Motivering
Finansieringen av rådet för utbildningsutvärdering
Ett av syftena med den gällande utbildningslagstiftningen är
att en fortlöpande utveckling ska stödjas och
bättre lärande främjas genom utvärdering.
Samtidigt stöder utvärderingen de nationella målen
för lärande och undervisning. Det första
rådet för utbildningsutvärdering tillsattes för
en fyraårsperiod i mars 2003 och sekretariatet inledde
sin verksamhet förra hösten. Utvärderingsverksamheten
kommer att utvidgas och Finland delta i internationella utvärderingsprojekt.
Fram till 2006 beräknas rådet behöva
cirka 2 miljoner euro i extra anslag. I budgetramarna för
2003 och 2004 gick sammanlagt 600 000 euro av anslagen
för utbildningsstyrelsen till utvärderingsverksamhet.
I budgeten för 2004 har 600 000 euro av undervisningsministeriets
utvecklingsanslag avsatts för utbildningutvärdering.
Inga extra anslag för utvärdering har kunnat avsättas.
Utskottet befarar att anslagen till utbildningsutvärdering
inte kommer att räcka till. Rådet för utbildningsutvärdering
måste kunna planera och organisera sin utvärderingsverksamhet
på ett adekvat sätt ända från
början, framhåller utskottet. Därför
bör det avsättas större resurser för
rådet. De medel som sparas in på grund av till
exempel mindre årskullar kan i stället användas
till utvärdering.
Universitetens kostnader för lokaler
I en proposition (RP 18/2004 rd)
om finansieringen av universiteten föreslår regeringen
att anslagen årligen ska höjas med ett belopp
som motsvarar löneutgifterna. Anslaget för finansåret
2005 och de därpå följande finansåren
höjs med ett belopp som åtminstone motsvarar den ökning
i löneutgifterna som föranleds av statens avtalsuppgörelser
på centralnivå om lönerna. Dessutom föreslår
regeringen att anslaget till universitetens verksamhet 2005—2007
höjs med 20 miljoner euro årligen.
Redan i många år har problemen med universitetens
kostnader för lokaler varit ett orosmoment i riksdagen.
I utkastet till ovan nämnda proposition ingick ett förslag
som gick ut på att anslaget också skulle höjas
med ett belopp som motsvarar hyreshöjningen för
universitetens lokaler. I de utlåtanden som undervisningsministeriet
inhämtade ställde sig universiteten enhälligt bakom
förslaget. Däremot ansåg finansministeriet
i sitt utlåtande att lagen inte bör omfatta någon
särskild finansiering av hyreshöjningar eller
av andra utgifter för hyror och lokaler. Samtidigt förutsatte
finansministeriet att dessa utgifter, som ingår i universitetens
grundläggande verksamhet, finansieras med den höjning
av omkostnadsanslaget på 150 miljoner euro som universiteten
kommer att få 2002—2007.
Det är meningen att hyreshöjningarna för
universitetens lokaler ska behandlas vid beredningen av den årliga
budgeten. På grund av indexkopplingen och nya investeringar
beräknas hyrorna stiga 2005—2007 med drygt 20
miljoner euro. Om man räknar in den övriga kostnadsökningen
blir det kvar ungefär 20 miljoner euro av anslagsökningen
på 60 miljoner euro som kan användas till förbättring
av verksamheten och nya uppgifter.
En annan sak som bör uppmärksammas vid sidan
av behovet av extra resurser att universiteten över lag
bör se över sin förvaltning av lokaler.
Det finns planer på att effektivisera lokalstyrningen och
lokalstrategierna inom universitetssektorn. Det finns fortfarande
en mängd nya bygg- och ombyggnadsprojekt så med
hänsyn till universitetens kapacitet att betala hyror måste
undervisningsministeriet skärpa sin prioritering av projekt.
Tanken är att Senatfastigheter i samarbete med undervisningsministeriet
ska lägga upp ett flerårigt nybyggnadsprogram
för universiteten. Förslaget läggs fram
för statsrådet vid förhandlingarna om
utgiftsramen för de kommande åren. Dessutom är
det tänkt att mekanismen för de universitetsinterna
hyrorna ska motivera universiteten att använda lokalerna
effektivare och göra besparingar i fastighetskostnaderna.
Musikhuset ska enligt planerna vara ett samarbetsprojekt för
staten, Helsingfors stad och Rundradion, påminner utskottet.
Det är meningen att Sibelius-Akademin ska stå för
den statliga delen och hyra lokalerna av Senatsfastigheter i överensstämmelse
med den gällande fastighetspolitiken och lagstiftningen
för statliga inrättningar och verk. Utifrån
en kostnadskalkyl baserad på den nuvarande kostnadsnivån
står Sibelius-Akademins lokaler för 45,1 miljoner
euro av investeringarna i musikhuset. Följaktligen uppgår
den årliga hyran till 4,30 miljoner euro och till cirka
4,54 miljoner euro enligt den beräknade kostnadsnivån
för tidpunkten då huset står färdigt.
Med beaktande av övriga fastighetsutgifter och hyrda lokaler
som inte behövs när projektet är klart
uppgår de ökade lokalkostnaderna på grund
av projektet till ungefär 2,9 miljoner euro enligt kostnadsnivån
för tidpunkten då huset är klart. Merkostnaderna
ska enligt planerna finansieras inom universitetets budgetram från moment
29.10.21 för universitetens omkostnader.
Engångskostnaderna för inventarierna i Sibelius-Akademins
nya lokaler beräknas uppgå till 9,36 miljoner
euro. Pengarna ska tas från anslaget under 29.10.21. i
budgetramen.
Som fristående inventarieprojekt är musikhuset
det största inom universitetssektorn genom tiderna. Kalkylen
på 9,36 miljoner euro för inventarierna är
lika mycket som hela universitetssektorn får i projektpengar
per år för inventarier.
Med hänvisning till projektets storleksklass och med
hänsyn till resurserna för verksamheten inom universitetssektorn
menar utskottet att kostnaderna för inventarier till musikhuset är
ett problem, om man ser till de sammantagna basresurserna för
universiteten. Problemet måste lösas när
besluten om den kommande budgetramen fattas.
Statsstödet till teatrarna
I samband med budgeten för 2002 förutsatte riksdagen
att regeringen utreder missförhållandena i systemet
med statsstöd till teatrarna och vidtar nödvändiga åtgärder
för att undanröja missförhållandena
(RSk 35/2001 rd — RP 115/2001
rd). Att döma av en promemoria från en
arbetsgrupp som har utrett frågan (undervisningsministeriet,
työryhmien muistioita ja selvityksiä 2003:13)
gäller problemen i första hand priserna per enhet, årsverkena
och medlen för behovsprövade anslag.
Perioden 2002—2004 grundade sig statsandelen till teatrarna
på ett pris per enhet om 30 223 euro. Utifrån
utredningar bör priset per enhet i år ligga på cirka
38 368 euro, underskottet är således
omkring 27 procent. Eftersläpningarna i priset per enhet
beror också på att inga årliga indexjusteringar
har gjorts enligt de principer som till exempel gäller
för orkestrar och museer. Genom riksdagens budgetbeslut ökade
priset per enhet med ungefär 10 procent perioden 1993—2001. För
orkestrar var ökningen ungefär 11 procent och
för museer 13 procent.
Räknat i årsverken är underskottet
i dagsläget 238 trots att budgeten för i år
har ett tillskott på 14 årsverken. Utskottet påpekar
att underskottet i årsverken är ett hinder för
nya teatrar att få statsandelar. Det betyder
att nyetablerade teatergrupper på väg uppåt
inte har någon möjlighet att få statliga
bidrag. Missförhållandena i statsstödet
till teatrarna måste rättas till så fort
som möjligt, understryker utskottet.
Närståendevården
I flera år har riksdagen påpekat missförhållandena
med närståendevården. Också i
regeringsprogrammet har åtgärder för
att förbättra närståendevården
och närståendevårdarnas villkor skrivits
in. Som en konsekvens av detta har social- och hälsovårdsministeriet
tillsatt en utredningsman som ska lägga fram förslag
till förbättringar i närståendevården.
Utredningsmannen är klar med sin rapport och lägger
fram ett program med 16 punkter för förbättringar
som ska genomföras under pågående och
nästa valperiod. Genom förslaget blir närståendevården
en betydande del av servicestrukturen inom social- och hälsovården.
Reformen kommer att kosta totalt 298 miljoner euro. Det primära
målet är att staten från och med 2007
gradvis tar över ansvaret för finansieringen av
arvodena och att kommunerna bygger ut sina tjänster och
sitt stöd.
Social- och hälsovårdsministeriet har för
avsikt att senast i höst fatta närmare beslut
om hur förslagen ska verkställas. Som en snabb åtgärd för
att förbättra närståendevårdarnas
villkor har riksdagen redan antagit en lagändring. Lagändringen
innebär att klientavgiften för vård som
ersätter närståendevård får
vara högst nio euro per dag när närståendevårdaren
tar ut sin lagstadgade fritid.
Utredningen är en bra plattform för en reform av
närståendevården. Om närståendevården
uppgraderas enligt förslagen i rapporten kommer det att
kräva ett omfattande reformarbete och större ekonomiska
resurser. Dessutom måste närståendevården
och arbetslivet samordnas bättre för en effektivare
vård. Det är angeläget att det fortsatta
arbetet med reformen avancerar snabbt, understryker utskottet. Framför
allt är det viktigt att ta fram kriterier som garanterar
lika villkor för stödet för hemvård
i hela landet och behandlar närståendevårdarna
lika oavsett var de är bosatta och hur det är
ställt med den kommunala ekonomin.
Riksdagens uttalanden
Utskottet anser att följande uttalanden har åtgärdats
i och med redogörelsen i berättelsen eller i övrigt
inte längre är aktuella: