Allmän motivering
Allmänt
I bakgrunden till revideringen av passlagstiftningen ligger
rådets förordning om standarder för säkerhetsdetaljer
och biometriska kännetecken i pass som utfärdats
av medlemsstater. Enligt förordningen ska resedokument
innehålla en teknisk del med ansiktsbild och fingeravtryck
som biometriska kännetecken. I Finland införs
biometriska kännetecken i pass i etapper. I den första
fasen, som propositionen handlar om, införs ansiktsbilden
som biometriskt kännetecken medan fingeravtrycken tillkommer
under den andra fasen. För att underlätta identifieringen
föreslår regeringen att den allmänna
giltighetstiden för vanliga pass förkortas från
tio till fem år.
Med hänsyn till att resesäkerheten ska förbättras
och säkerhetsnivån på resedokumenten
höjas är det enligt utskottet viktigt att inte
bara vanliga finska pass förses med en teknisk del utan
också diplomatpass och tjänstepass samt resedokument
som utfärdas för utlänningar i Finland,
dvs. främlingspass och resedokument för flykting.
Utskottet anser det vara på sin plats att den nya passlagen
stramar åt möjligheterna att utfärda
tillfälliga pass. Tillfälliga pass har en betydligt
lägre säkerhetsnivå än de centralt
tillverkade passen.
I och med att passet förnyas så att det innehåller
en teknisk del måste alla i framtiden ha ett eget personligt
pass. Minderåriga barn kan inte längre antecknas
i sin vårdnadshavares pass utan de ska ha ett eget resedokument
vid resor. Det finns redan länder, bl.a. USA och Estland,
som kräver att alla ditresande har ett personligt resedokument.
Med den nya passlagen försvinner också sällskapspassen.
Enligt utredning till utskottet har efterfrågan på pass
utfärdade av polisen ökat jämnt sett
i ett längre tidsperspektiv. Antalet passärenden
kommer att öka ytterligare när de biometriska
passen tas i bruk, dels för att giltighetstiden förkortas från
tio till fem år, dels för att barn behöver
ett eget pass när de inte längre kan antecknas
i vårdnadshavarens pass. Enligt information till utskottet
kommer det nya av polisen utfärdade identitetskortet/passystemet
att minska personarbetet. Bland annat automatiserade registerkontroller,
effektiva slagningar i befolkningsdatasystemet, ett elektroniskt
beställningsförfarande och skanning av foton ska
göra detta möjligt. Ambitionen är att
snabba upp behandlingen och beviljandet av pass avsevärt.
Dessutom räknar man med att felen kommer att bli betydligt
färre och därmed också behovet att utreda
dem när kundens personuppgifter kommer direkt från
befolkningsdatasystemet.
När det gäller andra tillstånd som
polisen beviljar är det enligt uppgift tänkt att
automatiska registerförfrågningar och effektivare
processer ska minska personarbetet när vapenregistret och fordonsregistret
ses över och ett poliskontaktsystem införs. Men
alla dessa system ska tas i bruk tidigast 2009. En utveckling av
elektronisk kommunikation vid polisen antas också i övrigt göra
processerna inom tillståndsförvaltningen effektivare.
I anknytning till passlagsreformen understryker utskottet vikten
av utbildning på riksnivå, inbegripet utbildning
i datasystem. Samtidigt vill utskottet poängtera hur viktigt
det är att kunderna har tillgång till högkvalitativa
tjänster och kan utnyttja samservice i passfrågor.
Med hänvisning till propositionen och övrig utredning
finner utskottet propositionen behövlig och angelägen.
Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med ståndpunkterna
och ändringsförslagen nedan.
Skydd av uppgifterna i biometriska pass
Utan garantier för datasäkerhet för
de metoder som används vid biometrisk identifiering går
det knappast att bygga upp ett förtroende för
de biometriska kännetecknen. De biometriska egenskaperna är
bestående och individualiserande. De biometriska kännetecken
som lämpar sig för identifiering ställer
krav på såväl integritetsskydd som informationssäkerhet
för att det skydd grundlagens 10 § 1 mom. ger
för privatlivet och personuppgifter ska tillgodoses. Utskottet
understryker att inrikesministeriets polisavdelning i egenskap av
registeransvarig för de biometriska kännetecknen
måste vara noga med skyddet för personregistret
och personuppgifterna och se till att uppgifterna behandlas lagenligt.
Förslaget till passlag gäller i denna fas
att passinnehavarens ansiktsbild lagras i mikrochipet, konstaterar
utskottet. Mikrochipet innehåller alltså till
en början inte andra uppgifter än sådana
som redan nu är visuellt synliga i passet. Utskottet anser
därför att propositionens regler om dataskydd
och myndigheternas skyldigheter kan godkännas i detta läge.
I passreformens andra fas, när också fingeravtryck
lagras i chipet, är det på sin plats med en mer
detaljerad reglering av dataskyddet, menar utskottet.
Enligt 30 § i förslaget till passlag ska inrikesministeriet
särskilt sörja för skyddet av passets uppgifter
i maskinläsbar form. Inrikesministeriet ska svara för
skyddet också i fråga om en tredje part som på uppdrag
av ministeriet helt eller delvis registrerar uppgifter i maskinläsbar form.
Med dataskydd avses administrativa och tekniska åtgärder
med vilka man säkerställer att de biometriska
kännetecknen endast är tillgängliga för
dem som har rätt att använda dem. Också systemen
samt hårdvaran och mjukvaran ska vara tillräckligt
säkra och tillförlitliga och vara skyddade mot
förfalskning och obehöriga ändringar.
Att sörja för dataskyddet innebär också att
man ser till att de biometriska kännetecknen förblir
konfidentiella och skyddade mot obehöriga ändringar.
Dataskyddet förutsätter vidare att biometriska
uppgifter och de datasystem som används vid registreringen
och behandlingen av dem endast kan användas av behöriga
personer.
Det nya finska passet grundar sig på en standard för
biometriska pass som tagits fram av FN-organet ICAO, dvs. internationella
organisationen för civil luftfart. Europeiska unionens
så kallade passförordning kräver att
medlemsstaterna följer ICAO-standarden. Standarden anger vilka
dataskyddselement som får installeras i mikrochipet. Syftet
med passtandarden är att staterna ska kunna läsa
varandras pass och att passläsarna ska kunna tillvarata
dataskyddsegenskaperna på chipet och att avläsningen
inte ska bli alltför långsam. Enligt erhållen
utredning innehåller det finska biometriska passet alla
skyddsmekanismer enligt standarden, inbegripet ytterligare säkerhetsdetaljer
och slumpnumrering.
Utskottet påpekar i detta sammanhang att personuppgiftslagen
() saknar bestämmelser
om biometriska kännetecken. Utskottet förutsätter
att regeringen inleder beredningen av en allmän lagstiftning
om skydd för personuppgifter i fråga om biometriska
kännetecken och användningen av dem (Utskottets
förslag till uttalande).
Detaljmotivering
1. Passlag
1 kap. Allmänna bestämmelser
2 §.
Styrkande av rätt att resa.
Enligt första meningen i 1 mom. styrker finska medborgare
sin rätt att komma in i landet med pass, om inte något
annat följer av passlagen, Europeiska gemenskapens lagstiftning
eller internationella fördrag som är bindande
för Finland. I 2 § anges också med vilka
andra resedokument en finsk medborgare kan styrka sin rätt
att komma in i landet.
I 9 § 3 mom. i grundlagen står det att finska medborgare
inte får hindras att resa in i landet. En likartade bestämmelse
ingår i 1 § 2 mom. i lagförslaget.
Finska medborgare har obetingad rätt att resa in i
landet. Av den föreslagna lagen följer alltså att
om en person försöker komma in i landet men saknar
pass eller annat dokument som styrker rätten att resa,
ska man på annat sätt försöka
försäkra sig att han eller hon är finsk
medborgare, t.ex. genom att titta på andra dokument, göra slagningar
i register eller fråga ut personen.
4 §. Diplomatpass och tjänstepass.
I paragrafen finns regler för vilka villkor diplomatpass
och tjänstepass kan utfärdas på. Diplomatpass
kan enligt 1 mom. 2 punkten beviljas personer som är anställda
inom utrikesförvaltningen för diplomatuppdrag
samt andra personer inom utrikesrepresentationen för motsvarande
uppdrag.
Som en precisering av propositionsmotiven vill utskottet påpeka
att uttrycket "andra personer inom utrikesrepresentationen" i 4 § 1
mom. 2 punkten avses en person som med stöd av lagen om
utrikesförvaltningen ()
godkänts som medlem av beskickningspersonalen. De här personerna
kan också vara andra än sådana som är
anställda av andra förvaltningar. Utrikesministeriet
fattar med stöd av 26 och 27 § i lagen om utrikesförvaltningen
beslut om att godkänna en person som medlem av beskickningspersonalen.
För att diplomatpass ska kunna utfärdas för andra
personer inom utrikesrepresentationen måste dessa ha blivit
godkända som medlemmar av beskickningspersonalen.
Enligt 1 mom. 3 punkten kan diplomatpass utfärdas för
personer som har innehaft särskilt betydelsefulla statliga
uppdrag. Lagrummet motiveras knapphändigt i propositionens
detaljmotivering. Av motiven framgår att diplomatpass på samma
sätt som nu kan utfärdas för personer som
har innehaft ett särskilt betydelsefullt statligt uppdrag,
t.ex. en före detta president.
Utskottet anser det lämpligt att de som nämns i
1 mom. 1 punkten kan få ett diplomatpass med stöd
av 3 punkten efter att de lämnat sitt uppdrag. Det är
också motiverat att diplomatpass utfärdas med
stöd av 1 mom. 3 punkten när det är fråga
om en erfaren tidigare chef för en diplomatisk beskickning
inom Finlands utrikesrepresentation som också innehaft
ett annat särskilt betydelsefullt uppdrag, exempelvis som
medlem i statsrådet. Andra som uppfyller förutsättningarna
i 1 mom. 3 punkten för diplomatpass är åtminstone
före detta beskickningschefer som suttit länge
på sin post eller som efter pensioneringen har internationella
uppdrag.
Diplomatpass kan enligt 1 mom. 6 punkten av särskilda
skäl utfärdas för make eller efterlevande
make och barn till i 1, 3 och 4 punkten avsedda personer samt till
i 2 punkten nämnda övriga personer inom utrikesrepresentationen.
Med hänvisning till sitt betänkande om regeringens
proposition med förslag till lag om ersättning
inom utrikesrepresentationen (FvUB 4/2006 rd — RP 50/2005 rd)
föreslår utskottet att begreppet make i kriterierna
för beviljande av diplomat- eller tjänstepass
ges samma innebörd i den nya passlagen som begreppet make
i lagen om ersättningar inom utrikesrepresentationen. Utskottet ändrade
i sitt betänkande FvUB 4/2006 rd lagförslaget
i RP 50/2005 rd så att
med make avses tjänstemannens make eller maka eller sambo
som lever med tjänstemannen under äktenskapsliknande
förhållanden, om de samboende bevisligen har bott
tillsammans minst två år och har eller har haft
ett gemensamt barn.
Utskottet föreslår att 4 § kompletteras
med ett nytt 4 mom. med följande lydelse: "I 1 mom.
5 och 6 punkten och i 2 mom. avses med make personens make eller
maka eller sambo som lever med personen under äktenskapsliknande
förhållanden, om de samboende bevisligen har bott tillsammans
minst två år eller har eller har haft ett gemensamt
barn."
2 kap. Ansökan om och utfärdande av pass
6 §. Ansökan om pass.
I 1 mom. krävs att sökanden personligen lämnar
in passansökan till polisinrättningen i ett härad,
som sedan utfärdar passet med stöd av 10 § 1
mom. Dessutom kan pass utfärdas av rörliga polisen
på Helsingfors—Vanda flygplats.
Redan nu kan pass utfärdas för en resenär
på Helsingfors—Vanda flygplats. Ansökan
tas emot på flygplatsen av rörliga polisen, som
också utreder om det finns hinder för att utfärda
passet. Uppgifter om passärendet förs in i passregistret
av polisinrättningen i Vanda härad som är den
myndighet som utfärdar passet.
För att göra förfarandet smidigare
föreslår utskottet att 6 § 1 mom. kompletteras
med en helt ny mening som tillåter att en ansökan
om pass som utfärdas på Helsingfors—Vanda
flygplats också kan lämnas till rörliga
polisen på flygplatsen.
9 §. Identifiering.
Utskottet föreslår att tryckfelet "passinnehavaren"
korrigeras till "den som ansöker om pass".
15 §. Hinder för utfärdande av pass.
Pass kan enligt 1 mom. 1 punkten förvägras
den som det finns anledning att misstänka för
brott för vilket kan följa fängelse i
minst ett år och i fråga om vilket förundersökningen
inte har slutförts eller den som är efterlyst
för ett sådant brott eller som är åtalad
för ett sådant brott eller åtalsprövningen
för ett sådant brott inte har slutförts.
Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande att
det för en konstitutionell bedömning är
relevant om de här grunderna för förvägrande
kan anses nödvändiga för att säkerställa
rättegång.
I samband med riksdagsbehandlingen av den gällande
passlagen () ansåg
grundlagsutskottet att vägran att utfärda pass
tillräckligt tydligt bör kopplas samman med att
en rättegång är sannolik och ligger nära
i tiden genom att det till exempel anges att det är fråga
om en person som på sannolika skäl misstänks
för ett brott (GrUU 33/1997 rd).
Den nu gällande passlagen har en sådan bestämmelse.
Regeringen har inte motiverat varför sannolik misstanke
har utelämnats i 15 § 1 mom. 1 punkten.
Utskottet föreslår att 1 mom. 1 punkten kompletteras
med följande omnämnande om "sannolik brottsmisstanke":
"Den som på sannolika skäl misstänks för
brott på vilket kan följa fängelse i
minst ett år och i fråga om vilket förundersökningen eller åtalsprövningen inte
har slutförts eller vilket personen står åtalad
eller är efterlyst för (utesl.)".
3 kap. Indragning och omhändertagande av pass
21 §. Förutsättningar för
indragning av pass.
Ett pass kan dras in bara under de förutsättningar
som anges i lagen. En del av förutsättningarna är
behovsprövade och en del absoluta.
Enligt 1 mom. 7 punkten dras ett pass in om Befolkningsregistercentralen
av särskilda skäl har återtagit ett i
5 § 3 mom. avsett certifikat. Av 5 § 3 mom. framgår
det åter att certifikat som hänför sig
till säkerställandet av äktheten och
integriteten hos uppgifterna i passets tekniska del utfärdas
av Befolkningsregistercentralen.
Regeringen påpekar i motiven till 1 mom. 7 punkten
att det i praktiken är möjligt, om en mycket ovanligt,
att detta s.k. nationella rotcertifikat t.ex. till följd
av ett brott hamnar i fel händer och används obehörigt.
I ett sådant fall återkallar Befolkningsregistercentralen
med stöd av 21 § 1 mom. 7 punkten ett certifikat
som den beviljat. Också när systemet för
skapande av certifikat skadas, återkallar Befolkningsregistercentralen
certifikat som den utfärdat. För att trygga en
persons reserätt är det då nödvändigt
att dra in ett pass där certifikat som återkallats
av Befolkningsregistercentralen använts. Regeringen framhåller
att passinnehavaren givetvis har rätt att avgiftsfritt
få ett nytt pass för återstoden av det
indragna passets giltighetstid. Utskottet föreslår
för tydlighetens skull att i 21 § tas
in ett nytt 6 mom. med uttryckliga bestämmelser om rätt
att få ett nytt pass.
I propositionens 21 § 2 mom. räknas upp de behovsprövade
förutsättningarna för indragning av pass.
Skälen enligt 1 punkten och i vissa fall också enligt
2 och 4 punkten att dra in pass behöver inte vara beroende
av passinnehavaren. När indragningen av pass inte beror
på passinnehavaren anser utskottet det på sin
plats att innehavaren avgiftsfritt får ett nytt pass. Utskottet föreslår
därför att det nya 6 mom. också ska föreskriva
att passinnehavaren har rätt att avgiftsfritt få ett
nytt pass för återstoden av det indragna passets
giltighetstid, om passet dragits in med stöd av 21 § 2
mom. 1, 2 eller 4 punkten av orsaker som inte beror på passinnehavarens
förfarande.
Utskottets förslag till nytt 6 mom. i 21 § lyder som
följer: "Om ett pass dragits in med stöd av
1 mom. 7 punkten har passinnehavaren rätt att avgiftsfritt
få ett nytt pass för återstoden av det
indragna passets giltighetstid. Om ett pass dragits in med stöd
av 2 mom. 1, 2 eller 4 punkten av orsaker som inte beror på passinnehavarens
förfarande, har passinnehavaren rätt att avgiftsfritt få ett
nytt pass för återstoden av det indragna passets
giltighetstid."
34 §. Avgift.
Enligt den föreslagna paragrafen tas för pass
ut en avgift enligt grunderna i lagen om grunderna för
avgifter till staten (). Utskottet
påpekar att det nuvarande passet är en typisk
prestation för vilken man enligt huvudregeln i 6 § 1
mom. i lagen om grunderna för avgifter till staten tar
ut en avgift motsvarande självkostnadsvärdet.
Regeringens bedömning i propositionen är att priset
på ett vanligt femårspass blir 60 euro. Priset
på ett tioårspass i dag är 40 euro. Det
nya passet enligt propositionen kommer alltså tydligt och
klart att kosta mer. Framöver ska också barn under
15 år ha ett eget pass.
Grundlagsutskottet framhåller i sitt utlåtande att
en kostnad av den storleksklass som nämnts i propositionsmotiven
inte kan betraktas som ett faktiskt hinder för rörelsefriheten
i 9 § i grundlagen. Förvaltningsutskottets bedömning är
att det höga passpriset trots allt kommer att hindra vissa
från att utnyttja sin rörelsefrihet. Därför
vill utskottet fästa uppmärksamheten vid att lagen om
grunderna för avgifter till staten av särskilda skäl
tillåter avgifter som är lägre än
självkostnadsvärdet. Denna möjlighet
bör i det här sammanhanget allvarligt övervägas
med hänsyn till att passet förses med en teknisk
del som ökar medborgarnas kostnader. Utskottet påpekar
alldeles särskilt att passkostnaderna fortsatt måste vara
skäliga för barnfamiljer.
2. Lag om ändring av lagen om behandling av personuppgifter
i polisens verksamhet
Utskottet föreslår att lagförslag
2 godkänns utan ändringar.
3. Lag om ändring av utlänningslagen
136 §. Innehållet i främlingspass
och i resedokument för flykting.
Utskottet föreslår att följande mening
läggs till i slutet av 2 mom. om resedokument för
flykting: "I passet finns dessutom passinnehavarens fotografi
och namnteckning." Samma bestämmelse finns i 1 mom.
om främlingspass.
139 §. Behörighet att bevilja och indra främlingspass
och resedokument för flyktingar (Ny).
Utskottet konstaterar att avsikten inte var att rubba kompetensförhållandena
visavi beviljande av främlingspass och resedokument för
flykting när förslaget till passlag bereddes.
Enligt 139 § 1 och 3 mom. i den gällande utlänningslagen är
det utlänningsverket som först beviljar resedokument
och polisinrättningen i häradet som senare beslutar
om förlängning av giltighetstiden för
resedokumentet. I praktiken har förlängningen
gått till så att man för hand gjort en
anteckning i resedokumentet.
Med hänvisning till det ovan sagda föreslår utskottet
att utlänningslagens 139 § 3 mom., som inte ingår
i propositionen, ändras som följer: "Polisinrättningen
i häradet beslutar om beviljande av nytt främlingspass
och resedokument för flykting när sökanden
kan uppvisa ett gällande främlingspass eller resedokument
för flykting."
4. Lag om ändring av lagen om utlänningsregistret
Utskottet föreslår att lagförslag
4 godkänns utan ändringar.