Motivering
Allmänt
Berättelsen från riksdagens justitieombudsman innehåller
inlägg av justitieombudsmannen och biträdande
justitieombudsmännen, en allmän översikt över
justitieombudsmannainstitutionen 2013 och avsnitt om de grundläggande
fri- och rättigheterna och mänskliga rättigheterna
och laglighetskontrollen enligt sakområde. Berättelsen
ger en överskådlig bild av justitieombudsmannens
verksamhet och problemen inom laglighetsövervakningen.
Grundlagsutskottet fäster än en gång
särskild uppmärksamhet vid avsnittet om de största
bristerna och hur förbättringarna i fråga
om respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna
och mänskliga rättigheterna fullföljs.
Det är beklagligt att samma problem måste lyftas
fram på nytt varje år. Utskottet vill se att statsrådet
och de berörda myndigheterna snabbt vidtar åtgärder
för att rätta till de problem som påtalats
upprepade gånger.
I berättelsen finns ett separat avsnitt om Människorättscentret,
för vilket 2013 var det första hela verksamhetsåret.
Erfarenheterna av såväl Människorättscentret
som den övergripande strukturen för Finlands nationella människorättsinstitution,
som utgörs av justitieombudsmannen, Människorättscentret
och dess människorättsdelegation, är
mycket positiva. Enligt lagen har Människorättscentret
i uppgift att främja och trygga de grundläggande
fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna.
En bärande idé vid bildandet var att centret ska
stärka samarbetet mellan fältets aktörer.
Utskottet understryker att vid sidan av människorättsarbetet är
också främjandet av de grundläggande
fri- och rättigheterna viktiga uppgift i samband med utvecklandet
av centrets verksamhet.
Justitieombudsman Jääskeläinen behandlar det
fakultativa protokollet till FN:s konvention mot tortyr. Ratificeringen
av protokollet bereddes under verksamhetsåret, och justitieombudsmannen
utsågs den 7 november 2014 till den nationella förebyggande
mekanism mot tortyr som avses i protokollet. Syftet med protokollet är
att stärka skyddet för frihetsberövade
personer mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande
behandling eller bestraffning. Det är inte bara frågan
om tillsyn över fängelser, polisinrättningar
och häkten, utan också över till exempel
enheter där utlänningar tas i förvar,
psykiatriska sjukhus, skolhem, barnskyddsinrättningar samt
vårdplatser och boendeenheter för åldringar
och utvecklingsstörda. Också experter som utses
av justitieombudsmannen, t.ex. läkare, får delta
i inspektionerna, vilket ger ett klart mervärde.
Fokus för justitieombudsmannens verksamhet har på senare år
förflyttats från tillsyn över myndigheternas
verksamhet till främjande av de mänskliga rättigheterna.
Justitieombudsmannens arbete har omfattande konsekvenser och kan
till exempel styra myndigheternas verksamhet, utveckla rättsläget
och främja de grundläggande fri- och rättigheterna
och de mänskliga rättigheterna. Grundlagsutskottet
har ansett att denna utveckling är positiv och har uppmuntrat justitieombudsmannainstitutionen
att vidareutveckla verksamheten i samma riktning. Det nya avsnittet
om ärenden som lett till uppgörelse i godo återspeglar
väl den nya praxis som införts vid justitieombudsmannens
kansli. Tanken är att de behövande snabbt och
enkelt ska komma i åtnjutande av sina rättigheter.
JO:s verksamhet i siffror
Antalet klagomål ökade rekordartat. Klagomålen
uppgick till 5 053, vilket är över 700 fler (16 %) än året
innan. Under året avgjordes dock 5 300 ärenden,
dvs. 650 fler än föregående år
och cirka 250 fler än som anhängiggjordes. Den
genomsnittliga behandlingstiden för klagomål var vid årets
utgång 4,2 månader, då den året
innan var 5,4 månader. Målet att alla klagomål
ska behandlas inom ett år uppnåddes nu för
första gången på tjugo år.
Totalt 840 (16 %) av alla klagomål och egna initiativ
ledde under 2013 till åtgärder från JO:s sida.
Under året utfärdades inga förordnanden om
att tjänsteåtal ska väckas. Antalet anmärkningar
var 33, och i 621 fall delgav JO sin uppfattning. Under behandlingen
gjordes en rättelse i 51 fall. Antalet avgöranden
som kan klassificeras som framställningar var 47, och i
88 fall noterades andra åtgärder. Antalet inspektioner minskade
till cirka 90 efter toppnoteringen för 2012 (147).
Grundlagsutskottet ser det som viktigt att justitieombudsmannens
kansli nådde målet på en behandlingstid
på högst ett år trots att antalet klagomål ökat
kraftigt. Tack vare effektivare verksamhet, utveckling av rutinerna
samt ett effektivt och målinriktat arbete vid kansliet
fanns vid ingången av 2014 inte ett enda anhängigt klagomål
som var över ett år gammalt. Det beror också till
en del på att den revidering av lagstiftningen som trädde
i kraft 2011 har gjort det möjligt att på ett
adekvat sätt omfördela resurserna till de ärenden
där justitieombudsmannen faktiskt kan bistå klaganden
eller i övrigt vidta åtgärder.
Utskottet går inte närmare in på enskilda
avgöranden och ställningstaganden.