Motivering
Allmänt on kommunernas ekonomi
Utskottet tvingas göra sin bedömning av kommunernas
ekonomi i ett läge där den allmänna ekonomiska
utvecklingen i vårt land efter en lång uppgång åter
bromsats upp. Samtidigt har ovissheten om den ekonomiska utvecklingen spritt
sig kraftigt.
Sett i ett helhetsperspektiv har kommunernas ekonomi varit i
balans de senaste åren. Men denna helhetsbalans bottnar
främst i den positiva ekonomiska utvecklingen i de största
kommunerna. Kommungruppsvis betraktat är kommunernas bokslut
för 2000 skrala jämfört med tidigare år.
Ett belysande exempel är att sammantaget 233 kommuner skulle
ha gått på minus utan behovsprövade finansieringsbidrag.
Totalt 196 kommuner redovisade ett negativt årsbidrag, delvis
beroende på ändringar i rättelseredovisningen
av kommunernas skatteinkomster. En avgörande orsak till
den svaga utvecklingen i ett flertal kommuner har varit att skatteintäkterna inte
ökat
tillräckligt den gynnsamma ekonomiska utvecklingen till
trots. Skatteintäkterna har nämligen utvecklats
ojämnt också inom den kommunala sektorn. Situationen är
delvis en följd av att kommunens ställning som
skattetagare försvagats.
Utskottet finner det positivt att budgetpropositionen för
2002 och de anknytande lagförslagen gällande kommunernas
finanser uppmärksammar kommunernas ekonomiska svårigheter och
att regeringens propositioner innehåller åtgärder
för stabilisering av den kommunala ekonomin. Sammantaget
beräknas de statliga åtgärderna (omläggning
av verksamhet, budgetbeslut, justering av kostnadsfördelningen
i fråga om statsandelarna och indexjusteringar av statsandelarna)
stärka kommunernas finansiella ställning med cirka
249 miljoner euro (1 480 miljoner mark) nästa år.
Trots de positiva förslagen i budgetpropositionen är
det ett faktum att klyftan mellan kommunerna vidgas. Av allt att
döma kommer en del kommuner inte att kunna uppfylla kommunallages
krav på att täcka underskott. Akuta insatser typ
adekvata behovsprövade understöd och indexjusteringar
av statsandelar till fullt belopp kan i viss mån hjälpa
upp ekonomin i drabbade kommuner. Men det gäller att ta
fram mer permanenta lösningar. Därför
skyndar utskottet på bland annat en revidering av statsandelssystemet.
Regeringen står också bakom en mängd projekt
för effektivisering av regionalpolitiken och samarbetet
mellan ekonomiska regioner. De bör genomföras
i rask takt för att därmed medverka till livskraftiga
kommuner på sikt.
Lagändringar som påverkar kommunernas ekonomi
De ekonomiska konsekvenserna av propositionen hänger
samman med en del andra lagändringar, som avses träda
i kraft vid ingången av 2002. Genom dem slopas femtonprocentsregeln som
begränsar statsandelsutjämningen, höjs skärgårdstilläggen
och fjärrortstilläggen enligt lagen om statsandelar
till kommunerna (1147/1996), läggs till en bestämmelse
om att slopandet av övergångsutjämningarna
till följd av statsandelsreformen skall beaktas när
finansieringsunderstöd enligt prövning beviljas
för år 2002 och tidigareläggs justeringen
2003 av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna.
Vidare frångås systemet med återkrav
av kommunernas mervärdesskatt, införs en kalkylerad återbäring
av mervärdesskatten, höjs statsandelarna för
social- och hälsovårdens driftskostnader och revideras
statsandelarna för undervisningsministeriets förvaltningsområde.
I det sammanhanget görs en ändring som innebär
att de kalkylerade utgifter som ligger till grund för de uppgiftsbaserade
statsandelarna bestäms utifrån kostnader utan
mervärdesskatt. Dessutom är det meningen att dels övergå till
en kommunbestämd utdelning av samfundsskatten som fastställs årligen
slutgiltigt och på en gång, dels att sänka
kommunernas utdelning av samfundsskatten.
Vad beträffar lagförslagen i anknytning till budgetpropositionen
för 2002 kan det helt allmänt sägas att
de leder till de största ändringarna i den kommunala
ekonomin sedan statsandelsreformen, som trädde i kraft
den 1 januari 1997.
Meningen är att ändringarna skall genomföras
utan att kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna
rubbas på totalnivå. För att så skall
ske kompenseras ökningen i statens utgifter och minskningen
i inkomsterna huvudsakligen genom att kommunernas utdelning av samfundsskatten,
som ansetts vara konjunkturkänslig, kapas och genom att
de uppgiftsbaserade statsandelarna skärs ned i den mån
de kommer att bygga på kostnader utan mervärdesskatt.
Som helhet taget kommer propositionerna att få positiva
effekter i alla kommungrupper, undantaget kommuner med mer än
100 000 invånare. Utslaget per invånare
kommer de positiva effekterna att synas i synnerhet i kommuner med färre än
20 000 invånare. I den kommungruppen, och framför
allt i kommuner med färre än 6 000 invånare,
har den ekonomiska utvecklingen mätt enligt förändring
i årsbidrag varit svagast under de senaste åren. Årsbidragsökningen har
kommit att koncentreras till framför allt kommuner med
fler än 100 000 invånare.
De försämringar i finansieringsbidraget till kommunerna
som följer av regeringens propositioner drabbar, i och
med att statsandelarnas utjämningsgrund ändras
och återkravet av mervärdesskatt slopas, främst
kommuner där skatteinkomsterna, i synnerhet från
samfundsskatten, ökat kraftigast. Det betyder förluster
inte bara för kommuner med fler än 100 000
invånare utan också enstaka kommuner, bland annat
på industriorter.
Trots de konstruktiva insatserna hyser utskottet bekymmer för
kommunernas framtida ekonomiska utveckling. Detta gäller
hela kommunsektorn, även kommuner med fler än
100 000 invånare, inbegripet landets huvudstad
Helsingfors med sina egna problem bland annat beroende på de
exceptionellt höga boendekostnaderna. De nyaste prognoserna
gällande landets ekonomi är dystrare än
de prognoser som fanns att tillgå när budgetpropositionen
för 2002 lämnades. Detta innebär bland
annat en ökad ovisshet om hur kommunernas skatteintäkter
kommer att utvecklas. Här kan nämnas att det är
svårt för många kommuner att ta till
höjd kommunalskatt för att balansera upp den kommunala
ekonomin.
Med tanke på kommunernas ekonomi i stort är det
olyckligt att propositionerna med till varandra kopplade lagförslag
gällande kommunernas ekonomi remitterats till olika utskott
för avgivande av betänkande (RP 128/2001
rd
RP 130/2001 rd
RP
132/2001 rd och RP 152/2001 rd).
Vid riksmötet 2000 ingick förslagen till ändringar
i statsandelssystemet i en och samma proposition (RP 138/2000
rd).
Kompletterande synpunkter på den föreliggande
propositionen
Regeringen föreslår att lagen om återkrävande av
mervärdesskatteåterbäring hos kommunerna ( upphävs
och att lagen om skatteredovisning (),
inkomstskattelagen () och mervärdesskattelagen () ändras.
Meningen är att återkravet av mervärdesskatteåterbäringar
i anknytning till kommunernas anskaffningar skall revideras genom
att det separata systemet för återkrav slopas.
Men kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna skall
såvitt möjligt förbli oförändrad.
Den inkomstförlust staten åsamkas av att återkravet slopas
beaktas i andra penningflöden mellan staten och kommunerna
genom att utdelningen av samfundsskatten till kommunerna sänks
och mervärdesskatten dras av från kostnadsunderlagen
för statsandelarna.
I och med att återkravet av mervärdesskatteåterbäringar
slopas föreslår regeringen att lagen om skatteredovisning ändras
så att kommunernas utdelning av samfundsskatteinkomsterna sänks
och att statens andel i analogi härmed höjs. Församlingarnas
utdelning föreslås också bli höjd
och statens andel sänkt.
Av de orsaker som framgår av propositionens motivering
och med stöd av erhållen utredning finner utskottet
propositionen — som ett led i lösningen på frågan
om den kommunala ekonomin — behövlig och ändamålsenlig.
Sett ur detta perspektiv tillstyrker utskottet lagförslagen
i propositionen utan ändringar. Utskottet tillstyrker också ändringarna
gällande församlingarna.