Motivering

I enlighet med Vänsterförbundets budgetlinjer för 2011 föreslår jag en nettohöjning med ca 680 miljoner euro i statsandelarna till kommunerna. Det är en extra höjning med 4,53 procentenheter jämfört med propositionen.

Vänsterförbundets förslag till statsandelsprocent 2011 är 38,44. Kommunernas andel av kostnaderna minskar alltså från 65,89 till 61,56 procent. De kommunalt ordnade, offentligt finansierade tjänsterna ger alla finländare oavsett inkomster och förmögenhet tillgång till bland annat undervisning och utbildning på lika villkor. Den kommunala basservicen är således det allmännas viktigaste redskap för likabehandling. Men kommunerna är inte kapabla att tillhandahålla de här tjänsterna utan tillräcklig finansiering.

Kommunerna får största delen av sin inkomst i form av kommunalskatteintäkter, men statsandelarna har också stor betydelse. De senaste åren har de flesta kommuners ekonomi försämrats betydligt. Den viktigaste orsaken har varit att staten gett kommunerna allt fler lagfästa uppgifter men inte statsandelar i motsvarande mån. Följaktligen har kommunerna blivit tvungna att skära ner sina tjänster både kvantitativt och kvalitativt.

För att förbättra likabehandlingen inom utbildningen har Vänsterförbundet väckt en motion bland annat om mindre klasser i skolorna. På grund av alltför stora skolklasser är det omöjligt för läraren att tillräckligt beakta alla elevers olika behov. Stora klasser har påvisats få en negativ effekt särskilt på barn som kommer från familjer med låg socioekonomisk status. När barn och unga försummas i skolan bidrar det till marginalisering som senare blir dyrt både för individen och för samhället.

En annan motion som vi har väckt för mer jämlikhet i utbildningen gäller att förlänga läroplikten till 18 års ålder (AM 88/2009 rd). Dagens utbildningssystem, där de unga måste kunna välja karriär för hela livet efter avklarad grundskola och tillåts välja bort all utbildning, leder oundvikligen till att vissa faller utanför arbetslivet. Genom läroplikt kan vi möjliggöra för de unga att inte för tidigt behöva göra val som utesluter en lång rad möjligheter i framtiden.

Följaktligen har jag i mina budgetmotioner om att minska skolklasserna och förlänga läroplikten till 18 års ålder föreslagit ett tillskott med sammanlagt 37 miljoner euro för statsandelar till grundläggande utbildning och gymnasier (BM 12/2010 rd, BM 13/2010 rd).

Vid ingången av 2011 träder dessutom bestämmelser om specialundervisning och elevvård i lagen om grundläggande utbildning i kraft. I propositionen uppgavs det att förslaget inte direkt skulle ha några stora kostnadseffekter. Jag instämmer i Kommunförbundets synpunkt på att det hade behövts en samlad kostnadsanalys och att det behövs betydande resurser för att genomföra bestämmelserna. De statliga resurserna bör sättas in uttryckligen genom att statsandelsprocenten höjs, så att arbetet för specialundervisningen blir långsiktigt.

Minskad kommunal service och sämre kvalitet leder till mer ojämlikhet i samhället. För att stoppa den här utvecklingen behöver kommunerna mer resurser för att tillhandahålla tjänster. Statsbudgeten för 2011 uppfyller inte det här kravet i tillräcklig grad.

Motivering

Vi måste hålla fast vid möjligheterna till tillväxt genom att sköta om de mänskliga resurserna och se till att de kommer till nytta fullt ut med hjälp av en fungerande utbildning. Staten bär i sista hand ansvaret för kommunernas kapacitet att garantera grundläggande utbildning av hög kvalitet på alla håll i landet.

Nu ser det inte ut att finnas bättre möjligheter än tidigare år. Exempelvis forsätter elevgrupperna att växa, elevvården vilar på en osäker grund, kommunerna permitterar lärare och skär i undervisningen. Det senaste orosmolnet är att en del skolor inte längre tillhandahåller stödundervisning överhuvudtaget och att stödundervisningen över lag minskade med 25 procent i fjol.

Statsandelsprocenten för kommunal basservice föreslås bli höjd med 0,03 procentenheter till 34,11 procent. Höjningen gäller social- och hälsovård, inte utbildning.

Utöver de ovan beskrivna problemen får kommunerna också allt fler uppgifter inom utbildningen. Vid ingången av 2011 träder den reviderade lagstiftningen om specialundervisning i kraft. Enligt regeringen har förslaget inga betydande kostnadseffekter. Det stämmer inte; också alla experter anser att ändringen kräver betydande resurser. Satsningarna på utbildningen bör uttryckligen göras genom att statsandelsprocenten höjs, så att arbetet blir långsiktigt.

Socialdemokraterna anser att kvaliteten på den grundläggande utbildningen måste säkerställas genom högre anslag för statsandelar till kommunerna. I våra alternativa budgetlinjer föreslog vi att statsandelarna höjs med totalt 300 miljoner euro. Av den summan ska 190 miljoner euro användas för att förbättra social- och hälsovården, 60 miljoner euro för att åtgärda ungdomsarbetslösheten i kommunerna och 50 miljoner euro för att förbättra den grundläggande utbildningen. Det betyder att statens andel av kostnaderna stiger till 35,38 procent.