Motivering

År 2003 gick kommunerna på minus för första gången sedan 1976. Staten och kommunerna har gemensamt gjort den bedömningen att den kommunala ekonomin fortfarande kommer att visa underskott nästa år och den skrala utvecklingen förefaller fortsätta ända till 2007. Budgeten för 2005 är en besvikelse för kommunerna när de inte får ett reellt tillskott för att kunna ordna basservicen.

Regeringen föreslår i proposition RP 181/2004 rd att utbetalningen av de pengar (502 miljoner euro) som till följd av justeringen av kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner tillkommer kommunerna periodiseras över fyra år och, till råga på allt, med tonvikten lagd på de sista åren. Till och med regeringen förefaller ha insett att regressiviteten i fråga om skuldbetalningen förvärrar ytterligare för kommunerna, eftersom den mitt under utskottsbehandlingen lämnade en kompletteringsproposition där den föreslog att 50 miljoner euro av de 244 miljoner euro som var avsedda för 2008 skulle betalas tidigare. Det oaktat är perioden fortfarande mycket baktung. Den sista och största posten, nära på 40 procent av hela summan, utbetalas först under den följande valperioden och faller då på den nya regeringens ansvar.

Trots att kommunerna får något mer pengar i form av statsandelar nästa år, har deras uppgifter utvidgats i den grad att kostnaderna klart överstiger detta. Kommunerna kommer de facto att ha svårare att leverera tjänster. Merfinansieringen går åt till att producera tjänster, typ vårdgarantin. Det kommer att vara enormt svårt för kommunerna att beta av vårdköerna. Pengar behövs också för sådana investeringar som genererar effektiviseringsåtgärder och faktiska kostnadsbesparingar, exempelvis IT-utnyttjande inom hälso- och sjukvården.

Deb enda anledningen till att utbetalningarna till följd av justeringen av kostnadsfördelningen periodiseras är att staten har för avsikt att stärka statsfinanserna och minska skuldsättningen. I och med periodiseringen minskar statens finansieringsansvar med 366 miljoner euro nästa år. I stället är det kommunerna som redan tidigare är hårt trängda, som får bära ansvaret. Var tredje kommun tvingas höja skattesatsen 2005. Finlands Kommunförbund har gjort den bedömningen att skatteintäkterna måste öka med fyra procent om året och omkostnaderna vara mindre än fyra procent för att den kommunala ekonomin ska komma i balans. Men för det krävs en stabil ekonomisk tillväxt och att utgifterna, som fallet var under tidigare år, inte längre ökar, en omöjlig tanke bl.a. med hänsyn till vårdgarantin. Både Finlands Kommunförbund och sakkunniga som utskottet hört har framhållit att statsandelarna bör utbetalas till fullt belopp 2005 enligt den gällande lagen och att regeringens lagförslag bör förkastas.

Justeringen av kostnadsfördelningen har för social- och hälsovårdens vidkommande tidigare periodiserats över två år. Detta vore en rättvisare modell såväl i ett statsfinansiellt som ett kommunalekonomiskt perspektiv. Enligt detta alternativ skulle regeringen av beloppet 370 miljoner euro betala hälften (185 miljoner euro) 2005 och resten 2006.

Den gällande utbildningslagstiftningen fokuserar på elevernas och de studerandes rättigheter. De nya läroplanerna och timfördelningarna införs stegvis och kommer att öka undervisningskostnaderna under de närmaste åren. Utgifterna har ökat inom utbildningsväsendet bl.a. för att eleverna som får specialundervisning hela tiden blir fler. Dessutom har pensionsförsäkringspremien för lärare höjts stegvis, vilket påverkat löneutgifterna inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Man räknade med att de höjda pensionspremierna ökar kostnaderna med ca 390 euro per elev inom den grundläggande utbildningen och med ca 440 euro per elev inom gymnasieutbildningen. Om kostnadsnivån stiger med fyra procent leder det till en utgiftsökning på inemot 200 miljoner euro för undervisnings- och kulturverksamheten, och detta beräknat bara på de kalkylerade utgifterna. För undervisningens del skulle det gälla att hålla fast vid den gällande lagen om kostnadsfördelning och betala ut pengarna till fullt belopp redan nästa år.

Frågan om hur systemet för justering av kostnadsfördelningen borde ändras kommer upp i samband med översynen av statsandelarna. Det enda rättvisa sättet att beakta inte bara kvalitativa och innehållsliga förändringar i tjänster utan också kostnadskalkyler som blivit alltför snäva när lagar stiftats har varit att justera kostnadsfördelningen. När statsandelsöversynen väl är genomförd behövs det fortfarande en permanent lag om justering av kostnadsfördelningen.

Motivering

De tillägg till statsandelarna som följer av den lagstadgade justeringen av kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner utgör ett led i det nuvarande statsandelssystemet där de faktiska utgifterna för skyldigheter som påförts kommunerna i efterhand jämförs med de kalkylerade kostnaderna. Systemet är viktigt för kommunerna i finansiellt hänseende. Under den nu aktuella fyraårsperioden ska kommunerna få extra pengar som motsvarar 10 procent av statsandelarnas sammantagna årsbelopp. Enligt den gällande lagen skulle hela justeringen, dvs. 502 miljoner euro, betalas till kommunerna under 2005 av den anledningen att statens bidrag till finansieringen av kommunservicen varit mindre än vad lagstiftningen förutsätter.

Det läge vi nu befinner oss i visar hur lågt kostnaderna värderas när kommunerna åläggs uppdrag och ges anvisningar. Prognoserna för den kommunala ekonomin är skrala och ändå ökar kommunernas skyldigheter. Hälso- och sjukvårdsutgifterna skjuter i höjden bl.a på grund av den utvidgade tandvården och den utlovade vårdgarantin. Stick i stäv med den ursprungliga planen att vårdgarantin skulle köras in stegvis har regeringen beslutat köra i gång hela rasket bums. Och ändå har regeringen i sin budgetproposition inte avsatt extra resurser för att kommunerna ska kunna beta av vårdköerna, trots att detta beräknas medföra extra kostnader på 100 miljoner euro.

Bakom välfärdstjänsterna hittar man kommunerna. Det är alltså ytterst viktigt att den lagstadgade justeringen av kostnadsfördelningen inte slopas och att justeringarna också framöver bygger på den faktiska kostnadsutvecklingen och en fast statsandelsprocent.

Lagförslagen i propositionen bör godkännas så ändrade att ökningarna av statsandelarna till följd av den från och med 2005 planerade justeringen av kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner, 502 miljoner euro, periodiseras med tonvikten lagd på de närmaste åren och i en snabbare takt än vad regeringen föreslagit. Mitt förslag är att justeringspengarna för social- och hälsovården, 370 miljoner euro, periodiseras över 2005—2008 så att 151 miljoner euro betalas 2005 och 73 miljoner euro vartdera år under perioden 2006—2008. Av justeringspengarna för undervisnings- och kulturverksamhet, 130 miljoner euro, betalas hälften, dvs. 65 miljoner euro, 2005 och resten 2006. Justeringen av kostnadsfördelningen skulle alltså generera följande belopp: 216 miljoner euro 2005, 138 miljoner euro 2006, 73 miljoner euro 2007 och 73 miljoner euro 2008. Sammantaget 450 miljoner euro.