FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 10/2003 rd

FvUB 10/2003 rd - TKF 1/2003 rd

Granskad version 2.0

Talmanskonferensens förslag till lag om riksdagens tjänstemän och till riksdagens beslut om ändring av reglementet för riksdagens kansli och instruktionen för statsrevisorerna

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 24 september 2003 talmanskonferensens förslag till lag om riksdagens tjänstemän och till riksdagens beslut om ändring av reglementet för riksdagens kansli och instruktionen för statsrevisorerna (TKF 1/2003 rd) till förvaltningsutskottet för beredning.

Utlåtande

I enlighet med riksdagens beslut har grundlagsutskottet lämnat utlåtande (GrUU 12/2003 rd) i saken. Utlåtandet ingår som bilaga till betänkandet.

Sakkunniga

Utskottet har hört

riksdagens generalsekreterare Seppo Tiitinen och riksdagens förvaltningsdirektör Kari T. Ahonen, riksdagens kansli

kanslichef Pirkko Mäkinen, riksdagens justitieombudsmans kansli

kanslichef Mauri Lehmusto, statsrevisorernas kansli

generaldirektör Tapio Leskinen, Statens revisionsverk

lagstiftningsråd Leena Halila, justitieministeriet

konsultativ tjänsteman Kirsi Äijälä, finansministeriet

äldre regeringssekreterare Salla Rinne, undervisningsministeriet

ordförande Ari Apilo, Riksdagens tjänstemannaförening rf

ordförande Heikki Vaakanainen, Riksdagens fackavdelning rf

ordförande Risto Palo, Valtiontalouden tarkastusviraston virkamiesyhdistys ry

förtroendeman Erja Paukkala, Valtiontalouden tarkastusviraston akavalaiset ry

professor Olli Mäenpää

professor Kaarlo Tuori

TALMANSKONFERENSENS FÖRSLAG

Talmanskonferensen föreslår en ny lag om riksdagens tjänstemän. Den ersätter den nuvarande lagen, som trädde i kraft den 1 januari 1995.

I den nya lagen ingår samlat bestämmelser om riksdagens tjänstemän, tjänsteförhållanden och tjänster samt tjänstekollektivavtal, arbetsfred och arbetstvister. Nytt framför allt är bestämmelserna om att introducera tjänstekollektivavtalssystemet i riksdagen. Den nuvarande förhandlingsordningen slopas och i stället kommer arbetsgivaren och tjänstemannaföreningarna att avtala om anställningsvillkoren. Tjänstemännens rättsskydd förbättras genom att bestämmelser om ändringssökande i anställningsärenden tas in i lagen. Dessutom har ändringarna i statstjänstemannalagen beaktats. Men i övrigt bygger den nya lagen i allt väsentligt på gällande lagstiftning. Ändringarna är så pass många att den gällande lagen föreslås bli ersatt med en helt ny lag.

På grund av den nya lagen om riksdagens tjänstemän föreslås också reglementet för riksdagens kansli och instruktionen för statsrevisorerna bli ändrade. Förslaget kompletteras av en särskild lagmotion med förslag till lag om ändring av lagen om Statens revisionsverk och lagen om arbetsdomstolen.

Talmanskonferensens förslag avses träda i kraft så snart som möjligt sedan de blivit antagna.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmän motivering

Allmänt

Med hänvisning till förslagets motivering och annan utredning anser utskottet att förslaget behövs och är angeläget. Utskottet tillstyrker talmanskonferensens förslag, men med de anmärkningar och ändringsförslag som framgår av detta betänkande.

Behovet av översyn

I grundlagens 80 § 1 mom. föreskrivs att bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter samt om frågor som enligt grundlagen i övrigt hör till området för lag ska utfärdas genom lag. Enligt förarbetena till grundlagen ska kravet också täcka grunderna för tjänstemännens rättsliga ställning.

Översynen bygger i allt centralt på att det enligt grundlagen måste lagstiftas noggrannare om riksdagstjänstemännens rättsliga ställning och på de krav som följer av rättsskyddsbestämmelserna i grundlagens 21 §.

Tjänstekollektivavtal

Talmanskonferensen föreslår att riksdagen får ett eget tjänstekollektivavtal i stället för det nuvarande förhandlingssystemet, som i första hand gällt löner. I det stora hela ska förhandlings- och avtalsprocessen bibehålls som förut. Samtidigt kan det påpekas att frågor som gäller anställningsvillkoren och ingår i kanslikommissionens beslutanderätt också i det gällande systemet i stor utsträckning har beretts i samråd mellan parterna.

De gällande anställningsvillkoren för riksdagens tjänstemän bestäms utifrån särskilda beslut av kanslikommissionen. Dessutom iakttas statens allmänna tjänstekollektivavtal. Också när riksdagen får sitt eget tjänstekollektivavtal förblir de nuvarande avtalsfästa anställningsvillkoren i kraft. Ändringar i dem kräver överenskommelse genom tjänstekollektivavtal.

I lagförslaget ingår ett förbud för tjänstemännen vid riksdagens centralkansli, utskottssekretariat och förvaltningsavdelning att delta i en stridsåtgärd med påföljder för överträdelse av förbudet, vilket på ett exceptionellt och betydelsefullt sätt inskränker dessa tjänstemäns möjligheter att driva och försvara sina intressen. Regleringen måste ändå anses motiverad med hänsyn till att riksdagen är det högsta statsorganet och att verksamheten måste vara säkrad under alla förhållanden och att det måste gå att lita på att den fungerar störningsfritt och förutsebart i alla situationer. I praktiken klarar riksdagen inte av sina uppgifter utan de tjänstemän som enligt förslaget undantas rätten att delta i stridsåtgärder. Förbudet mot stridsåtgärder omfattar också tjänstemän i arbetsgivarställning. Arbetsgivaren har i själva verket en särskild skyldighet att tillgodose de tjänstemäns villkor som får sina rätttigheter inskränkta genom förbudet mot stridsåtgärder.

Ändringssökande

I lagförslagets 63 § finns bestämmelser om ändringssökande. Den öppnar för första gången i lag för att söka ändring i beslut som gäller riksdagens tjänstemän. Men i utnämningsbeslut får ändring inte sökas.

Utövande av utnämningsbefogenheter har i vanliga fall inte betraktats som ett direkt beslut om en rättighet. Detta beror i stor utsträckning på att tjänstemannalagstiftningen traditionellt utgått från att ingen har en subjektiv rätt att få en offentlig tjänst. Men ett utnämningsbeslut kan vara lagstridigt eller bygga på bristfällig beredning. Utskottet vill därför i ett de lege ferenda-perspektiv diskutera frågan om inte t.ex. statstjänstemannalagen bör medge besvärsrätt i utnämningsärenden på laglighetsgrund, på samma sätt som för kommunala tjänsteinnehavare.

Detaljmotivering

1. Lag om riksdagens tjänstemän

1 §.

Lagens 1 § 3 mom. ska inte tillämpas på riksdagens justitieombudsman eller biträdande justitieombudsmän. Riksdagen har under behandling en proposition med förslag om att det i Finlands grundlag ska föreskrivas om en ställföreträdare för riksdagens justitieombudsmän (RP 102/2003 rd). Om lagen blir antagen kommer lagen om riksdagens tjänstemän givetvis inte heller att tillämpas på en riksdagstjänsteman som är ställföreträdare för biträdande justitieombudsmännen.

4 §.

Förteckningen i 4 § 2 mom. över tjänster som måste specificeras i budgeten är kortare än den gällande. Med hänsyn till riksdagens budgetmakt finns det i sig inget behov av att bibehålla förteckningen över sådana tjänster för riksdagens ämbetsverks del. Men den åskådliggör de facto den organisatoriska strukturen inte minst av riksdagens kansli och därför tillstyrker utskottet att den tills vidare får stå kvar i lagen.

Förteckningen över specificerade tjänster avser inte att beskriva vare sig kvalifikationskraven för olika tjänster i riksdagen eller tjänstehierarkin. Den är inte heller en bedömning av tjänstemännens arbetsuppgifter i relation till varandra beroende på om de hänför sig till riksdagens konstitutionella uppgifter eller andra uppgifter. Med beaktande av förteckningens organisatoriska karaktär och kravet på exakthet i bestämmelserna anser utskottet att förteckningen bara bör gälla de tjänster som tas upp i förteckningen och att motsvarande eller högre tjänster än de som nämns i förteckningen bör strykas i 4 § 2 mom.

7 §.

Utskottet föreslår att 8 § i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (), som träder i kraft den 1 januari 2004, beaktas i 7 § 3 mom. Där sägs i 8 § att de språkkunskaper som krävs kan visas också efter ansökningstidens utgång, om det inte fördröjer handläggningen av saken.

10 §.

Enligt lagförslaget ska bara en del av tjänstemännen vid riksdagens kansli utnämnas av kanslikommissionen jämfört med att den nu har hela behörigheten. Riksdagens generalsekreterare föreslås i framtiden utnämna merparten av tjänstemännen vid riksdagens kansli. I övrigt svarar 10 § mot det rådande rättsläget.

Utskottet föreslår ett nytt 6 mom. om att beslut om utnämning av tjänstemän fattas på föredragning.

I reglementet för riksdagens kansli () har de administrativa tjänstemannauppgifterna koncentrerats till riksdagens generalsekreterare och riksdagens förvaltningsdirektör. Enligt reglementets 24 § är förvaltningsdirektören föredragande i kanslikommissionen. I detta nu är det kanslikommissionen som beslutar om utnämningen av tjänstemän vid riksdagens kansli och avgör också de ärenden som nämns i 71 §. Med hänsyn till betydelsen av de ärenden som föredras, behovet av enhetliga principer för föredragningen och det grundlagsfästa kravet på garantier för en god förvaltning anser utskottet att föredragningen i ärenden enligt 10 och 71 § precis som nu ska höra till förvaltningsdirektören, som är den högsta tjänstemannen på förvaltningsavdelningen. Utskottet föreslår att det föreskrivs om saken i 24 § i reglementet för kansliet. Däremot kan beredningen anförtros även andra tjänstemän vid riksdagens kansli.

12 §.

Utskottet föreslår en sådan ändring i 12 § 2 mom. 3 punkten att språkkunskapskravet gäller den tjänsteman vars huvudsakliga uppgift är att bereda riksdagens svar och skrivelser på svenska. Ändringen innebär att språkkunskapskravet inte gäller teknisk beredning och assisterande uppgifter.

I 12 § 5 mom. hänvisas till lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda och den förordning som utfärdas med stöd av den. Utskottet föreslår att momentet preciseras på den punkten att det framgår att den förordning som det hänvisas till är statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen ().

16 §.

Uttrycken "utan fog" och "någon annan därmed jämförbar omständighet" i 16 § avviker från uttrycken "utan godtagbart skäl" och "någon annan orsak som gäller hans eller hennes person" i 6 § 2 mom. i grundlagen. Förvaltningsutskottet föreslår att lagförslaget justeras i överensstämmelse med formuleringarna i grundlagen.

24 §.

Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande att bestämmelserna i 24 § om skyldighet för en tjänsteman att lämna upplysningar om sin hälsa och genomgå kontroll eller undersökning av hälsotillståndet i huvudsak uppfyller de krav utskottet brukar ställa. Men enligt utlåtandet binds skyldigheterna vid ett relativt vidlyftigt krav på att uppgifterna och kontrollerna ska vara nödvändiga. Med anledning av grundlagsutskottets utlåtande föreslår förvaltningsutskottet att 24 § ses över och att skyldigheterna binds vid ett något strängare nödvändighetskrav än i lagförslaget.

42 §.

Utskottet föreslår att hänvisningen till de föreslagna 41 § i 42 § 1 mom. om permitteringsvarsel ändras till en hänvisning till 39 § 1 mom.

47 §.

Enligt 47 § 2 mom. binder tjänstekollektivavtalet kanslikommissionen och riksdagens ämbetsverk på arbetsgivarsidan. Utskottet föreslår en skrivning i 47 § 4 mom. som svarar mot formuleringen i 2 mom.

69 §.

I 2 mom. föreskrivs att arbetsgivaren kan bevilja en tjänsteman tjänstledigt, om denne för viss tid eller prövotid valts till en statlig tjänst enligt statstjänstemannalagen. Utskottet föreslår att momentet ändras. En tjänsteman i riksdagen ska också kunna beviljas tjänstledigt, om denne för prövotid valts till en tjänst enligt lagen om riksdagens tjänstemän.

75 §.

Utskottet föreslår en teknisk strykning i den finska texten i 75 § 1 mom. Strykningen påverkar inte den svenska texten.

77 §.

Utskottet föreslår att lagen träder i kraft den 1 januari 2004.

78 §. (Ny).

På riksdagens tjänstemän tillämpas kanslikommissionens beslut om anställningsvillkor och dessutom statens allmänna tjänstekollektivavtal. Av talmanskonferensens förslag framgår att de nuvarande anställningsvillkoren ska förbli i kraft tills något annat bestäms genom riksdagens tjänstekollektivavtal. Utskottet föreslår för klarhetens skull en bestämmelse om saken i lagen.

79 §. (Ny).

Utskottet föreslår i en ny 79 § att de tjänstemän som innehar tjänster som ska specificeras i budgeten när denna lag träder i kraft ska lämna i 13 § avsedda uppgifter inom sex månader från ikraftträdandet.

80 §. (78 §).

Syftet med 78 § är att språkkunskaper som visats enligt tidigare bestämmelser ska svara mot språkkraven i den nya lagen om riksdagens tjänstemän.

Vidare är det meningen att den som utnämnts till en tjänst eller ett tjänsteförhållande för viss tid i riksdagen när denna lag träder i kraft utan hinder av språkkunskapskraven i 12 § är fortsatt behörig för tjänsten eller tjänsteförhållandet för viss tid.

81 §. (Ny).

Utskottet föreslår i en ny 81 § att det när en riksdagstjänsteman avlidit utan hinder av 75 § 1 mom. under en övergångsfas betalas ekonomiskt stöd av statens medel till hans eller hennes anhöriga som förmån motsvarande grupplivförsäkring enligt gällande statliga tjänstekollektivavtal tills det bestäms något annat genom riksdagens tjänstekollektivavtal.

2. Riksdagens beslut om ändring av reglementet för riksdagens kansli

24 §. (Ny).

Utskottet föreslår med hänvisning till motiven för 10 § att förvaltningsdirektören ska föredra de ärenden som enligt 10 och 71 § i lagen om riksdagens tjänstemän hör till generalsekreteraren. Förvaltningsdirektören föredrar ärenden av detta slag också i kanslikommissionen.

32 §.

Utskottet föreslår en teknisk precisering i 32 § 1 mom. 7 a och 10 punkten.

33 §.

Enligt gällande paragraf kan en sakägare som är missnöjd med ett beslut som fattats av en tjänsteman vid riksdagens kansli få beslutet prövat av kanslikommissionen genom att skriftligen yrka detta senast 14 dagar efter det han fick del därav. Paragrafen gäller också andra sakägares än riksdagstjänstemäns rätt och därför föreslår utskottet att 33 § inte upphävs.

Ikraftträdelsebestämmelsen.

Utskottet föreslår att riksdagens beslut träder i kraft den 1 januari 2004.

3. Riksdagens beslut om ändring av 8 § instruktionen för statsrevisorerna

Ikraftträdelsebestämmelsen.

Utskottet föreslår att riksdagens beslut träder i kraft den 1 januari 2004.

Lagstiftningsordningen

Av grundlagsutskottet utlåtande framgår att lagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.

Förslag till beslut

Med stöd av det ovan anförda föreslår förvaltningsutskottet

att lagförslaget, reglementet för riksdagens kansli och instruktionen för statsrevisorerna godkänns med följande ändringar:

1.

Lag

om riksdagens tjänstemän

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 och 2 §

(Som i TKF)

2 kap.

Inrättande, överföring, indragning och ändring av tjänster

3 §

(Som i TKF)

4 §

(1 mom. som i TKF)

Följande tjänster (utesl.) får inte inrättas, indras eller tjänstebenämningen ändras om inte varje tjänst specificerats i statsbudgeten:

(1—4 punkten som i TKF)

5 §

(Som i TKF)

3 kap.

Utnämning och behörighetsvillkor

6 §

(Som i TKF)

7 §

(1 och 2 mom. som i TKF)

Till en tjänst som har utlysts offentligt kan endast en sådan person utnämnas som sökt tjänsten skriftligt inom utsatt ansökningstid och vid den tidpunkten uppfyllt behörighetsvillkoren. Till ansökan skall fogas uppgifter om sökandens behörighet. De språkkunskaper som krävs kan också visas efter ansökningstidens utgång, om detta inte fördröjer handläggningen av ärendet.

(4 mom. som i TKF)

8 och 9 §

(Som i TKF)

10 §

(1—5 punkten som i TKF)

Beslut om utnämning av en tjänsteman fattas på föredragning. (Nytt 6 mom.)

11 §

(Som i TKF)

12 §

(1 mom. som i TKF)

Utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i finska och svenska krävs för en tjänst där den huvudsakliga uppgiften är att

(1 och 2 punkten som i TKF)

3) bereda riksdagens svar och skrivelser på svenska eller

(4 punkten som i TKF)

(3 och 4 mom. som i TKF)

I lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) och i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003) föreskrivs hur kunskaper i finska och svenska skall visas.

13—15§

(Som i TKF)

4 kap.

Arbetsgivarens och tjänstemannens allmänna skyldigheter

16 §

Arbetsgivaren skall bemöta sina tjänstemän opartiskt så att ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person.

17—23 §

(Som i TKF)

24 §

En tjänsteman är skyldig att på begäran av arbetsgivaren lämna nödvändiga upplysningar om sin hälsa för att visa att han eller hon har förutsättningar att sköta tjänsten. En tjänsteman kan också åläggas att genomgå kontroll eller undersökning av hälsotillståndet om detta är nödvändigt för bedömningen av hans förutsättningar att sköta sina uppgifter. Kostnaderna för kontroller och undersökningar som föreskrivs av arbetsgivaren betalas av vederbörande ämbetsverk vid riksdagen.

25 §

(Som i TKF)

5 kap.

Tjänstledighet

26 §

(Som i TKF)

6 kap.

Varning

27 §

(Som i TKF)

7 kap.

Avslutande av tjänsteförhållande

28—38 §

(Som i TKF)

8 kap.

Permittering

39—41 §

(Som i TKF)

42 §

Det permitteringsvarsel som avses i 39 § 1 mom. skall lämnas tjänstemannen personligen samt den tjänstemannaförening som saken berör. I varslet skall nämnas grunden för permitteringen, begynnelsetidpunkten och hur länge en tidsbestämd permittering varar samt, i fråga om permittering tills vidare, permitteringens beräknade längd. Arbetsgivaren skall på tjänstemannens begäran ge ett skriftligt intyg om permitteringen. Varslet skall dessutom delges den behöriga förtroendemannen och, om permitteringen gäller minst tio tjänstemän, även arbetskraftsmyndigheterna.

(2 och 3 mom. som i TKF)

9 kap.

Avstängning från tjänsteutövning

43 §

(Som i TKF)

10 kap.

Anställningsvillkor

44—46 §

(Som i TKF)

47 §

(1—3 mom. som i TKF)

Det som föreskrivs i 2 och 3 mom. skall iakttas endast om kanslikommissionen eller ett ämbetsverk, en förening eller en tjänsteman vid riksdagen inte är bundna av ett tidigare tjänstekollektivavtal som ingåtts på andra villkor eller om den kategori som avtalet binder inte är begränsad i själva avtalet.

48 och 49 §

(Som i TKF)

11 kap.

Arbetsfred och arbetstvister

50—54 §

(Som i TKF)

12 kap.

Påföljder vid överträdelser av tjänstekollektivavtal samt av bestämmelserna i 10 och 11 kap.

55—58 §

(Som i TKF)

13 kap.

Samråd

59 §

(Som i TKF)

14 kap.

Särskilda bestämmelser om kollektivavtalsfrågor

60—62 §

(Som i TKF)

15 kap.

Ändringssökande i ärenden som gäller tjänsteförhållanden

63 §

(Som i TKF)

16 kap.

Särskilda bestämmelser som gäller tjänsteförhållanden

64—68 §

(Som i TKF)

69 §

(1 mom. som i TKF)

Utan hinder av 1 mom. kan arbetsgivaren bevilja en tjänsteman tjänstledigt, om denne för viss tid eller prövotid valts till en statlig tjänst enligt statstjänstemannalagen eller för prövotid till någon annan tjänst i riksdagen.

(3 mom. som i TKF)

70—74 §

(Som i TKF)

75 §

(Som i TKF)

76 §

(Som i TKF)

17 kap.

Ikraftträdande

77 §

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

(2 och 3 mom. som i TKF)

78 § (Ny)

De beslut som kanslikommissionen fattat om anställningsvillkoren för riksdagens tjänstemän innan denna lag träder i kraft och andra giltiga avtalsfästa anställningsvillkor för riksdagens tjänstemän gäller tills något annat bestäms genom riksdagens tjänstekollektivavtal.

79 § (Ny)

De tjänstemän som innan denna lag träder i kraft har utnämnts till tjänster eller motsvarande tjänsteförhållanden för viss tid enligt enligt 4 § 2 mom. skall lämna i 13 § avsedda uppgifter inom sex månader från ikraftträdandet.

80 (78)§

Språkkunskaper som visats enligt gällande bestämmelser innan denna lag träder i kraft uppfyller språkkunskapskravet i 12 §.

Den som utnämnts till en tjänst eller ett tjänsteförhållande för viss tid när denna lag träder i kraft är utan hinder av språkkunskapskraven i 12 § fortfarande behörig för tjänsten eller tjänsteförhållandet för viss tid. (Nytt 2 mom.)

81 § (Ny)

När en tjänsteman avlidit betalas, utan hinder av 75 § 1 mom., till hans eller hennes anhöriga ekonomiskt stöd av statens medel som förmån motsvarande grupplivförsäkring enligt gällande statliga tjänstekollektivavtal tills något annat bestäms genom riksdagens tjänstekollektivavtal.

_______________

2.

Riksdagens beslut

om ändring av reglementet för riksdagens kansli

I enlighet med riksdagens beslut

(utesl.)

ändras i reglementet för riksdagens kansli den 13 februari 1987 (320/1987) 20 § 3 punkten, 24 § 1 punkten, 32 § 1 mom. 1, 6, 7 a, 8 och 9 punkten, 34 § 4 mom. och 35 § 1 mom., av dessa lagrum 32 § 1 mom. 1 punkten sådan den lyder i riksdagens beslut 752/1996, 32 § 1 mom. 6 punkten sådan den lyder i riksdagens beslut 364/1998, 32 § 1 mom. 7 a och 8 punkten samt 34 § 4 mom. sådant det lyder i riksdagens beslut 722/2000 och 32 § 1 mom. 9 punkten sådan den lyder i riksdagens beslut 634/1997, samt

fogas till 32 § 1 mom., sådant det lyder delvis ändrat i riksdagens beslut 752/1996, 634/1997, 364/1998 och 722/2000, nya 10—12 punkter som följer:

20 §

(Som i TKF)

24 § (Ny)

Förvaltningsdirektören skall, utöver vad som stadgas i 19 §,

1) organisera kanslikommissionens sammanträden och vara föredragande i kanslikommissionen samt föredra de ärenden som enligt 10 och 71 § lagen om riksdagens tjänstemän (/) hör till generalsekreteraren,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Särskilda stadganden

32 §

Behörighetsvillkor är

(1 och 6 punkten som i TKF)

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

7 a) för direktören, förste informationsexperterna, cheferna för serviceenheterna, arkivchefen och nätverksexperten lämplig högre högskoleexamen innefattande eller kompletterad med utbildning inom informationsområdet samt god förtrogenhet med frågor som hör till enhetens behörighetsområde,

(8 och 9 punkten som i TKF)

10) för biträdande direktören för internationella enheten och råden för internationella ärenden lämplig högre högskoleexamen och för sekreterarna för internationella ärenden lämplig högre högskoleexamen samt för alla dessa god förtrogenhet med frågor som hör till enhetens verksamhetsområde,

(11 och 12 punkten som i TKF)

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

34 och 35 §

(Som i TKF)

_______________

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2004.

_______________

3.

Riksdagens beslut

om ändring av 8 § instruktionen för statsrevisorerna

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i instruktionen för statsrevisorerna den 20 juni 2000 (745/2000) 8 § som följer:

8 §

(Som i TKF)

_______________

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2004.

_______________

Helsingfors den 28 november 2003

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Matti Väistö /cent
  • vordf. Veijo Puhjo /vänst
  • medl. Sirpa Asko-Seljavaara /saml
  • Nils-Anders Granvik /sv
  • Lasse Hautala /cent
  • Rakel Hiltunen /sd
  • Hannu Hoskonen /cent
  • Esko Kurvinen /saml
  • Lauri Kähkönen /sd
  • Rosa Meriläinen /gröna
  • Heli Paasio /sd
  • Juha Rehula /cent
  • Tapani Tölli /cent
  • Ahti Vielma /saml

Sekreterare var

utskottsråd Ossi Lantto