändringen utgick från att bara värdepappersmarknadslagens begreppsapparat används skulle skattefriheten endast kräva att värdepapperet ska vara noterat. Det skulle sannolikt få betydande konsekvenser för skattebasen och skatteintäkterna när marknaden och handeln expanderar. Förslaget har nu beräknats sänka de årliga skatteintäkterna med ca 10 miljoner euro.

Regleringen bör vara internationellt anpassad och ta hänsyn till att finländska bolag är noterade och i framtiden kommer att bli noterade i ökande grad på utländska marknadsplatser, också utanför EES-området.

Av samma skäl behövs det uttryckliga krav på de typer av överlåtelser som faller utanför skattefriheten. Begränsningarna siktar på fall där det uttryckligen inte är fråga om vanlig handel på marknaden. De nya marknadsplatserna är skapade för att främja sådan handel. Av neutralitetsskäl bör samma regler följas på börsen och på andra reglerade marknader när det gäller omsättning av värdepapper som är föremål för handel.

Aktiebyte

Sakkunniga har påpekat att förslaget leder till skärpt överlåtelsebeskattning av aktiebyte i form av företagsomstrukturering. Ändringen beror dels på ingressen i 15 a § enligt vilken skattefriheten kräver att överlåtelsen sker mot ett penningvederlag och dels på 4 mom. 4 punkten i samma paragraf, där det sägs att skattefriheten inte gäller överlåtelser som sker i form av kapitalinvestering.

Dagens tolkning av skattefriheten bygger främst på Helsingfors förvaltningsdomstols beslut 2002 för vilket högsta förvaltningsdomstolen inte beviljade besvärstillstånd (HFD 20.8.2003 L 1877). I beslutet godkändes skattefriheten för aktiebyte i form av börshandel fastän det ekonomiskt sett var fråga om en kapitalinvestering och inte en överlåtelse som i princip är skattefri enligt lagen om överlåtelseskatt. Den här tolkningen har nu blivit allmänt rådande.

Skattebasen har oväntat blivit kringskuren i och med tillämpningspraxis och de allt mer liberala reglerna på börsen. Men det här har alltså inte varit avsikten och tolkningen har inte fått lagstiftarens godkännande.

De föreslagna ändringarna innebär en återgång till läget före förvaltningsdomstolens beslut och därmed en förändring i nuläget. Framöver behandlas överlåtelser av värdepapper och fastigheter i form av kapitalinvestering på samma sätt i beskattningen, oberoende av om företaget är noterat eller inte.

Bestämmelsen om skattefusk

Den nya 15 a § ska innehålla dels en generell bestämmelse som redan finns i lagen, dels en särskild bestämmelse om skattefusk i fråga om multilateral handel. Regleringen är i stor utsträckning preventiv och avsedd att hindra noteringar vars enda syfte är att kringgå skatten. Möjligheterna till sådant ökar i synnerhet på nya marknadsplatser när noteringströskeln praktiskt taget försvinner helt och hållet.

Sakkunniga har menat att den särskilda bestämmelsen är onödig eller alltför generell.

Men utskottet förordar regeringens lösning.

Bestämmelsen klargör för det första att också själva noteringen kan vara en åtgärd som avses i lagrummet. Den särskilda bestämmelsen behövs också därför att den generella bestämmelsen i lagen inte just alls blivit tillämpad. Det vore svårt att förutse hur den skulle inverka på den här ändringen i praktiken. Nu är det klart vad lagstiftaren avser.

I likhet med finansministeriet anser utskottet dessutom att bestämmelsen om skattefusk bör vara generell. Den får ingen återverkan på företagsekonomiskt motiverade åtgärder och utvidgar inte bestämmelsens räckvidd.