Allmän motivering

Allmänt

Förvaltningsutskottet välkomnar den fullständiga omarbetningen av lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande (). Lagen gäller fortfarande och det är viktigt att göra den klarare. Olika lagar bör stiftas om integreringen av invandrare respektive mottagning av personer som söker internationellt skydd. Utskottet har i sitt betänkande () i ärendet tillstyrkt regeringens proposition med förslag till lag om främjande av integration och ändring av vissa lagar som har samband med den ().

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning finner utskottet även propositionen med förslag till lagar om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om ändring av vissa lagar som har samband med den behövlig och ändamålsenlig. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande synpunkter och ändringsförslag.

Mottagningspenning

I 19 § i lagförslag 1 anges det vad man avser med mottagningspenning och hurdana utgifter bidragets grunddel och dess kompletterande del avses täcka. Bestämmelser om beloppet finns i 20 § och om justering av bidraget i 22 §. Regeringen har separerat det ekonomiska bidrag som personer som söker internationellt skydd eller får tillfälligt skydd får från det allmänna utkomststödet. Vuxna asylsökande kommer i stället för utkomststöd att få mottagningspenning och minderåriga utan vårdnadshavare brukspenning (21 §).

Propositionen innehåller en tabell (s. 24) där man jämför den föreslagna månatliga mottagningspenningen med det ekonomiska bidrag som personer som söker internationellt skydd får i andra nordiska länder. Enligt den betalar Norge och Danmark ut mer än Finland, medan vårt bidrag är betydligt större än Sveriges. Även om bidragsbeloppet justeras efter köpkraft eller växelkurs är skillnaden cirka 70 euro per månad för en ensamstående, om han eller hon får inkvartering utan måltider.

I fjol hade det till Finland kommit sammanlagt 3 290 personer som sökte internationellt skydd fram till utgången av oktober. Motsvarande siffra i Sverige fram till utgången av november var 31 819, i Norge 10 064 och i Danmark 4 534. Förvaltningsutskottet har i flera olika sammanhang framfört att de bidrag och ersättningar som vi betalar till personer som beviljas internationellt skydd här måste stå i proportion till motsvarande betalningar i jämförelseländerna och de får vara attraktivitetsfaktorer för asylsökande och humanitär invandring.

Grundlagsutskottet slår i sitt utlåtande (GrUU 59/2010 rd) fast att det är genom förläggningarnas mottagningstjänster som den oundgängliga försörjningen och omsorgen garanteras för dem som söker internationellt skydd och dem som får tillfälligt skydd. Till dessa tjänster hör enligt 13 § i lagförslag 1 bland annat inkvartering, mottagnings- och brukspenning, socialservice, hälso- och sjukvårdstjänster och eventuellt också måltider. Bestämmelserna om oundgänglig försörjning och omsorg är betydelsefulla med avseende på 19 § 1 mom. i grundlagen.

Förvaltningsutskottet har bett om ytterligare upplysningar om hur det ekonomiska biståndet i Sverige räcker till. Enligt uppgift har grunddelen av biståndet i Sverige inte ändrats sedan 1994. I den offentliga utredningen om den svenska asylmottagningslagstiftningen (Aktiv väntan — asylsökande i Sverige 2009) sägs det att grundersättningen bör höjas. Enligt uppgift räcker den i dagens läge inte till för de sökandens utgifter och leder till att de måste få särskilt bistånd, vilket leder till merarbete och resursbehov. Enligt uppgift var det meningen att ändringsförslagen i fråga om det ekonomiska biståndet skulle tas fram 2010, men saken har inte gått framåt.

Förvaltningsutskottet konstaterar att utredningen om det ekonomiska bistånd som betalas i Sverige visar att man där planerar att höja grund-ersättningen, som för närvarande är lägre än grunddelen i Finland. När det dessutom är svårt att få fram uppgifter om vilka tjänster de som får internationellt skydd totalt sett får i jämförelseländerna, eftersom de får service och bidrag också som en del av det allmänna social- och hälsovårdssystemet, anser utskottet att 20 § i lagförslag 1 inte behöver ändras. Utskottet vill ändå även i detta sammanhang understryka att man måste utreda måltidsservicens och det ekonomiska biståndets roll när det gäller dem som ansöker om internationellt skydd eller får tillfälligt skydd, dvs. med avseende på integrationens effektivitet och hur asylsystemet kan göras mindre lockande, särskilt när det gäller sökande vars ansökan är ogrundad.

Nödvändiga social- och hälsovårdstjänster

Bestämmelser om social- och hälsovårdstjänster finns i 25 och 26 § i lagförslag 1. Vissa sakkunniga har ansett att de utvidgar servicen och ökar kostnaderna ytterligare.

Enligt uppgift är det inte meningen att lagförslaget ska ändra omfattningen på de tjänster som erbjuds, utan de ska fortsatt begränsas till vad som är nödvändigt. Det har ansetts vara en brist i den gällande lagen att den inte tillräckligt exakt anger vad som är nödvändiga social- och hälsovårdstjänster. Regeringen vill nu klarlägga situationen genom hänvisningar till social- och hälsovårdslagar med en strävan att i lag och motivering skriva in den servicenivå som även i dagens läge ges dem som söker internationellt skydd. Enligt uppgift ska en yrkesutbildad person inom socialvården alltid bedöma om socialservice behövs. På samma sätt ska en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården bedöma behovet av vård och behandling utifrån patientens individuella behov. Då ska man också beakta att vistelsen alltid är av tillfällig art, även om det kan förekomma stora tidsmässiga skillnader i vistelsen på förläggningen.

Juridisk rådgivning till dem som söker internationellt skydd

Enligt vissa sakkunnigyttranden är det en brist att lagförslaget inte innehåller bestämmelser om juridisk rådgivning för dem som söker internationellt skydd.

Enligt uppgift fyller förläggningarna numera en viktig funktion när det gäller att ordna rättshjälp för de sökande. Inrikesministeriet inledde i januari i år en utredning av juridisk rådgivning och rättshjälp till dem som söker internationellt skydd. Syftet är att sondera nuläget och bedöma om det eventuellt krävs förändringar i fråga om hur tjänsterna ordnas, regleras och finansieras. Utredningen ska vara klar den 15 mars 2011.

Tjänster till ensamkommande minderåriga

Vissa sakkunniga har ansett att ensamkommande minderåriga ska ha samma rätt till service som andra minderåriga utan vårdnadshavare i Finland.

Enligt inkommen utredning övervägde man redan när den nu föreslagna lagen bereddes möjligheten att överföra ansvaret för mottagning av ensamkommande barn till förvaltningen under social- och hälsovårdsministeriet och den praktiska verksamheten till de kommunala barnskyddsmyndigheterna. Förvaltningsutskottet har emellertid i olika sammanhang betonat att migrationsfrågorna ska vara samlade under ett och samma ministerium. Man bör även i fortsättningen ge akt på samarbetet mellan olika ministerier.

Att hjälp offren för människohandel

Enligt vissa sakkunnigutlåtanden bör bestämmelserna om offer för människohandel och systemet för att hjälpa dessa samlas i en lag om människohandel.

Enligt uppgift är bestämmelserna om människohandel plockade direkt ur integrationslagen. Det finns ett särskilt projekt som utreder om de behöver ändras. Dess rekommendationer blir klara i vår. En särskild proposition kommer att tas fram om ändring av lagstiftningen om hjälp till offer för människohandel.

Deltagande i grundläggande utbildning

Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande att kommunerna inte har någon skyldighet att ordna undervisning för personer i läropliktsålder som söker internationellt skydd. Detta beror på att barn som söker internationellt skydd inte är läropliktiga enligt lagen om grundläggande utbildning, eftersom de inte anses vara varaktigt bosatta i Finland.

Förvaltningsutskottet anser det vara viktigt att utreda huruvida det går att tillgodose rätten för barn som söker internationellt skydd att få avgiftsfri grundläggande utbildning genom lagen om grundläggande utbildning.