Motivering
Allmänt
Under ramperioden 2012—2015 har en omfattande reform
av försvarsmakten högsta prioritet inom försvarsministeriets
förvaltningsområde, står det i regeringens
program. Målet är att se om Finlands försvarskapacitet
och att åstadkomma bestående kostnadsinbesparingar.
Reformen utgår från hur försvarsmakten
ska vara dimensionerad och fungera effektivt i kristider. Försvarsutskottets
ståndpunkt är att ett trovärdigt försvar och
försvarsmaktens lagfästa uppgifter kräver att
försvarsförvaltningens verksamhetsvillkor säkras
på sikt.
Ramarna för statsfinanserna och försvarsministeriets
förvaltningsområde
Inom ramarna för statsfinanserna för 2012—2015
föreslås följande årliga anslag
för försvarsministeriets förvaltningsområde
under perioden: 2 520, 2 373, 2 315 respektive 2 230 miljoner euro.
För utgifter utanför ramarna föreslås 333,
308, 301 respektive 293 miljoner euro. Försvarsutgifternas årliga
andel av bnp beräknas under ramperioden vara 1,41, 1,30,
1,24 respektive 1,18 procent. Utgifterna inom försvarsministeriets
huvudtitel förväntas minska från 5,4
till 4,8 procent av utgifterna inom statens budgetekonomi.
Enligt rambeslutet minskas utgifterna inom ramen försvarsministeriets
förvaltningsområde 2012—2015 med totalt
575 miljoner euro under hela ramperioden jämfört
med föregående rambeslut. Detta bygger på de
förvaltningsområdesspecifika särskilda
sparkraven i regeringsprogrammet och på koncerninbesparingar
som är gemensamma för alla förvaltningsområden.
De här utgiftsinbesparingarna uppgår totalt till
ca 46 miljoner euro 2012, 121 miljoner euro 2013, 174 miljoner euro
2014 och 234 miljoner euro 2015.
Utgiftsinbesparingarna koncentreras till mitten och slutet av
ramperioden, då det beräknas att strukturella
och övriga åtgärder börjar bita. Den
del av inbesparingarna som fokuseras på upphandling av
försvarsmateriel utgör totalt ca 362 miljoner
euro under ramperioden. I övrigt gäller inbesparingarna
främst försvarsmaktens omkostnader. Åren
2012—2015 dras dessutom inemot 79 miljoner euro av från
momsutgifter utanför ramen jämfört med
det föregående rambeslutet. Enligt ramredogörelsen
ska försvarsförvaltningen utöver de utgiftsinbesparingar som
anges i regeringsprogrammet genom omdisponeringar reservera tillräckliga
medel för nya utgiftskrav (sammanlagt 150 miljoner euro)
och för reformen, alltså för omläggningskostnader (sammanlagt
100 miljoner euro).
Försvarsmaktens verksamhet under ramperioden
På grund av utgiftsinbesparingarna och omdisponeringarna
måste försvarsmakten dra ner på verksamheten
under ramperioden. Nedskärningarna kommer att inverka på praktiskt
taget all verksamhet inom försvarsmakten. Utskottet vill se
att verksamheten efter 2015 stabiliseras på en nivå som är
hållbar med tanke på ett trovärdigt försvar.
Långsiktsmålet för beväringsutbildningen
har varit omkring 40 terrängdygn (30 dygn år 2011) under
beväringstiden. Enligt information till utskottet ser antalet
terrängdygn ut att minska till ungefär 20—25
dygn och dessutom kommer övningarna att koncentreras till
närövningsområden. Det ordnas ytterst
lite repetitionsövningar under ramperioden.
Man förbereder sig för deltagande i militär krishantering
i den mån ramarna tillåter. Medverkan i den multilaterala
ISAF-operationen inom krishanteringsuppdraget i Afghanistan har fortfarande
högsta prioritet i Finlands militära engagemang
under ramperioden. Dessutom förbereder sig försvarsministeriets
förvaltningsområde för att delta i en
Unifiloperation under FN:s ledning i Libanon från och med
2012. Besluten om deltagande (Libanon) och förändringar
i deltagandet (ISAF) fattas särskilt i enlighet med lagen
om militär krishantering och utifrån en utredning
eller redogörelse från statsrådet.
Enligt vad utskottet har erfarit kommer man inte att pruta på nivån
när det gäller att övervaka och säkra
den territoriella integriteten. Beväringsutbildningen ska
också hålla måttet. I ett läge
där det måste skäras i verksamheten är
det helt riktigt att prioritera beväringsutbildningen, framhåller
försvarsutskottet. Men en adekvat reservistutbildning är
ett viktigt inslag i det nationella försvaret, och prutar
man på den, kan det på sikt urholka försvarslösningens
trovärdighet och inverka negativt på försvarsviljan.
Materielupphandling
Under ramperioden ska det sparas med sammanlagt ca 360 miljoner
euro i försvarsmaterielupphandlingar. Enligt rambeslutet
ska den materiella prestationskapaciteten främst begränsas
till underhåll och moderat uppdatering. Fastighetsinvesteringar
koncentreras uteslutande till objekt där det inte finns
någon risk för att investeringarna blir onödiga
vid försvarsmaktsreformen.
Försvarsutskottet noterar att nedskärningarna framför
allt drabbar materielupphandlingar och att följden blir
att den planerade prestationskapaciteten i vissa delar inte kan
utvecklas under de kommande åren. Riksdagen godkände
2009 en säkerhets- och försvarspolitiskt redogörelse, där
det nämns att försvarsmakten i sitt utvecklingsarbete
2012—2016 prioriterar en utveckling av arméns
territoriella styrkor och efter 2016 en utveckling av arméns
operativa styrkor. Men enligt utredning till utskottet kommer ramperiodens
sparåtgärder att koncentreras på utrustningen
av arméns territoriella styrkor. Beslutet kommer att få negativa
konsekvenser för arméns möjligheter att
uppfylla kraven på det territoriella försvaret.
Försvarsmaktens krympande resurser för materielupphandling
får i sin tur snabbt återverkningar för
vår försvarsindustri. För att vi ska kunna
garantera säkra leveranser och inhemsk kompetens är
det viktigt att den inhemska industrin kan vara med i upphandlingsprocessen
genom mekanismerna för industriellt samarbete. Tack vare
industriellt samarbete har det gått bra att säkra
underhåll och säkra leveranser när det gäller
utomlands upphandlad materiel. Också finansieringen av
forskning och produktutveckling spelar en stor roll i och med att
den verksamheten i sig effektivt förenar försvarsförvaltningens,
försvarsindustrins och vetenskapssamhällets resurser
och stöder målen för försvarsreformen.
En ny beställningsfullmakt (TTKPROTO2013) för
forskning kan tas i anspråk 2013, men den är något
mindre än den nuvarande fullmakten. Det är viktigt
att ha kvar det här finansiella instrumentet, för
genom att finansiera forskning och produktutveckling inom försvaret
får försvaret, försvarsindustrin och
vetenskapssamhället en chans att delta i gemensamma internationella
projekt som kommer att få ökad tyngd i framtiden.
Försvarsutskottet konstaterade i sitt utlåtande om
Ottawakonventionen (FsUU 2/2011 rd)
att arbetet för att kompensera den kapacitet som infanteriminorna
utgör bildar en helhet vars delar vi inte kan pruta på utan
att den nationella försvarskapaciteten försämras.
Programmet för att kompensera minorna ska vara genomfört
fram till 2016.
Med tanke på det nationella försvaret ser
försvarsutskottet det som nödvändigt
att programmen för att kompensera infanteriminornas prestanda
genomförs i planerad omfattning och enligt fastlagd tidsplan
trots sparkraven på materielupphandlingar.
Försvarsutskottet har tidigare påtalat försvarsmaktens
brist på reservdelar (FsUU 3/2010 rd). Trots sparkraven
kommer bristen på reservdelar inte att öka 2012,
och enligt planeringsgrunderna kommer också resurserna
för underhåll att räcka till 2012—2015.
Det är viktigt att se på läget på nytt
efter 2015 för att adekvata resurser ska kunna avsättas
för att tillgodose behovet av reservdelar i händelse
av krig.
Försvarsmaktens personal
De åtgärder som produktivitetsmålen
innebär för personalens del fram till 2015 genomförs
och dessutom läggs det upp planer för hur personalen
ska kunna minskas för att uppfylla kraven när
försvarsreformen blir aktuell. Antalet personal och personalens
struktur och kompetens anpassas till truppernas behov i krigstid
och en långsiktig utveckling av försvarsmaktens
uppgifter och försvarssystemet.
År 2011 är antalet årsverken inom
försvaret omkring 14 700. I slutet av ramperioden
uppskattas antalet ligga kring 13 700 årsverken. Omkring
hälften (540 årsverken) av denna minskning på ca
1 000 sker när försvarets förplägnadstjänster
bolagiseras (den 1 januari 2012). Ramförslaget tar upp
det anslag som behövs för att grunda det nya bolaget,
det kapital som ska investeras i bolaget och extra försäkringar
för den personal som flyttar över till bolaget.
Försvarsutskottet utarbetar ett betänkande om
propositionen om bolagiseringen och därför tas
frågan inte upp till närmare behandling här.
Det är viktigt för ett trovärdigt
försvar att det finns tillräckligt med personal
och att personalen har den kompetens som behövs, poängterar försvarsutskottet.
Det är nödvändigt att försvarsförvaltningen
följer principen om en god arbetsgivare i planering och
genomförande av försvarsreformen.
Slutsatser
Försvarsutskottet konstaterar att de utgiftsinbesparingar
som behövs för att balansera upp statsfinanserna
och det faktum att kostnaderna för en omstrukturering som är
vital med tanke på försvarskapaciteten på 2020-talet
ska täckas med medel för försvarets dagliga
verksamhet kommer att få konsekvenser för hela
försvarssystemet och delvis också utanför
det. Det är också internationellt sett en mycket
krävande uppgift att spara i utgifter och genomföra
en omstrukturering inom samma ramperiod. För att reformen ska
kunna genomföras med framgång är det
viktigt att kunna balansera upp försvarsmaktens verksamhet
och resurser från 2016 framåt på ett sådant
sätt att omkring en tredjedel av försvarsutgifterna
kan avdelas för såväl verksamhet, personal
som materielupphandling. Misslyckas det, kan det resultera i att
principen om territoriellt försvar inte längre är
lämplig som utgångspunkt för försvarslösningen.
Reformen av försvarsmakten kräver bredaste möjliga
politiska uppbackning, anser försvarsutskottet. Det erinrar
att riksdagen i samband med behandlingen av 2009 års säkerhets-
och försvarspolitiska redogörelse godkände
utrikesutskottets förslag till uttalande (UtUB 5/2009
rd) om att det i nästa redogörelse klart och tydligt ska
anges hur det är tänkt att försvarsmakten
ska omstruktureras under kommande redogörelseperioder.
Statsrådet måste nödvändigt
och så skyndsamt som möjligt lägga fram
sin strategi för försvarsreformen för
riksdagen på det sätt som riksdagen förutsatt.