Motivering

Finansutskottet har behandlat statsrådets skrivelse med anledning av kommissionens preliminära budgetförslag för 2004 (U 19/2003 rd) och statsrådets utredning med anledning av kommissionens meddelande "Årlig politisk strategi för 2004" (E 9/2003 rd) i ett sammanhang på grund av saksambandet mellan dem. Det koncentrerar sig närmast på det preliminära budgetförslaget. Men ståndpunkterna har så till vida ett indirekt samband med den årliga politiska strategin att där ingår en preliminär bedömning av de allmänna budgetramarna och politiska prioriteringar. Enligt utskottet är det i för sig bra att gemenskapen målmedvetet försöker prioritera sin årliga politik och att avgörandena avspeglas också i budgetförslaget.

Finlands ståndpunkt i statsrådets skrivelse U 19/2003 rd har enligt utskottet de rätta utgångspunkterna och svarar också mot utskottets syn.

Utskottet hänvisar till sitt utlåtande FiUU 59/2002 rd från februari om prioriteringarna i budgeten för 2004. Där framhåller det bl.a. att EU:s utvidgning gör det ännu viktigare att iaktta en sträng budgetdisciplin och budgetplan. Som motvikt mot sin betalarroll bör Finland försöka utnyttja stöden från unionen fullt ut.

Med hänsyn till sin nettobetalarroll har Finland särskilt skäl att understryka att betalningarna till medlemsstaterna måste bygga på verkliga utgifter. Av statsrådets aktuella skrivelse framgår att totalt över 33 miljarder euro i budgetmedel blev oanvända 2000—2002, vilket svarar mot 10 procent av budgeten. Därför har regeringen haft fog för sitt krav att budgeten ska dimensioneras efter de verkliga utgifterna och tidigare genomförda program. En översyn av unionens administrativa strukturer och en förenkling av besluts- och betalningsprocedurerna spelar en central roll för en effektivare verkställighet.

Utskottet hänvisar vidare till sitt utlåtande FiUU 8/2003 rd om Finlands strategiska prioriteringar inför EU:s nya budgetplan för 2007—2013. I detta sammanhang tog utskottet ställning bl.a. till samarbetet kring unionens yttre gränser och gränsövervakning.

Finansiell mekanism för grannskapspolitik

Statsrådet anser i sin skrivelse att finansieringen av den utvidgade unionens närområden behöver utvecklas och förtydligas. Det är viktigt att gränsområdet mellan Finland och Ryssland omfattas av finansieringen inom ramen för det nya gränsområdesinstrumentet. I sitt utlåtande om den nya budgetplanen för 2007—2013 såg utskottet det som en fördel för det nya finansiella instrumentet att det möjliggör finansiering på båda sidorna av gränsen. I skrivelsen hänvisas till pilotprojekt som redan i budgeten för 2004 kan främja det nya finansiella instrumentet. Enligt erhållen utredning kommer instrumentet att införas i egentlig mening först under den nya finansiella perioden som börjar 2007.

Kommissionen gav i mars 2003 ut ett meddelande som lyfte fram det ökade gränsöverskridande och interregionala samarbetet. I meddelandet föreslogs ett nytt instrument för grannskapspolitik för finansiering av samarbetet. Av de gränsområdesprogram som funnits hittills har Interreg möjliggjort finansiering enbart av bidragstagare i medlemsstaterna. Programmen Phare och Tacis har samordnats i syfte att skapa ett system som medger EU-finansiering för båda parterna på var sin sida av gränsen. Det blev möjligt tack vare en särskild facilitet i det gränsöverskridande samarbetet (CBC). Men samordningen av dessa tre program har visat sig besvärlig.

Under de senaste åren har kommissionen och de berörda staterna och områdena arbetat för bättre kompatibilitet och samordning mellan de finansiella instrumenten. Trots effektivare samordning har antalet sammanlänkade Interreg-Tacis CBC-projekt varit fortsatt lågt i gränsområdet mellan Finland och Ryssland. Därför välkomnar utskottet varmt det nya instrumentet. Samtidigt understryker det att det behövs adekvat Tacisfinansiering på den ryska sidan för att det skall råda jämvikt på båda sidorna av gränsen. Också samarbetet och samordningen med internationella finansinstitut bör främjas.

Det nya finansiella instrumentet är avsett att gagna också den nordliga dimensionen. Den är t.ex. inte tillräckligt väldefinierad geografiskt. Också frågan om hur verksamheten ska finansieras är fortfarande öppen. Dessa frågor måste få en lösning för att den nordliga dimensionen ska kunna omsättas i praktisk verksamhet. Finland måste visa initiativ i denna sak.

Jordbruk och utveckling av landsbygden

I det preliminära budgetförslaget anvisas totalt 47,9 miljarder euro för jordbruket, vilket medger en marginal på 1,4 miljarder euro. Kommissionens förslag utgår från att jordbruksreformen inte har några direkta verkningar för budgeten 2004. Verkningarna aktualiseras först 2005.

Inte minst fluktuationerna i euro- och dollarkurserna kan medföra stora förändringar 2004. Budgetförslaget opererar med en växelkurs på 1,07 medan budgeten för 2003 bygger på 0,98. Om den starka euron gör att behovet av jordbruksanslag ökar 2004 avser kommissionen att utnyttja den möjlighet som det interinstitutionella avtalet medger för att bedöma behoven på nytt i en korrigeringsskrivelse i oktober 2003.

Regeringen anser att storleken på budgetförslaget för jordbrukssektorn 2004 kan motiveras, låt vara att den är mycket optimistisk för valutakursutvecklingens del. I sina ställningstaganden har regeringen lyft fram behovet av att avsätta mera resurser för att förstärka EU:s landsbygdsutvecklingspolitik. Också insatser som gynnar flerbranschföretagsamhet anses motiverade.

Finansutskottet underströk i sitt utlåtande FiUU 59/2002 rd i februari om prioriteringarna i budgeten för 2004 att växelverkan mellan landsbygd och stad måste fördjupas och att företag måste lockas att etablera sig också i glesbygden. I linje med regeringens ståndpunkt anser utskottet att pilotprojektet för utveckling av nya arbetstillfällen på landsbygden absolut måste drivas på i budgeten för 2004.

Administrativa kostnader

Enligt det preliminära budgetförslaget ökar de administrativa kostnaderna med 14 procent. Regeringen anser att de administrativa kostnaderna för EU 15 och EU 25 måste redovisas klart separat och att tjänstetillskottet ska bygga på utvidgningskriterier. Utskottet stöder denna princip.