Detaljmotivering

1. Lag om kommunala tjänsteinnehavare

7 §. Utredning om hälsotillstånd.

Utskottet föreslår en språklig precisering i den finska texten i 7 § 3 mom. så att uttrycket "kuluttua" ändras till "kuluessa" i momentets andra mening. Ändringen påverkar inte den svenska texten.

18 §. Bisyssla och konkurrerande verksamhet.

Utskottet föreslår att 18 § 1 mom. preciseras så att det motsvarar 18 § 4 mom. i statstjänstemannalagen (750/1994) så att arbete i anslutning till begreppet bisyssla skall vara arbete mot vederlag.

19 §. Lämnande av hälsoupplysningar.

Utskottet föreslår att första meningen i 19 § 1 mom. preciseras så att tjänsteinnehavaren är skyldig att lämna "erfoderliga" upplysningar om sina förutsättningar att sköta en uppgift med hänsyn till hälsan.

Dessutom föreslår utskottet en språklig korrigering i den finska texten i 2 mom. genom att ändra uttrycket "aiheutuvat" till "aiheutuvissa". Ändringen påverkar inte den svenska texten.

25 §. Tjänsteinnehavarens ställning vid överlåtelse av rörelse.

Utskottet föreslår en klarare reglering i 25 § 2 mom. genom en ny disposition av momentet enligt följande: "Vid sådan överlåtelse av rörelse som avses i 1 mom. övergår de rättigheter och skyldigheter som arbetsgivaren har med anledning av de tjänsteförhållanden som gäller vid tiden för överlåtelsen på rörelsens nya ägare eller innehavare. (Utesl.) Om överlåtelsen sker till en privaträttslig sammanslutning, övergår tjänsteinnehavarna i arbetsavtalsförhållande hos förvärvaren. Vad som ovan sägs om övergång av rättigheter och skyldigheter gäller dock inte de rättigheter och skyldigheter som uttryckligen föranleds av tjänsteförhållandet och inte är utmärkande för arbetsförhållandet."

Den föreslagna ändringen ändrar inte innehållet i bestämmelsen.

30 §. Permittering.

Utskottet föreslår i enlighet med det ursprungliga syftet som framgår av motiveringen till 30 § 4 mom. att momentet delas i två moment så att första meningen i 4 mom. i propositionen avskiljs till ett eget 4 mom., varvid resten av 4 mom. blir ett nytt 5 mom.

31 §. Permitteringsförfarande.

Utskottet föreslår att första meningen i 31 § 2 mom. i den finska texten omformuleras som följer: "Lomautusta koskeva päätös on annettava viranhaltijalle tiedoksi kirjallisesti vähintään 14 päivää ennen lomautuksen alkamista." Ändringen påverkar inte den svenska texten.

34 §. Avslutande av ett tjänsteförhållande utan uppsägning.

Utskottet föreslår att 1 mom. 5 punkten justeras så att den motsvarar uttrycket i 7 § 3 mom. som följer: "5) då det villkorliga valet av tjänsteinnehavaren enligt 7 § 3 mom. i denna lag inte fastställs, från och med den dag som följer på den dag då beslutet att valet förfaller delgavs, eller ".

45 §. Ersättning för inkomstbortfall.

I början av 2003 trädde en ny lag om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) i kraft som upphävde den tidigare lagen om utkomstskydd för arbetslösa (602/1984) och lagen om arbetsmarknadsstöd (1542/1993). Utskottet föreslår att 45 § justeras med hänsyn till den ovan nämnda reformen där bland annat benämningarna på förmånerna ändrades.

Dessutom föreslår utskottet att det till paragrafen fogas ett nytt 5 mom. där det för att undvika oklarheter finns bestämmelser om hänvisning till utbetalade motsvarande förmåner med stöd av tidigare bestämmelser som följer: "Bestämmelserna i denna paragraf om grunddagpenning, inkomstrelaterad dagpenning och arbetsmarknadsstöd gäller också inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning och grunddagpenning som utbetalas med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (602/1984) och arbetsmarknadsstöd som utbetalats med stöd av lagen om arbetsmarknadsstöd (1542/1993). (Nytt 5 mom.)

53 §. Ersättning för rättegångskostnader.

På basis av förslagen i propositionen skulle parterna i rättegång hamna i olika ställning när det gäller rättegångskostnader så att den svagare parten i tjänsteförhållande enligt huvudregeln är ersättningsskyldig men arbetsgivarens motsvarande skyldighet skulle bli beroende av prövning.

Trots att 2 mom. innehåller förhållandevis relativt allmänt formulerade bestämmelser om när tjänsteinnehavaren inte skall vara skyldig att ersätta arbetsgivarens rättegångskostnader är det också med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande ändamålsenligt att bestämmelserna om ersättning av rättegångskostnaderna också skall gälla arbetsgivarna. Därför föreslår förvaltningsutskottet att paragrafens 2 mom. justeras att också gälla myndigheter. Utskottet utformning innebär att om beslutet också delvis upphävs kan myndigheten bli skyldig att ersätta tjänsteinnehavarens rättegångskostnader. Med hänsyn till tjänsteinnehavarens svagare ställning bör man förhålla sig restriktivt till hans skyldighet att ersätta rättegångskostnaderna. Vid allmänna domstolar kan stora rättegångskostnader i praktiken äventyra medborgarnas möjligheter att söka rättsskydd genom rätttegång.

54 §. Föreningsfrihet.

Till föreningsfrihet som tryggas i 13 § 2 mom. grundlagen hör bland annat rätt att utan tillstånd bilda föreningar. Därför föreslår utskottet att kriteriet "tillåten" stryks i 54 § 1 mom.

2. Lag om ändring av kommunallagen

44 §.Kommunens anställda.

Enligt 2 mom. sköts en sådan uppgift i vilken utövas offentlig makt i tjänsteförhållande. Utskottet konstaterar att i samband med hörandet av sakkunniga har man med fog tvivlat på lämpligheten av utövning av offentlig makt för definiering av användningsområdet för tjänsteförhållande. Användningen av begreppet utövande av offentlig makt kan göra en för stor inskränkning i användningsområdet för tillämpning av tjänsteförhållande. Regleringen har särskild betydelse till exempel inom hälsovården. I hörandet av sakkunniga har som alternativ föreslagits att användningsområdet för tjänsteförhållande skall definieras utifrån begreppet offentlig förvaltningsuppgift.

Enligt grundlagsutskottets utlåtande är den föreslagna formuleringen av kommunallagen inte problematisk när det gäller grundlagen, under förusättning att begreppet offentlig makt tolkas tillräckligt omfattande och att tjänsteförhållande används också då när till personens uppgifter hör utövning av offentlig makt endast i ringa omfattning. Förvaltningsutskottet konstaterar att regleringen bör ses i ett vidare perspektiv när det gäller handhavande av offentliga samfunds uppgifter och inte endast som en fråga om lagstiftningsordning.

Utskottet utgår ifrån att vid handhavande av offentliga samfunds uppgifter bör man understryka lagenlighet, enhetlighet och objektivitet. Dessa omständigheter förordar ett vidsträckt användningsområde för tjänsteförhållande. I kommunens uppgifter är det bland annat fråga om olika välfärdstjänster och uppgifterna kan också innehålla till exempel beslutsfattande som gäller individer.

I propositionen har vid definieringen av användningsområdet för ett tjänsteförhållande utifrån utövning av offentlig makt fästs uppmärksamhet vid de faktorer med vilka kravet på tjänsteförhållande i allmänhet motiveras. Tjänstemannaförvaltningsprincipen utgår från utövning av offentlig makt: Offentlig makt kan utövas endast av myndigheter och i myndigheternas namn av de tjänstemän som lagligen utnämnts till sina tjänster. Avsikten med principen är att trygga lagligheten, enhetligheten och objektiviteten i beslutsfattandet inom ramen för offentlig maktutövning. Förvaltningsutskottet har konstaterat att kraven på oberoende och självständighet som hör till tjänstemäns rättsliga ställning är centrala för den offentliga maktutövningen. Tjänstemannens uppgift är bland annat att se till att medborgarna får de förmåner och rättigheter som hör till dem. En tjänstemans rätt att kvarstå i tjänsten har i många stycken skapats bland annat för att garantera att han är objektiv och oavhängig. (FvUB 5/1994 rd; FvUU 8/1998 rd). Tjänstemannaförvaltningsprincipen har tagit uttryck i 124 § grundlagen där det finns bestämmelser om när förvaltningsuppgifter kan överföras på andra än myndigheter. Enligt bestämmelsen får uppgifter som innebär betydande utövning av offentlig makt endast ges myndigheter.

Enligt erhållen utredning har det redan under ärendets beredning rått enighet om att till exempel personer i vårdarbete har ett särskilt ansvar i sina uppgifter. I beredningen har man dock inte ansett att de omständigheter som ligger bakom detta ansvar skall förutsätta tjänsteförhållande. En sådan uppfattning är inte problemfri. Med stöd av erhållen utredning konstaterar utskottet att personer som arbetar inom sjuk- och hälsovårdenkan de facto kan ha sådana uppgifter som förutsätter tjänsteförhållande på grund av utöveningen av offentlig makt.

Begreppet offentlig makt har införts också annanstans i lagstiftningen. Vid definitionen av personkategorierna för området för straffrättsligt tjänsteansvar har använts begreppet offentlig makt och definitionen av begreppet offentlig makt finns i 40 kap. som trädde i kraft nyligen.

Propositionen utgår från att utövningen av offentlig makt har fått ett visst etablerat innehåll. Trots att innehållet inte exakt kan definieras är det till sina gränser mera noggrant än begreppet offentlig förvaltningsupgift. Det är fråga om offentlig maktutövning när "den som utför uppgiften med stöd av sin lagstadgade behörighet ensidigt kan besluta om en annans fördel, rätt eller skyldighet eller utfärda ett förordnande som är förpliktande för en annan eller på annat sätt i praktiken ingripa i en annans fördel eller rätt". Med tanke på den praktiska tillämpningen har för begreppet utövande av offentlig makt redogjorts i motiveringen till den nya 44 § kommunallagen med exempel från social- och hälsovården, undervisningssektorn samt övervaknings- och räddningsuppgifter. Utövandet av offentlig makt kan även ingå i en uppgift till vilken hör föredragning i den kommunala beslutsprocessen. Likaså är det fråga om utövande av offentlig makt när tjänsteinnehavaren utövar kommunens delegerade beslutanderätt. Utövandet av offentlig makt kan ingå också i olika beredningsuppgifter. I likhet med motiveringen till propositionen understryker utskottet att även om uppgifter endast till en liten del handlar om att utöva offentlig makt skall personen anställas i tjänsteförhållande. Så är fallet även då utövande av offentlig makt komme i fråga endast i teorin. Förvaltningsutskottet upprepar sitt tidigare uttalande i fråga om lärare (FvUU 8/1998 rd) i detta sammanhang. Det finns också skäl att bibehålla den nuvarande specialregleringen inom socialvården.

Problemet med begreppet offentlig förvaltningsuppgift är att det har diffusare gränser än begreppet offentlig makt. Begreppet offentlig förvaltningsuppgift har också ansetts vara mera omfattande än begreppet offentlig makt. I en offentlig förvaltningsuppgift ingår inte nödvändigtvis utövande av offentlig makt. Offentlig förvaltningsuppgift anses hänvisa till en uppgift som har definierats i lagstiftningen och anvisats ett visst organ eller en viss enhet. I detta avseende kan man förorda offentlig förvaltningsuppgift som grund för tjänsteförhållande i ett offentligt samfunds uppgifter. Också ordalydelsen i 44 § kommunallagen talar om myndighetsuppgifter.

Utskottet har slutligen med hänvisning till det ovan sagda kommit fram till att det är mera motiverat att i detta sammanhang använda begreppet offentlig makt för definition av användningsområdet för tjänsteförhållande. Frågan bör dock granskas även i fortsättningen och gränsområdena för utövandet av offentlig makt bör utvärderas grundligt.

46 §. Ombildande av tjänsteförhållande till arbetsförhållande.

I likhet med grundlagsutskottet anser förvaltningsutskottet att det väsentliga är att det ursprungliga anställningsförhållandets villkor inte försämras genom att tjänsteförhållandet ombildas till arbetsförhållande. Detta är förutsättningen för tillämpningen av paragrafen.

Med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande är det för tydlighetens skull motiverat att komplettera den sista meningen i paragrafen så att "tjänsteförhållandet genom det i paragrafen nämnda erbjudandet omvandlas till arbetsförhållande".