Motivering
Förlängt försök
Enligt propositionen har resultaten från det lagstadgade
makropilotprojektet inte varit så stora som förväntat.
Med hänvisning till tillgänglig utredning tillstyrker
utskottet förlängd giltighetstid för
försöket eftersom det finns all anledning att
förbättra social- och hälsovårdstagarnas villkor
och samtidigt förbättra informationsgången
och annat samarbete mellan olika enheter och yrkesgrupper inom servicesystemet.
Enkortslösning
I överensstämmelse med riksdagens och den
förra regeringens riktlinjer antog riksdagen under riksmötet
2002 lagförslag som syftade till en enkortslösning.
Tanken var att uppgifterna på det elektroniska identitetskortet
och socialförsäkringskortet slås ihop
till ett enda kort, ett identitetskort (RP 236/2002
rd, FvUB 25/2002 rd) som avses
i personuppgiftslagen ().
På begäran av kortinnehavaren kan identitetskortet
förses med sjukförsäkringsuppgifter och laddas
med information som behövs för elektronisk kommunikation
inom social- och hälsovården. Därför
måste bestämmelserna om socialförsäkringskortet
strykas i försökslagstiftningen. Efter 2003 beviljas
inga nya socialförsäkringskort och de kan i framtiden
inte användas för elektronisk kommunikation. Det är
dock befogat att socialförsäkringskort som beviljats
med stöd av försökslagstiftningen kan
användas som sjukförsäkringskort enligt
bestämmelserna i 13 § i sjukförsäkringsförordningen
() under den återstående
giltighetstiden.
Med hänvisning till riksdagens uttalanden understryker
utskottet att de offentligrättsliga aktörerna
har ett ansvar för att allt-i-ett-kortet genomförs
för att identitetskortet i så stor omfattning
som möjligt ska kunna tas i bruk inom elektronisk kommunikation
(FvUB 25/2002 rd, FvUB 2/1999
rd och FvUB 27/1998 rd).
Försöket — effekter och betydelse
Det behövs obrutna servicekedjor och servicenätverk
dels för att förbättra servicen, dels
för att hålla kostnaderna stången. Inom
social- och hälsovården behövs det utvecklingsinsatser,
inte minst när befolkningen åldras och samhällets kostnader
har ökat så kraftigt.
Det ingår i de dagliga rutinerna att förbättra organisationen
och intensifiera samarbetet mellan organisationer. Det är
enligt utskottet viktigt att det så snart som möjligt
görs en effektiv utvärdering av hur resultaten
från försöket kan nyttiggöras
i hela landet som ett led i olika aktörers normala verksamhet.
I arbetet kring de obrutna servicekedjorna är det inte
bara hälso- och sjukvården som är viktig,
utan också socialvårdsorganisationen.
Kommunernas informationssystem har dålig kompatibilitet,
framgår det av propositionen. Det medför självfallet
större kostnader i utvecklingsarbetet. Vi har all anledning
att förvänta oss ett mindre kostnadstryck.
Regeringen uppger att erfarenheterna av organisationsgemensamma
informationssystem har vissa positiva effekter på kostnaderna
för de kommunala servicesystemen och att kommunernas utgifter
för specialiserad sjukvård kunde sänkas
avsevärt, om informationssystemen förbättrades.
Dessutom bedömer regeringen att också socialtjänsten
kunde ordnas till betydligt lägre kostnader om informationssystemen
förbättrades. Bättre service anses också minska kostnaderna
i kommunikationen mellan klienter, socialförsäkringsinstituten
och arbetsgivarna.
För 2004 och 2005 finns det inga särskilda projektpengar
för försöket med obrutna servicekedjor.
Kommunerna och samkommunerna kan dock under vissa villkor anhålla
om statsunderstöd för utvecklingsprojekt och investeringar inom
social- och hälsovården i enlighet med lagen om
planering av och statsandel för social- och hälsovården
(). Men utskottet påpekar
att de budgeterade anslagen för utvecklingsprojekt och
investeringar är mycket små.
Datatsekretess och identifiering av personer
Utskottet understryker vikten av att personuppgifter skyddas
inom elektronisk kommunikation i hälso- och sjukvården.
Datasekretessen måste vara garanterad i hanteringen av
känsliga och sekretessbelagda personuppgifter. I försöket är
det självfallet inte tillåtet att göra
avsteg från bestämmelserna om integritetsskydd
och datasekretess, eller från några andra bestämmelser.
Lagen om elektroniska signaturer () och
lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet ()
kräver att som regel bara kvalificerade certifikat används. Målet
måste alltid vara att alla berörda vid elektronisk
kommunikation, brukare, fackfolk och organisation, alltid identifieras
på ett tillförlitligt sätt. Det förefaller
att vara ett problem att det enligt utredning till utskottet inte
har gått att få fram tillförlitliga identifieringsmekanismer
för yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården
och organisationerna. I dagsläget hänger därför
datasekretessen och informationssäkerheten i stor utsträckning
på andra faktorer (behörighetskontroll, användar-ID
och lösenord, datakommunikation i skyddad miljö,
kryptering, "brandväggar").
I 12 § 1 mom. finns bestämmelser om identifiering
av klienter inom elektronisk kommunikation i social- och hälsovården.
Utskottet påpekar att identifieringen sker genom certifikatet
på identitetskortet, inte genom själva kortet.
Därför föreslår utskottet en
precisering i 12 § 1 mom. Dessutom är det logiskt
att det certifikat som tilllämpas vid verifieringen ska
vara andra certifikat som håller samma standard som medborgarcertifikatet
på identitetskorten. Utskottet föreslår
att 12 § 1 mom. får följande skrivning:
"I social- och hälsovårdens certifierade elektroniska kommunikation
kan klienterna verifieras med hjälp av medborgarcertifikatet
på identitetskort som avses i lagen om identitetskort
() eller andra kvalificerade certifikat
som håller motsvarande standard."
I 12 § 1 mom. finns det gamla uttrycket "elektroniska
identitetskort" kvar. Enligt de ändringar av lagen om identitetskort
som trädde i kraft den 1 september 2003 talas det bara
om "identitetskort" i stället för elektroniskt
identitetskort.
Med hänvisning till det ovanstående föreslår utskottet
också att 12 § 2 mom. ändras enligt följande:
"Legitimerade yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården
kan när de sköter sina yrkesuppgifter verifieras
med hjälp av kvalificerade certifikat."