Motivering

Den nordliga dimensionen baserar sig på ett finländskt initiativ från 1997. Finland ville i EU lyfta fram frågorna och möjligheterna kring närområdet i norr med tonvikt på kontakterna mellan Ryssland, Östersjöområdet och EU. Den nordliga dimensionen tar sikte på en hållbar utveckling, samarbete och stabilitet i EU:s nordliga områden och i ett gränsöverskridande perspektiv. Framtiden för den nordliga dimensionen är en i högsta grad aktuell fråga när Finlands EU-ordförandeskap närmar sig och handlingsplanen för den nordliga dimensionen går ut 2006. Enligt utskottet är det viktigt att den nordliga dimensionen utvecklas och stärks. Utskottet ställer sig därför bakom Finlands ambitioner att upprätta nya riktlinjer för den nordliga dimensionen.

Utöver kommissionen och medlemsstaterna är också partnerskapsländerna Ryssland, Norge och Island, observatörsländerna Kanada och USA samt de regionala organen Östersjöstaternas råd, Barents Euroarktiska råd, Arktiska rådet och Nordiska ministerrådet engagerade i arbetet kring den nordliga dimensionen. Samarbetet har resulterat i bl.a. ett miljöpartnerskap, ett partnerskap när det gäller folkhälsa och social välfärd och en e-dimension som går ut på att utveckla kunskapssamhället kring Östersjön. Också utvecklingsprojekt i mindre skala finns på agendan. Den nordliga dimensionen är ett ypperligt samarbetsforum för ett gränsöverskridande samarbete på bred bas, anser förvaltningsutskottet. För att verksamheten ska bli effektivare måste ändå målsättningen och förhållandet till EU:s övriga politikområden förtydligas.

Nu när de baltiska staterna har integrerats i EU:s interna programområden gäller merparten av samarbetet inom ramen för den nordliga dimensionen i dagsläget nordvästra Ryssland. Utskottet framhåller att samarbetet med nordöstra Ryssland är av stor betydelse för Finland men också för hela unionen. I sin utredning nämner regeringen Rysslands bristande engagemang i arbetet som ett särskilt problem med handlingsplanen för den nordliga dimensionen. Utskottet menar att planerna och dokumenten bör upprättas i samråd och utifrån överläggningar för att parterna ska kunna engagera sig.

Tack vare den nordliga dimensionen har regionala och lokala aktörer i Finland visat större intresse för EU-program och engagerat sig mer i närområdessamarbetet. Därmed har samarbetet med Ryssland ökat. För norra Finland är den nordliga dimensionen extra viktig. I detta sammanhang hänvisar utskottet till sitt betänkande (FvUB 14/2004 rd — SRR 3/2004 rd) om regeringens regionalpolitiska redogörelse. Det vore till fördel för Finland om EU tog större hänsyn till den nordliga dimensionen och de anknytande stora frågorna i utformningen av regional- och strukturpolitiken för glesbygden i norra Europa.

Det har inte funnits någon specifik finansieringskälla för den nordliga dimensionen, utan befintliga program och planer samt finansiella instrument har utnyttjats. I likhet med regeringen anser utskottet att utgångspunkten bör vara att den nordliga dimensionen finansieras inom ramen för EU:s nya grannskaps- och partnerskapsinstrument, internationella finansinstitut och andra aktörer och att Finland i dagsläget inte ska eftersträva någon egen budgetlinje för den nordliga dimensionen. Det är viktigt att flera olika finansiella instrument kan utnyttjas flexibelt, anser utskottet. Samtidigt hänvisar utskottet till sina synpunkter på gränssamarbete i ett utlåtande (FvUU 29/2004 rd — U 56/2004 rd) om EU:s budgetplan. I likhet med regeringen anser utskottet att det finns anledning att återkomma till de finansiella frågorna senare om inte reformerna i Agenda 2007 och översynen av finansieringen av de yttre förbindelserna ger några effektivitetsvinster visavi målen för den nordliga dimensionen.

Det är fortsatt viktigt att det geografiska området definieras flexibelt, att arbetet får en regional fokus och att partnerskapsländerna och de regionala organen får vara med i planeringen och genomförandet av den nordliga dimensionen. För att partnerskaps- och observatörsländerna ska ha kvar sitt intresse för verksamheten är det viktigt att det geografiska området är omfattande och täcker in inte bara nordvästra Ryssland utan också Östersjön och de arktiska områdena. Vissa viktiga samarbetsprojekt i Nordeuropa har så stora dimensioner och effekter att de naturligt inordnar sig i samarbetet EU—Ryssland. Utskottet håller med om att det behövs ett nytt ramdokument och påpekar samtidigt att dokumentet bör utarbetas i samråd med EU, Ryssland och de övriga partnerskapsländerna. Dessutom är det angeläget att involvera de regionala organen i verksamheten. Ramdokumentet bör fokusera på viktiga samarbetssektorer, inte minst samarbete med direkta effekter för befolkningens liv, miljön och företagens villkor.