Motivering

Med hänvisning till talmanskonferensens förslag och övrig utredning anser utskottet att förslaget behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker förslagen, men med följande kommentarer och ändringsförslag.

Förslaget till ändring av riksdagens arbetsordning syftar till att det frivilliga systemet för insamling av uppgifter om ledamöternas bindningar, som baserat sig på talmanskonferensens beslut, ska bli obligatoriskt. Det frivilliga systemet har visserligen fungerat, men ett obligatoriskt system är en effektivare garanti för öppenhet och transparens. Också Greco, Europarådets organ mot korruption, har rekommenderat Finland att införa obligatorisk anmälan om bindningar för ledamöternas del. Förslaget förbättrar allmänhetens och massmedias möjligheter att få information om ledamöternas bindningar och stärker därigenom legitimiteten för det politiska systemet.

Följden av att någon försummar sin skyldighet att redogöra för sina bindningar är att talmannen meddelar om försummelsen i plenum. I ett internationellt perspektiv är det en tämligen lindrig sanktion, men den kan anses lämpa sig väl för vårt politiska system, särskilt med tanke på arten av riksdagsledamotens arbete och på att det bygger på det förtroende som väljarna ger uttryck för i val.

I motiven (s. 4—5) till talmanskonferensens förslag behandlas frågan om vilken författningsnivå bestämmelserna om ledamöternas bindningar ska ligga på. Grundlagsutskottet instämmer i talmanskonferensens bedömning att det är naturligt och motiverat att bestämmelser med det nu föreslagna innehållet tas in i riksdagens arbetsordning.

Grundlagsutskottet noterar att det i förslaget till 76 b § i arbetsordningen finns bestämmelser också om uppgifternas offentlighet, publicering i allmänt datanät och radering av uppgifterna i registret. Bestämmelserna har betydelse med avseende på 10 § 1 mom. i grundlagen på den punkten att närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter ska utfärdas genom lag. I sin etablerade praxis har grundlagsutskottet ansett att det heltäckande och utförligt ska regleras i lag exempelvis om innehållet i uppgifterna, det tillåtna användningsändamålet inklusive rätten att lämna ut registrerade uppgifter och den tid uppgifterna ska finnas kvar i registret (se t.ex. GrUU 42/2014 rd, s. 2/I). Riksdagens arbetsordning bör enligt förarbetena till grundlagen till sin normstatus i sak anses ligga på lagnivå. Det är bara inskränkningarna i arbetsordningens innehåll som avslöjar arbetsordningens särställning i förhållande till lagar: i arbetsordningen ingår bestämmelser om procedurerna under riksmötena samt om riksdagens organ och riksdagsarbetet (GrUB 10/1998 rd, s. 16). Registret över bindningar är ett av riksdagen fört register över riksdagsledamöter. Utskottet menar därför att kravet i 10 § 1 mom. i grundlagen att bestämmelser ska utfärdas genom lag uppfylls när det föreskrivs om saken i riksdagens arbetsordning.

29 §. Redogörelser för bindningar (Ny).

I 29 § i riksdagens arbetsordning föreskrivs om den redogörelse för statsrådsmedlemmarnas bindningar som ska ges och förfarandet i samband med detta. Enligt den sista meningen i bestämmelsen ska förfarandet tillämpas också när någon annan än en statsrådsmedlem enligt lag lämnar en redogörelse till riksdagen för sina bindningar. Med detta avses bland andra den som valts till justitieombudsman, biträdande justitieombudsman eller ställföreträdare för de biträdande justitieombudsmännen. Däremot är inte avsikten att redogörelser för riksdagsledamöters bindningar ska behandlas på det sätt som föreskrivs i 29 § i riksdagens arbetsordning. Utskottet föreslår därför att det till 29 § fogas en hänvisningsbestämmelse enligt vilken det föreskrivs om redogörelser för riksdagsledamöters bindningar i 76 a §.

76 a §. Ledamöters bindningar.

Utskottet understryker att det i 76 a § 2 mom. uttryckligen är frågan om inkomster som ledamoten fått från uppdrag som inte hör till ledamotsuppdraget eller från näringsverksamhet och som kan ha betydelse vid bedömningen av personens verksamhet som riksdagsledamot.

Ikraftträdande.

Utskottet föreslår i likhet med talmanskonferensen att riksdagens beslut om ändring av riksdagens arbetsordning träder i kraft vid ingången av valperioden 2015—2018. Resultatet av nästa riksdagsval fastställs den 22 april 2015. Utskottet har kompletterat ikraftträdandebestämmelsen så att ändringarna träder i kraft samma dag.