Förslagets huvudsakliga innehåll
Det handlar om Europeiska kommissionens samrådsdokument,
som är kommissionens första förslag till
nya bestämmelser om statligt stöd för
regionala ändamål, s.k. riktlinjer. I dokumentet
ingår också kommissionens förslag om
att strukturfondsmedel ska kunna användas för
att delfinansiera investeringar.
Riktlinjerna anger både stödberättigade
områden (områden enligt artikel 87.3 a eller c
i EG-fördraget) och stödtaken för investeringar
i stödområdena. Kommissionens behörighet
att utfärda regler om statligt stöd bygger på artikel
88.1 i fördraget. Den tredje sammanhållningsrapporten
anger i sin tur vilka möjligheter det finns att använda
EU-medel till nationell medfinansiering av investeringsstöd.
Kommissionens förslag går ut på att
de stödberättigade områdena ska vara
färre och att stödtaket för investeringar
i stödberättigade områden ska sänkas.
Områden i Finland som på grund av den statistiska
effekten förlorar sin ställning som a-områden
(områden där bnp per invånare skulle
ha ökat till 75 procent av den genomsnittliga bnp per invånare
i en union med 15 medlemsstater eller ännu högre)
och s.k. glest befolkade områden (färre än
12,5 invånare per km2).
Samtliga fyra landskap i östra Finland står
att förlora sin a-områdesstatus. I fortsättningen
vore de tidigare a-områdena och glest befolkade områdena
(färre än 12,5 invånare per km2)
c-områden. På landskapsnivå kommer Lappland,
Norra Österbotten, Norra Karelen, Norra Savolax och Södra
Savolax att vara c-områden. Stödnivåerna i
de här områdena kommer att sjunka i någon mån
jämfört med de nuvarande stödtaken.
Många områden kommer inte längre
alls att finnas kvar på stödkartan. I praktiken
förlorar alla (24) ekonomiska områden inom NUTS
III-området och 3 inom NUTS II-området sin c-områdesstatus.
Tillsammans omfattar de här områdena gott och
väl 20 procent av befolkningen. Till de områden
som inte omfattas av stöd hör utom Åland
också vissa skärgårdskommuner enligt
statsrådets beslut 72/1996 och småöarna
i vissa kommuner. Enligt den nuvarande stödkartan täcker
områdena in 0,6 procent av befolkningen.
Stödnivån för de här områdena
kommer att sjunka drastiskt. Det finns visserligen alternativa sätt
att kompensera dem för det minskande stödet. Investeringsstöd
kan också i fortsättningen betalas enligt kommissionens
förordning (EG) nr 70/2001 om tillämpning
av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt
stöd till små och medelstora företag
(nedan SMF-förordningen). Kommissionen föreslog
att nivån på stödet enligt SMF-förordningen
skulle höjas från 7,5 till 10 procent för
medelstora företag och från 15 till 20 procent
för små företag. Vidare var det meningen
att det nyinrättade stödinstrumentet LASA ("stöd
till lägre belopp") skulle ersätta möjligheten
att bevilja regionalstöd.
Riktlinjerna i kommissionens tredje sammanhållningsrapport
kan tolkas så att av Europeiska regionala utvecklingsfonden
(ERUF) delfinansierat stöd till investeringar kan beviljas
bara inom sammanhållningsområdet. Finland har inga
sådana områden. Utifrån samråd
med GD Regionalpolitik ser det ändå ut att delfinansiering
från ERUF fortsatt kan användas till nationell
medfinansiering av regionala investeringar i stödområdena.