Allmän motivering

Allmänt

Av de orsaker som framgår av propositionen och med stöd av erhållen utredning finner utskottet propositionen behövlig och befogad. Utskottet tillstyrker det första lagförslaget med anmärkningar och ändringsförslagen nedan och det andra lagförslaget utan ändringar.

Samarbete

Enligt 8 § i polisförvaltningslagen (110/1992) fattar inrikesministeriet beslut om bildande av samarbetsområden för den lokala polisen efter att ha hört länsstyrelsen, de berörda häradsämbetena, polisinrättningarna och områdets kommuner. Besluten om de uppgifter som skall skötas i samarbete, chefen för samarbetet och övriga ledningsförhållanden inom samarbetsområdet fattas av länsstyrelsen.

I propositionen föreslås att inrikesministeriets behörighet flyttas över på polisens högsta ledning och länsstyrelsens behörighet på polisens länsledning. Som motiv anförs att det "i högre grad gäller angelägenheter som hänför sig till den operativa ledningen av polisen".

Riksdagen godkände vid riksmötet 2000 förvaltningsutskottets betänkande (FvUB 6/2000 rd) om statsrådets redogörelse angående verkställigheten av häradsreformen (SRR 1/1999 rd). Redogörelseförfarandet och de anknytande ställningstagandena från riksdagens sida är, enligt utskottets mening, i högsta grad relevanta med avseende på styrningen av den häradsreform som trädde i kraft den 1 december 1996 och håller de facto samman hela reformen.

Riksdagen förutsatte utifrån betänkandet ovan att regeringen ser till att reformen noggrant följs upp och före utgången av 2005 lämnar en redogörelse till riksdagen om hur häradsreformen framskrider. Av redogörelsen skall framgå vilka åtgärder som vidtagits med anledning av förvaltningsutskottets betänkande. Bland de frågor som aktualiserades i betänkandet kan nämnas:

• att säkerställa tillgången på en tillräcklig service på lika villkor inom olika sektorer i olika delar av landet
• att ordna framför allt polis-, utsöknings- och åklagaruppgifterna i häradena och se till att de sköts
• att bevara en tillräckligt finmaskig häradsindelning utifrån dess lokala natur och närhetsprincipen
• att säkerställa ett högkvalitativt och omfattande samarbete inom olika sektorer.

Förvaltningsutskottets betänkande om statsrådets redogörelse, ett dokument som det finns all anledning att åberopa också på andra punkter i detta sammanhang, uttrycker en oro för att den angelägna lokalförvaltningsreformen kan äventyras av samarbetsbesluten. I betänkandet konstateras att varje härad enligt lagen skall ha en polischef, som leder den lokala polisinrättningen. Häradet ligger således till grund för indelningen i polisdistrikt och därmed är ett fullständigt samarbete inom polisväsendet inte möjligt. Samarbetet avser att stödja häradets polisväsende, som i sin tur är förankrat i häradets egna funktioner. Den största risken med tanke på lokalförvaltningen är att häradenas olika tjänster flyttas ut en efter en.

Det stora problemet med genomförandet av häradsreformen har varit att samarbetet inom polis-, utsöknings- och åklagarväsendena har ordnats oberoende av varandra och utan hänsyn till vilka effekter åtgärderna får för vart och ett härad i ljuset av målen för 2 § i ramlagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen (126/1992) och att de olika uppgifterna sköts häradsvis.

Inte minst samarbetsarrangemangens omfattning och resursbristen samt eventuella ändringar i häradsindelningen kan göra det svårt att lyckas med häradsreformen.

Som utskottet påpekade i sitt redogörelsebetänkande måste samarbetet på centralförvaltningsnivå byggas ut väsentligt för att uppgifterna inom olika sektorer skall klaras av i häradssystemet. I annat fall måste också samarbetsarrangemangen flyttas över på statsrådets allmänna sammanträde genom lagändring. Det som för tillfället är särskilt otillfredsställande är att beslut om polisens samarbete kan fattas på tjänstemannanivå.

Det nu föreliggande förslaget till ändring av 8 § i polisförvaltningslagen strider klart mot de riktlinjer riksdagen godkände vid riksmötet 2000. Om paragrafen godkänns med föreslaget innehåll blir det politiska ansvaret helt åsidosatt i och med att beslutsfattandet i fråga om samarbetet på lokalpolisnivå flyttas över på tjänstemän inom polisens snäva sektorförvaltning. Det finns en risk för att den föreslagna regleringen i och med samarbetsarrangemangen leder till att den statliga lokalförvaltningen de facto förlorar sin betydelse i nuvarande form utan att lagstiftaren avsett det.

De nuvarande bestämmelserna är inte heller de helt problemfria. Men utskottet förlitar sig på att de gällande rättsreglerna tillämpas på ett från riksdagsperspektiv acceptabelt sätt. Alternativet vore givetvis att flytta över inrikesministeriets befogenheter på statsrådets allmänna sammanträde, där besluten om själva häradsindelningen fattas. I analogi härmed kunde länsstyrelsens befogenheter flyttas över på inrikesministeriet. Detta kan motiveras med att man i själva verket måste ta hänsyn också till de uppgifter som skall skötas i samarbete när beslut om samarbetsområden fattas.

Av propositionen framgår vilka instanser som ombetts lämna utlåtande. Enligt erhållen utredning har denna begäran dock inte gällt de föreslagna samarbetsarrangemangen i 8 § 1 och 2 mom. Med tanke på hur viktig saken är har beredningen av propositionen inte skett korrekt på denna punkt, menar utskottet.

Helsingfors polisinrättnings ställning i administrativt hänseende

Regeringen föreslår att polisinrättningen i Helsingfors härad skall lyda direkt under inrikesministeriet, oavsett uppgifter. I dagsläget är polisinrättningens administrativa ställning tudelad. Direkt underställd ministeriet sköter den uppgifter som gäller polisinrättningens resultatplan och budget, riksomfattande specialuppgifter samt polisinrättningens personal och polismusikkåren. I praktiken har länsstyrelsens insatser vid styrningen av verksamheten varit blygsamma.

Om propositionen godkänns, kommer polisens normala linjeorganisation i tre steg inte att gälla polisinrättningen vid Helsingfors härad. Å andra sidan är inte heller den nuvarande förvaltningsmodellen tillfredsställande.

Särskilt med hänsyn till det faktiska läget i dag och de specialuppgifter som ålagts polisinrättningen har förvaltningsutskottet kommit till den slutsatsen att styrningssystemet bör rationaliseras på det sätt regeringen föreslagit.