Motivering
Allmänt
Enligt utredning till utskottet är de flesta som berörs
av fastighetsreformen rätt nöjda med den nya modellen.
Reformen kan alltså överlag anses vara lyckad.
Sakkunniga har uppgett att kostnadseffektiviteten höjts,
de planerade investeringarna genomförts inom ramen för
anslagen och investeringarna blivit mer långsiktiga. Personalåtgärderna
har också till största delen genomförts
enligt riksdagens villkor.
Finansieringsbehov
I det här utlåtandet vill försvarsutskottet
lyfta fram de reformrelaterade faktorer som det inte råder
enighet om och som därför bör tillkännages
i större utsträckning. Den största meningsskiljaktigheten
gäller nivån på fastighetsinvesteringarna.
Behovet av finansiering behandlas ingående i kapitel 4.3
(s. 8—10) i delegationens slutrapport och ingen ifrågasatte
det när reformen utvärderades.
När de sakkunniga utfrågades framgick det
att försvarsministeriet bara tog upp de mest akuta behoven
vid ramförhandlingarna våren 2006. Behoven gällde
följande:
- Under planperioden behövs
ett tilläggsanslag om tre miljoner euro för driften
av försvarsmakten, verkställigheten av redogörelsen
och de pågående utvecklingsprojekten.
- Spräng-, stöld- och brandsäkerheten
samt materialets hållbarhet förutsätter
att lagringen av sprängämnen skyndsamt ses över inom
ramen för ett särskilt projekt. Ett sådant
projekt uppskattas kosta ca 110 miljoner euro. Det betyder att Senatfastigheter 2007—2012
årligen
måste avsätta ca 20 miljoner euro för
att bygga bergrum och jordtäckta sprängämnesförråd.
Försvaret måste årligen ha tillgång
till ytterligare ca 1,2 miljoner euro i hyresanslag.
- Ett annat brådskande finansieringsprojekt som
försvarsministeriet föreslog var tillläggsanslag
för investeringar i landsvägsbaser. Den här
finansieringen förbisågs helt och hållet
när fastighetsreformen bereddes.
Enligt utredning till utskottet ökades försvarsministeriets
utgiftsram för kapital- och underhållshyror för
lokaler med en miljon euro vid ramförhandlingarna våren
2006. På det hela taget innebär rambeslutet att
försvarsförvaltningen har mindre anslag att använda
för investeringar jämfört med den tidigare
verksamhetsmodellen. Enligt sakkunniga från försvaret är
tilläggsfinansieringen otillräcklig också de
kommande åren. För att de pågående
brådskande investeringarna ska kunna fortsätta
som planerat måste de finansieras med anslaget för
försvarets omkostnader.
I den samlade bedömningen av fastighetsreformen bör
försvaret tillförsäkras en enhälligt godkänd
målnivå så att reformen inte behöver genomföras
med anslaget för omkostnader, menar utskottet. De intill
bristningsgränsen utnyttjade omkostnadsresurserna har redan
lett till att t.ex. bara ungefär 5 000 reservister kan
utbildas vid repetitionsövningarna 2006 och 2007.
Senatfastigheters investeringstak bör möjliggöra
de ovannämnda brådskande investeringarna. I synnerhet
bör sprängsäkerheten förbättras, anser
utskottet. Enligt utredning finns det skäl att tvivla på att
investeringstaket kommer att räcka till. Sakkunniga har
uppgett att de fastighetsinvesteringar som fångvårdsväsendet
behöver kommer att inskränka Senatfastigheters
spelrum när det gäller andra kunder.
En problematisk följd av reformen kommer enligt utredning
också att bli att Kruunuasunnots hyror snabbt kommer att
stiga efter att bostäderna renoverats. På många
håll motsvarar hyresnivån redan nu marknadsnivån.
För många lågavlönade anställda
inom försvarsförvaltningen är det viktigt
med hyresbostäder till skäligt pris, framhåller
utskottet. Kruunuasunnot har också försökt
hyra bostäder inom garnisonerna till utomstående
och det har lett till problem med säkerheten i garnisonerna.
Byggverkets ställning
I den samlade bedömningen av reformen nämns försvarets
byggverk och dess personal. Enligt försvarsministeriets
tidigare riktlinjer fastställdes som utvecklingsmål
för byggverket att rollen som sakkunnig skulle stärkas
och tjänsterna produceras på marknadsvillkor genom
att den egna tjänsteproduktionen minskas. Den egentliga
samlade bedömningen av byggverket kommer att bli färdig
efter att den arbetsgrupp som försvarsministeriet tillsatt
den 20 mars 2006 slutfört sitt arbete.
Vid utfrågningen av sakkunniga framgick det att personalorganisationerna
inte blev inkallade för att delta i arbetsgruppens startskede.
Enligt utredning har byggverket varit föremål
för en fortlöpande omorganisering allt sedan det
inrättades 1994. Utskottet ser det som nödvändigt
att personalorganisationerna får delta ända från
början när sådana här samlade
bedömningar ska tas fram.