Motivering
Avsikten med det administrativa arrangemanget i propositionen är
att uppdatera den överenskommelse om informationssäkerhet
som ingicks 1994 mellan Finland och Nordatlantiska fördragsorganisationen
så att man i skyddet av säkerhetsklassificerad
information beaktar bestämmelserna i lagen om internationella
förpliktelser som gäller informationssäkerhet (588/2004)
och gällande säkerhetsföreskrifter. Tanken är
att överenskommelsen mellan Finland och Nordatlantiska
fördragsorganisationen ska sättas i kraft samtidigt.
När det gäller 1994 års överenskommelse är det
fråga om en exceptionell lagstiftningslösning,
där bestämmelserna i överenskommelsen sätts
i kraft i efterhand genom lagen om sättande i kraft av
det administrativa arrangemanget. Överenskommelsen har
redan godkänts nationellt i enlighet med den konstitution
som gällde vid tidpunkten för godkännandet
och har de facto tillämpats mellan Finland och Nato ända
sedan den undertecknades. Den är därmed en sådan
för Finland bindande internationell förpliktelse
som avses i 94 § i grundlagen. Ikraftsättandet
av en internationell förpliktelse enligt 95 § i grundlagen är
en nationell åtgärd som också kan vidtas
i efterhand.
Om särskild anledning inte funnits har överenskommelser
som tidigare behandlats som internationella förvaltningsöverenskommelser inte
satts i kraft senare genom lag. Det särskilda skäl
som enligt regeringen nu talar för att sätta i kraft
den aktuella överenskommelsen är behovet att tillämpa
vår egen lag om internationella förpliktelser
som gäller informationssäkerhet på överenskommelsen
och på arrangemanget från 2012. Förslaget
i propositionen om revidering av lösningen till hur överenskommelsen
om informationssäkerhet ska sättas i kraft kan
enligt information till utskottet motiveras utifrån grundlagen.
Utskottet påpekar att överenskommelsen hör till
de åtgärder som krävdes för
att Finland ska få delta i partnerskap för fred.
Exempelvis Sverige och Österrike har ingått en
liknande överenskommelse. Medlemsstaterna har sina egna
arrangemang med Nato när det gäller säkerhetsklassificerad
information.
Avsikten med överenskommelserna om informationssäkerhet är
att garantera samarbetet kring utbyte av säkerhetsklassificerad
information så att den ursprungliga överlåtaren
kan vara förvissad om att mottagaren håller informationen
hemlig och hanterar den på behörigt sätt. Med
stöd av 1994 års överenskommelse skyddas
information som Finland får från Nato i första
hand utifrån lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet
(, nedan offentlighetslagen).
Då är sekretessplikten beroende av om utlämning
av informationen till en tredje part skadar det intresse som ska
skyddas (s.k. skaderekvisit). I praktiken har säkerhetsklassificerad information
som Nato lämnat ut till Finland skyddats med stöd
av sekretessvillkoren i offentlighetslagens 24 § 1 mom.
(i synnerhet 1 och 2 punkten om Finlands internationella
förbindelser, 7 punkten om skyddsarrangemang och 10 punkten
om försvaret) med beaktande av bestämmelserna
i 1994 års överenskommelse.
I och med att Finland och Nato förhandlat fram ett
administrativt arrangemang 2012 och 1994 års överenskommelse
sätts i kraft i efterhand, blir lagen om internationella
förpliktelser som gäller informationssäkerhet
med sina från bestämmelserna om informationssäkerhet
för nationella handlingar avvikande regler tillämplig
på säkerhetsklassificerade uppgifter och säkerhetsklassificerat
material. En av nyckelbestämmelserna är 6 § 1
mom. enligt vilken information som Finland erhållit med
stöd av en överenskommelse om informationssäkerhet
ska sekretessbeläggas, om inte annat följer av
själva överenskommelsen.
Arrangemanget mellan Finland och Nato gäller särskilt
känsligt material som den ena parten anser att ska vara
sekretessbelagt och följaktligen har definierat och försett
med hög säkerhetsklassificering. Bestämmanderätten
till utlämnad information kvarstår även
efter utlämnandet hos den part som lämnat ut materialet.
Artikel 5 i arrangemanget föreskriver om sekretess
för säkerhetsklassificerad information. Enligt
artikel 5.1.3 tillåter parterna inte att tredje parter
får tillgång till säkerhetsklassificerad information
utan skriftligt förhandssamtycke av den som lämnat
ut informationen. Detta utgör ett undantag till offentlighetslagens
bestämmelser om sekretessbeläggning i allmänt
intresse, eftersom sekretessen där i de flesta fall är
beroende av vilka konsekvenser det får för det
skyddade intresset om uppgifterna lämnas ut. Handlingar av
den här typen ska i regel sekretessbeläggas också enligt
24 § 1 mom. 2 punkten i offentlighetslagen. Den största
skillnaden ligger i att en myndighet som ska avgöra en
begäran om att få information om en handling som
avses i en internationell förpliktelse om informationssäkerhet inte
särskilt behöver motivera den skada som uppstår
om informationen röjs. I övrigt ska en begäran
om information behandlas i enlighet med offentlighetslagen. Enligt
vad utskottet erfarit minskar lagförslaget strängt
taget inte medborgarnas tillgång till information jämfört
med den information de har rätt till enligt den allmänna
lagstiftningen.
Utskottet vill vid sidan av offentlighets- och sekretessfrågor
särskilt lyfta fram propositionens krav på skydd
för personuppgifter. Baserande sig på erhållen
information konstaterar utskottet att bestämmelserna i
del 5 och 6 i det administrativa arrangemanget ger fullgoda förutsättningar
att ta hänsyn inte bara till offentlighets- och sekretessaspekter
utan också till kraven på skydd för personuppgifter.
Utskottet understryker att artiklarna i det administrativa arrangemanget
bör tolkas och tillämpas med invägande
av grundlagens 12 § om offentlighet och 10 § om
skydd för personuppgifter när säkerhetsklassificerad
information innehåller personuppgifter.
Skyddet för information inom internationellt samarbete
ska uppfylla givna kriterier under informationens hela livscykel
(förvärv, bearbetning, användning, utlämnande,
arkivering och utplåning) men det finns också andra
skäl som talar för internationella informationssäkerhetsarrangemang.
Det administrativa arrangemanget och överenskommelsen öppnar
möjligheter för finländska företag
att få beställningar eller att delta i projekt
som förutsätter tillgång till information
som Nato säkerhetsklassificerat.
Medverkan i krishanteringsoperationer är ett viktigt
element i samarbetet mellan Finland och Nato. Praxis för
informationsutbyte uppges ha utvecklats gynnsamt med tanke på partnerländernas
medverkan i Natoledda krishanteringsoperationer; deltagarländerna
klassas inte längre efter om de är Natomedlemmar
eller partnerländer. Utskottet poängterar att
genom informationssäkerhetsarrangemangen får Finland
i Natoledda krishanteringsoperationer tillgång till uppgifter
som behövs i operationen.
Sammantaget sett anser utskottet propositionen vara behövlig
och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget
utan ändringar.