Allmän motivering
Allmänt
Med hänvisning till förslagets motivering
och annan utredning anser utskottet att förslaget behövs
och är angeläget. Utskottet tillstyrker talmanskonferensens
förslag, men med de anmärkningar och ändringsförslag
som framgår av detta betänkande.
Behovet av översyn
I grundlagens 80 § 1 mom. föreskrivs att bestämmelser
om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter
samt om frågor som enligt grundlagen i övrigt
hör till området för lag ska utfärdas
genom lag. Enligt förarbetena till grundlagen ska kravet
också täcka grunderna för tjänstemännens
rättsliga ställning.
Översynen bygger i allt centralt på att det
enligt grundlagen måste lagstiftas noggrannare om riksdagstjänstemännens
rättsliga ställning och på de krav som
följer av rättsskyddsbestämmelserna i
grundlagens 21 §.
Tjänstekollektivavtal
Talmanskonferensen föreslår att riksdagen
får ett eget tjänstekollektivavtal i stället
för det nuvarande förhandlingssystemet, som i
första hand gällt löner. I det stora
hela ska förhandlings- och avtalsprocessen bibehålls
som förut. Samtidigt kan det påpekas att frågor
som gäller anställningsvillkoren och ingår
i kanslikommissionens beslutanderätt också i det
gällande systemet i stor utsträckning har beretts
i samråd mellan parterna.
De gällande anställningsvillkoren för
riksdagens tjänstemän bestäms utifrån
särskilda beslut av kanslikommissionen. Dessutom iakttas
statens allmänna tjänstekollektivavtal. Också när riksdagen
får sitt eget tjänstekollektivavtal förblir
de nuvarande avtalsfästa anställningsvillkoren
i kraft. Ändringar i dem kräver överenskommelse
genom tjänstekollektivavtal.
I lagförslaget ingår ett förbud för
tjänstemännen vid riksdagens centralkansli, utskottssekretariat
och förvaltningsavdelning att delta i en stridsåtgärd
med påföljder för överträdelse
av förbudet, vilket på ett exceptionellt och betydelsefullt
sätt inskränker dessa tjänstemäns
möjligheter att driva och försvara sina intressen.
Regleringen måste ändå anses motiverad
med hänsyn till att riksdagen är det högsta
statsorganet och att verksamheten måste vara säkrad
under alla förhållanden och att det måste
gå att lita på att den fungerar störningsfritt
och förutsebart i alla situationer. I praktiken klarar
riksdagen inte av sina uppgifter utan de tjänstemän
som enligt förslaget undantas rätten att delta
i stridsåtgärder. Förbudet mot stridsåtgärder
omfattar också tjänstemän i arbetsgivarställning.
Arbetsgivaren har i själva verket en särskild
skyldighet att tillgodose de tjänstemäns villkor
som får sina rätttigheter inskränkta
genom förbudet mot stridsåtgärder.
Ändringssökande
I lagförslagets 63 § finns bestämmelser
om ändringssökande. Den öppnar för
första gången i lag för att söka ändring
i beslut som gäller riksdagens tjänstemän.
Men i utnämningsbeslut får ändring inte
sökas.
Utövande av utnämningsbefogenheter har i vanliga
fall inte betraktats som ett direkt beslut om en rättighet.
Detta beror i stor utsträckning på att tjänstemannalagstiftningen
traditionellt utgått från att ingen har en subjektiv
rätt att få en offentlig tjänst. Men
ett utnämningsbeslut kan vara lagstridigt eller bygga på bristfällig
beredning. Utskottet vill därför i ett de lege
ferenda-perspektiv diskutera frågan om inte t.ex. statstjänstemannalagen
bör medge besvärsrätt i utnämningsärenden
på laglighetsgrund, på samma sätt som
för kommunala tjänsteinnehavare.
Detaljmotivering
1. Lag om riksdagens tjänstemän
1 §.
Lagens 1 § 3 mom. ska inte tillämpas på riksdagens
justitieombudsman eller biträdande justitieombudsmän.
Riksdagen har under behandling en proposition med förslag
om att det i Finlands grundlag ska föreskrivas om en ställföreträdare
för riksdagens justitieombudsmän (RP 102/2003
rd). Om lagen blir antagen kommer lagen om riksdagens
tjänstemän givetvis inte heller att tillämpas
på en riksdagstjänsteman som är ställföreträdare
för biträdande justitieombudsmännen.
4 §.
Förteckningen i 4 § 2 mom. över tjänster som
måste specificeras i budgeten är kortare än den
gällande. Med hänsyn till riksdagens budgetmakt
finns det i sig inget behov av att bibehålla förteckningen över
sådana tjänster för riksdagens ämbetsverks
del. Men den åskådliggör de facto den
organisatoriska strukturen inte minst av riksdagens kansli och därför
tillstyrker utskottet att den tills vidare får stå kvar
i lagen.
Förteckningen över specificerade tjänster
avser inte att beskriva vare sig kvalifikationskraven för
olika tjänster i riksdagen eller tjänstehierarkin.
Den är inte heller en bedömning av tjänstemännens
arbetsuppgifter i relation till varandra beroende på om
de hänför sig till riksdagens konstitutionella
uppgifter eller andra uppgifter. Med beaktande av förteckningens
organisatoriska karaktär och kravet på exakthet
i bestämmelserna anser utskottet att förteckningen
bara bör gälla de tjänster som tas upp
i förteckningen och att motsvarande eller högre
tjänster än de som nämns i förteckningen
bör strykas i 4 § 2 mom.
7 §.
Utskottet föreslår att 8 § i
lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt
anställda (), som träder
i kraft den 1 januari 2004, beaktas i 7 § 3 mom. Där
sägs i 8 § att de språkkunskaper som
krävs kan visas också efter ansökningstidens
utgång, om det inte fördröjer handläggningen
av saken.
10 §.
Enligt lagförslaget ska bara en del av tjänstemännen
vid riksdagens kansli utnämnas av kanslikommissionen jämfört
med att den nu har hela behörigheten. Riksdagens generalsekreterare
föreslås i framtiden utnämna merparten
av tjänstemännen vid riksdagens kansli. I övrigt svarar
10 § mot det rådande rättsläget.
Utskottet föreslår ett nytt 6 mom. om att
beslut om utnämning av tjänstemän fattas
på föredragning.
I reglementet för riksdagens kansli ()
har de administrativa tjänstemannauppgifterna koncentrerats
till riksdagens generalsekreterare och riksdagens förvaltningsdirektör.
Enligt reglementets 24 § är förvaltningsdirektören
föredragande i kanslikommissionen. I detta nu är
det kanslikommissionen som beslutar om utnämningen av tjänstemän
vid riksdagens kansli och avgör också de ärenden
som nämns i 71 §. Med hänsyn till betydelsen
av de ärenden som föredras, behovet av enhetliga
principer för föredragningen och det grundlagsfästa kravet
på garantier för en god förvaltning anser utskottet
att föredragningen i ärenden enligt 10 och 71 § precis
som nu ska höra till förvaltningsdirektören,
som är den högsta tjänstemannen på förvaltningsavdelningen.
Utskottet föreslår att det föreskrivs
om saken i 24 § i reglementet för kansliet. Däremot
kan beredningen anförtros även andra tjänstemän
vid riksdagens kansli.
12 §.
Utskottet föreslår en sådan ändring
i 12 § 2 mom. 3 punkten att språkkunskapskravet
gäller den tjänsteman vars huvudsakliga uppgift är att
bereda riksdagens svar och skrivelser på svenska. Ändringen
innebär att språkkunskapskravet inte gäller
teknisk beredning och assisterande uppgifter.
I 12 § 5 mom. hänvisas till lagen om de språkkunskaper
som krävs av offentligt anställda och den förordning
som utfärdas med stöd av den. Utskottet föreslår
att momentet preciseras på den punkten att det framgår
att den förordning som det hänvisas till är
statsrådets förordning om bedömning av
kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen
().
16 §.
Uttrycken "utan fog" och "någon annan därmed
jämförbar omständighet" i 16 § avviker från
uttrycken "utan godtagbart skäl" och "någon annan
orsak som gäller hans eller hennes person" i 6 § 2
mom. i grundlagen. Förvaltningsutskottet föreslår
att lagförslaget justeras i överensstämmelse
med formuleringarna i grundlagen.
24 §.
Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att
bestämmelserna i 24 § om skyldighet för
en tjänsteman att lämna upplysningar om sin hälsa
och genomgå kontroll eller undersökning av hälsotillståndet
i huvudsak uppfyller de krav utskottet brukar ställa. Men
enligt utlåtandet binds skyldigheterna vid ett relativt
vidlyftigt krav på att uppgifterna och kontrollerna ska
vara nödvändiga. Med anledning av grundlagsutskottets
utlåtande föreslår förvaltningsutskottet
att 24 § ses över och att skyldigheterna binds
vid ett något strängare nödvändighetskrav än
i lagförslaget.
42 §.
Utskottet föreslår att hänvisningen
till de föreslagna 41 § i 42 § 1 mom.
om permitteringsvarsel ändras till en hänvisning
till 39 § 1 mom.
47 §.
Enligt 47 § 2 mom. binder tjänstekollektivavtalet
kanslikommissionen och riksdagens ämbetsverk på arbetsgivarsidan.
Utskottet föreslår en skrivning i 47 § 4
mom. som svarar mot formuleringen i 2 mom.
69 §.
I 2 mom. föreskrivs att arbetsgivaren kan bevilja en
tjänsteman tjänstledigt, om denne för viss
tid eller prövotid valts till en statlig tjänst enligt
statstjänstemannalagen. Utskottet föreslår
att momentet ändras. En tjänsteman i riksdagen
ska också kunna beviljas tjänstledigt, om denne
för prövotid valts till en tjänst enligt
lagen om riksdagens tjänstemän.
75 §.
Utskottet föreslår en teknisk strykning i den
finska texten i 75 § 1 mom. Strykningen påverkar
inte den svenska texten.
77 §.
Utskottet föreslår att lagen träder
i kraft den 1 januari 2004.
78 §. (Ny).
På riksdagens tjänstemän tillämpas kanslikommissionens
beslut om anställningsvillkor och dessutom statens allmänna
tjänstekollektivavtal. Av talmanskonferensens förslag framgår
att de nuvarande anställningsvillkoren ska förbli
i kraft tills något annat bestäms genom riksdagens
tjänstekollektivavtal. Utskottet föreslår
för klarhetens skull en bestämmelse om saken i
lagen.
79 §. (Ny).
Utskottet föreslår i en ny 79 § att
de tjänstemän som innehar tjänster som
ska specificeras i budgeten när denna lag träder
i kraft ska lämna i 13 § avsedda uppgifter inom
sex månader från ikraftträdandet.
80 §. (78 §).
Syftet med 78 § är att språkkunskaper
som visats enligt tidigare bestämmelser ska svara mot språkkraven
i den nya lagen om riksdagens tjänstemän.
Vidare är det meningen att den som utnämnts till
en tjänst eller ett tjänsteförhållande
för viss tid i riksdagen när denna lag träder
i kraft utan hinder av språkkunskapskraven i 12 § är
fortsatt behörig för tjänsten eller tjänsteförhållandet
för viss tid.
81 §. (Ny).
Utskottet föreslår i en ny 81 § att
det när en riksdagstjänsteman avlidit utan hinder
av 75 § 1 mom. under en övergångsfas
betalas ekonomiskt stöd av statens medel till hans eller
hennes anhöriga som förmån motsvarande
grupplivförsäkring enligt gällande statliga
tjänstekollektivavtal tills det bestäms något
annat genom riksdagens tjänstekollektivavtal.
2. Riksdagens beslut om ändring av reglementet för
riksdagens kansli
24 §. (Ny).
Utskottet föreslår med hänvisning till
motiven för 10 § att förvaltningsdirektören ska
föredra de ärenden som enligt 10 och 71 § i lagen
om riksdagens tjänstemän hör till generalsekreteraren.
Förvaltningsdirektören föredrar ärenden
av detta slag också i kanslikommissionen.
32 §.
Utskottet föreslår en teknisk precisering
i 32 § 1 mom. 7 a och 10 punkten.
33 §.
Enligt gällande paragraf kan en sakägare som är
missnöjd med ett beslut som fattats av en tjänsteman
vid riksdagens kansli få beslutet prövat av kanslikommissionen
genom att skriftligen yrka detta senast 14 dagar efter det han fick del
därav. Paragrafen gäller också andra
sakägares än riksdagstjänstemäns
rätt och därför föreslår
utskottet att 33 § inte upphävs.
Ikraftträdelsebestämmelsen.
Utskottet föreslår att riksdagens beslut träder
i kraft den 1 januari 2004.
3. Riksdagens beslut om ändring av 8 § instruktionen
för statsrevisorerna
Ikraftträdelsebestämmelsen.
Utskottet föreslår att riksdagens beslut träder
i kraft den 1 januari 2004.