Allmän motivering

Regeringen föreslår att lagen om statsandel för kommunal basservice () ändras så att statsandelsprocenten för kommunal basservice höjs till 34,11. Höjningen beror på att kommunerna får nya och mer omfattande uppgifter inom social- och hälsovården. En bidragande orsak är att den kalkylerade statsandelen för de nya och mer omfattande uppgifterna är 50 procent. I fråga om de detaljerade ekonomiska konsekvenserna av lagförslaget hänvisar utskottet till det som står i propositionen.

Utskottet påpekar att beräkningsgrunderna i det kalkylerade statsandelsystemet inte är bindande för användningen av statsandelarna och att statsandelssystemet inte är avsett att ha någon operativ styreffekt. Kommunerna är skyldiga att på behörigt sätt utföra alla sina lagfästa uppgifter med all finansiering de har att använda. En av de viktigaste reformerna i lagen om statsandel för kommunal basservice som trädde i kraft vid ingången av 2010 var att statsandelarna i stor utsträckning samlades inom finansministeriets förvaltningsområde enligt principerna i ramlagen om servicestrukturreformen ().

Utskottet hänvisar dessutom till sitt betänkande om ändringen av statsandelssystemet 2009, där regeringen förutsätts se till att

1. revideringen av systemet med statsandelar till kommunerna fortgår och att bestämningsgrunderna för statsandelarna uppdateras så att de motsvarar de varierande förhållandena och servicebehoven i kommunerna och
2. man med avvikelse från kostnadsneutralitetsprincipen klart ökar statsandelarna för att säkerställa kommunernas lagfästa uppgifter (FvUB 19/2009 rd — RP 174/2009 rd).

I 9 § i ramlagen om servicestrukturreformen finns bestämmelser om förfarandet för utvärdering i kommuner som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning. Ifall de nyckeltal för kommunens ekonomi som beskriver finansieringens tillräcklighet eller soliditeten är väsentligt och upprepade gånger sämre än motsvarande nyckeltal för hela landet och två år efter varandra har underskridit de gränsvärden som anges genom förordning av statsrådet, ska kommunen och staten enligt lagen tillsammans reda ut kommunens möjligheter att garantera sina invånare den service som lagstiftningen förutsätter samt vidta åtgärder för att trygga förutsättningarna för servicen. Efter att lagen trädde i kraft har utvärderingar gjorts i sammanlagt 23 kommuner. Antalet kommuner som underskrider gränsvärdena har minskat helt klart efter 2007 i och med att den kommunala ekonomin har blivit starkare. Men regeringen uppger att antalet kommuner som ska genomgå utvärderingsförfarande kan stiga snabbt. Det gäller framför allt kommuner som har stort underskott i balansräkningen.

Utskottet ser det som viktigt att permanenta dagens temporära utvärderingsförfarande enligt propositionen. Förfarandet går ut på att en utvärderingsgrupp med medlemmar utsedda av kommunen och finansministeriet plus en oberoende ordförande förelägger kommunfullmäktige ett förslag till åtgärder för att garantera tjänsterna till kommuninvånarna. Utskottet anser att utvärderingsförfarandet inte bara ska vara en plan för att återställa den ekonomiska balansen i syfte att säkra kommunens lagstadgade uppgifter utan att den också ska bli ett slags kommunalekonomiskt stresstest som analyserar hur tålig kommunens ekonomi är.

Sammanfattningsvis anser utskottet att propositionen är behövlig och motiverad. Utskottet tillstyrker lagförslag 1 och 2 utan ändringar och föreslår att riksdagen godkänner ett nytt lagförslag 3 med de ändringar som föreslås i betänkandet.