TALMANSKONFERENSENS FÖRSLAG 1/2014 rd
TKF 1/2014 rd - Talmanskonferensen
Granskad version 2.0
Talmanskonferensens förslag till riksdagens beslut
om ändring av riksdagens arbetsordning
FÖRSLAGETS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
För att öka öppenheten och transparensen
i riksdagsledamöternas verksamhet föreslår
talmanskonferensen att det till riksdagens arbetsordning fogas en
bestämmelse om ledamöters skyldighet att ge riksdagen
en redogörelse över vissa externa bindningar.
Anmälningsskyldigheten gäller sådana
till ledamotsuppdraget icke hörande uppdrag, sådan
näringsverksamhet och sådant ägande i
företag och annan betydande förmögenhet som
kan ha betydelse vid bedömningen av personens verksamhet
som ledamot. Redogörelsen ska ges inom två månader
från granskningen av ledamotens fullmakt. Också väsentliga
förändringar i förhållandena
ska anmälas inom två månader. Ledamöterna
ska dessutom ge riksdagen en redogörelse för inkomsterna
från sådana till ledamotsuppdraget icke hörande
uppdrag och sådan näringsverksamhet som kan ha
betydelse vid bedömningen av personens verksamhet som riksdagsledamot.
Inkomsterna per kalenderår ska anmälas före
utgången av juni det år som följer på inkomståret.
Om en ledamot trots uppmaning underlåter att lämna
en anmälan, ska talmannen meddela detta i plenum.
Anmälan ska lämnas till centralkansliet, som ska
föra ett register över de uppgifter som lämnas
av ledamöterna. Uppgifterna offentliggörs på webben.
Uppgifterna i registret och på webben raderas när
ledamotens mandatperiod har löpt ut.
Vidare föreslås att talmanskonferensen ges
i uppdrag att utfärda anvisningar om riksdagsledamöternas
anmälan av bindningar och om annan praxis i anslutning
till ställningen som ledamot. Talmanskonferensen föreslår
att en bestämmelse om detta fogas till riksdagens arbetsordning.
Ändringarna avses träda i kraft vid ingången av
valperioden 2015—2018.
ALLMÄN MOTIVERING
1 Nuläge
1.1 Riksdagsledamöterna bindningar
Efter beslut av talmanskonferensen har riksdagsledamöterna
från och med den valperiod som inleddes 1995 ombetts anmäla
vissa bindningar, däribland uppdrag som inte hör
till ledamotsuppdraget och ekonomiska bindningar. Anmälan
har gjorts i början av varje valperiod och lämnats
till riksdagens kansli på en blankett som gjorts upp av
kansliet. Under valperioden kan riksdagsledamoten själv
vid behov ändra i eller komplettera uppgifterna. I praktiken
ber riksdagens kansli ledamöterna uppdatera anmälan
en gång under valperioden, dvs. halvvägs in i
perioden. Riksdagsledamöterna har ingen juridisk skyldighet att
lämna uppgifter om sina bindningar, men denna anmälan
som bygger på talmanskonferensens beslut har blivit etablerad
praxis. Riksdagens kansli för ett register över
ledamöternas anmälningar och uppdateringar av
anmälningarna. Anmälningarna publiceras på riksdagens
webbplats.
Ledamoten ombeds uppge följande bindningar:
-
tjänst inom stat,
kommun eller andra offentliga samfund
-
avlönad anställning i privata företag
eller organisationer
-
utövning av yrke eller näring
-
förvaltningsuppdrag i statsbolag
-
förvaltningsuppdrag i ekonomiskt betydande
företag
-
förvaltningsuppdrag i banker och andra finansiella
institut
-
förvaltningsuppdrag i betydande organisationer
-
förtroendeuppdrag i intresseorganisationer
(gäller bara förtroendeuppdrag i riks- och centralorganisationer)
-
kommunala och kyrkliga förtroendeuppdrag
(i fullmäktige eller styrelse)
-
innehav som förvärvats i affärs-
och investeringssyfte och andra betydande innehav och
-
lån på mer än 100 000
euro för affärs- och investeringsverksamhet samt
borgen eller andra åtaganden på mer än
200 000 euro för samma syfte.
Ledamöterna har inte ombetts uppge ersättningar
för uppgifter och uppdrag som inte hör till ledamotsuppdraget.
Inte heller har uppgifter om familjemedlemmar eller släktingar
begärts.
Eftersom förfarandet är frivilligt har ingen tidsfrist
ställts upp för anmälan. Den som inte lämnar
anmälan påförs inte heller några
sanktioner.
1.2 Bestämmelser och anvisningar som tillämpas
på riksdagsledamöterna
Grundlagen, riksdagens arbetsordning () och
den allmänna lagstiftningen är förpliktande för
ledamöterna. I 29—32 § i grundlagen bestäms
om riksdagsledamöternas oberoende, immunitet, rätt
att yttra sig, deras sätt att uppträda och om
jäv för riksdagsledamöter.
Riksdagens kanslikommission har dessutom utfärdat interna
anvisningar om gåvor, och talmanskonferensen har fattat
beslut om att ledamöterna bör anmäla
eventuella bindningar. Systemet med anmälan av bindningar
har blivit praxis men är inte juridiskt bindande.
Någon separat uppförandekod (Code of Conduct)
har inte fastställts för ledamöterna.
2 De föreslagna ändringarna
2.1 Ledamöternas bindningar
Det frivilliga systemet för ledamöternas anmälan
av bindningar har fungerat tämligen bra. Under valperioden
2007—2010 lämnade samtliga ledamöter
in en anmälan. Detsamma gäller den pågående
valperioden. I ett internationellt perspektiv är dock Finlands
frivilliga system ovanligt. I de flesta västländerna är
parlamentarikerna nämligen skyldiga att anmäla
bindningar (en internationell jämförelse finns
i det finskspråkiga arbetsgruppsbetänkandet om
ledamöters anmälan av bindningar och om annan
praxis i anslutning till ställningen som ledamot, se kap.
3 och bilaga 4 i EKJ 1/2014).
Ministrar och vissa höga tjänstemän
har lagfäst skyldighet att uppge eventuella bindningar. I
63 § i grundlagen bestäms om ministrars bindningar
och i 8 a § i statstjänstemannalagen ()
om statstjänstemäns bindningar. Skyldiga att anmäla
bindningar är också riksdagens justitieombudsman,
riksdagens högsta tjänstmän och domarna
(13 § i lagen om riksdagens justitieombudsman, 13 § i
lagen om riksdagens tjänstemän och 14 § i
lagen om utnämning av domare). Syftet med bestämmelserna
om ministrarnas skyldighet att redogöra för sina
bindningar är att stödja medborgarnas förtroende
för det politiska systemet och på förhand
effektivt förhindra att det uppstår situationer
som kan äventyra förtroendet för ministerns
verksamhet som medlem av statsrådet (RP 28/1994
rd). Skyldigheten för tjänstemän
att anmäla bindningar syftar till att öka öppenheten
inom statsförvaltningen samt att stärka medborgarnas
förtroende för en oberoende och opartisk förvaltning
(RP 236/1996 rd).
Riksdagsledamöterna utses genom val och representerar
varierande intresse- och stödgrupper. Till följd
av sin bakgrund och verksamhet kan de ha bindningar av olika slag.
Omfattande nätverk och täta kontakter till olika
aktörer utgör viktiga element i ledamötens
arbete. Bindningarna, till exempel förvaltnings- eller
förtroendeuppdrag, hör därför
väsentligen till vår representativa demokrati.
För att kunna följa och bedöma ledamöternas
verksamhet är det dock viktigt att medborgarna vet tillräckligt
om ledamöternas bindningar. Förbättrad öppenhet
och insyn kan höja trovärdigheten hos det politiska systemet
och öka allmänhetens förtroende för riksdagen
och riksdagsarbetet. Genom att redogöra för bindningarna
kan man bidra till att det inte uppstår situationer som
kan äventyra allmänhetens förtroende
för ledamöternas verksamhet. Den nuvarande praxisen
för insamling av uppgifter om bindningar har visserligen
fungerat bra, men att göra anmälningsförfarandet obligatoriskt
skulle garantera en större öppenhet och insyn
bättre än det frivilliga systemet. Ett obligatoriskt
anmälningsförfarande för ledamöter
skulle också harmonisera med de krav som ställs
på ministrar.
Med stöd av det som sägs ovan föreslår
talmanskonferensen att riksdagsledamöter åläggs skyldighet
att för riksdagen redogöra för sina bindningar.
Det kräver ändringar på författningsnivå.
Europarådets organ för korruptionsbekämpning
(Greco) rekommenderade våren 2013 att Finland inför
skyldighet för ledamöterna att anmäla
bindningar. Denna rekommendation genomförs således
i och med de ändringar talmanskonferensen föreslår.
Strävan har varit att formulera bestämmelserna
så att anmälningsskyldigheten ska täcka
bindningar som objektivt sett kan ha betydelse vid bedömningen
av personens verksamhet som ledamot. Ett annat mål har
varit att systemet inte ska medföra oskälig möda.
Med tanke på ledamöternas rättsskydd är
det dessutom viktigt att anmälningsförfarandet är
så transparent som möjligt. På grund
av skillnaderna i fråga om ansvar och uppgifter avviker
ledamöternas anmälningsplikt något från
ministrarnas.
Det är inte ändamålsenligt att på författningsnivå i
detalj slå fast vilka bindningar som ska anmälas.
I författningen anges i stället de grundläggande
bestämmelserna. Närmare anvisningar om vilka bindningar
som ska anmälas ges av talmanskonferensen med stöd
av en ny bestämmelse i 6 § 1 mom. i riksdagens
arbetsordning (se kap. 2.2 i det finska betänkandet).
Utgångspunkten för förslaget var
att anmälningsskyldigheten ska omfatta åtminstone
de bindningar som ledamöterna kan anmäla enligt nuvarande
praxis. Dessutom föreslås det att anmälningsskyldigheten
dessutom ska omfatta inkomsterna från uppdrag och näringsverksamhet som
inte har samband med ledamotsuppdraget men som kan ha betydelse
vid bedömningen av personens verksamhet som riksdagsledamot.
Inkomster från uppdrag och näringsverksamhet som
ledamoten sköter vid sidan av ledamotsuppdraget ska i detta
hänseende anses ha betydelse. Offentligheten i fråga
om beskattningsuppgifter är omfattande, men det är
med stöd av skattelagstiftningen ändå bara
möjligt att få uppgifter om ledamöternas
totala årsinkomst. Beskattningsuppgifterna avslöjar
alltså inte från vilka enskilda källor
inkomsterna kommer. Att ledamöterna i fortsättningen
också ska anmäla inkomsterna från uppdrag
och näringsverksamhet som inte har samband med ledamotsuppdraget
kan förbättra allmänhetens möjligheter
att bedöma vilken betydelse enskilda bindningar har. Ändringen
innebär samtidigt att Grecos rekommendation genomförs.
Det är med tanke på öppenheten och
insynen viktigt att uppgifterna om bindningar lämnas så snart
som möjligt efter att uppdraget som ledamot inletts. Å andra
sidan måste den tidsfrist som tillämpas vara ändamålsenlig
med hänsyn till såväl ledamoten som riksdagsarbetet.
Talmanskonferensen föreslår därför
att redogörelsen ska ges inom två månader
från granskningen av ledamotens fullmakt. Också väsentliga
förändringar i bindningarna ska anmälas
inom två månader. Det föreslås
dock att inkomsterna från uppdrag som inte hör
till ledamotsuppdraget och från näringsverksamhet
ska lämnas per kalenderår före utgången
av juni det år som följer på inkomståret.
Det gör det möjligt att ta hänsyn till det
skatteförslag som på våren, i regel i
april, skickas ut till alla skattskyldiga. Bestämmelsen om
inkomsterna ska enligt förslaget dock inte tillämpas
på inkomster som intjänats innan de föreslagna ändringarna
har trätt i kraft.
Enligt förslaget ska anmälan lämnas
till centralkansliet, som ska föra ett register över
de uppgifter som lämnas av ledamöterna. Uppgifterna
offentliggörs på webben. Uppgifterna i registret
och på webben ska enligt förslaget raderas när
ledamotens mandatperiod har löpt ut.
För att säkerställa att anmälningsförfarandet är
effektivt och trovärdigt måste efterlevnaden av
bestämmelserna kontrolleras. Det politiska ansvaret är
viktigt också i fortsättningen, men tillsynen över
förfarandet får inte vara beroende enbart av det.
Tillsynen över att anmälningsförfarandet
följs hör i praktiken till centralkansliet. Centralkansliet
kontrollerar dock inte om de uppgifter som lämnas är
korrekta, utan detta ligger på den enskilde ledamotens
ansvar. Om en ledamot trots uppmaning underlåter att lämna
en anmälan, ska talmannen meddela detta i plenum. Greco
har rekommenderat Finland att vidta lämpliga åtgärder
för att säkerställa verkställandet
av bestämmelserna om anmälan av riksdagsledamöters
bindningar och tillsynen över förfarandet. Genom
förslaget skulle denna rekommendation genomföras.
Bestämmelser om ledamöternas skyldighet att ge
riksdagen en redogörelse över bindningarna kan
tas in i grundlagen, där det redan finns bestämmelser
om bland annat riksdagens ställning som högsta
statsorgan och om riksdagsledamöternas ställning.
Ett alternativ är att i likhet med Sverige stifta en särskild
lag om riksdagsledamöternas skyldighet att anmäla
bindningar. Ett tredje alternativ är att införa
de specifika bestämmelserna om anmälan av bindningar
i riksdagens arbetsordning, där det enligt 52 § i grundlagen
utfärdas närmare bestämmelser om förfarandet
under riksmötena och om riksdagsarbetet.
De mest beaktansvärda alternativen är att
föra in bestämmelserna antingen i grundlagen eller
i riksdagens arbetsordning, eftersom det i dem redan finns bestämmelser
om ledamöterna och riksdagsarbetet. Det är inte
nödvändigt eller ändamålsenligt
att stifta en ny speciallag om riksdagsledamöters anmälan
av bindningar.
En sak som talar för att bestämmelserna ska tas
in i grundlagen är att den redan har bestämmelser
om riksdagsledamotens ställning. Det bör dock
beaktas att det i den nya grundlagen togs in endast sådana
bestämmelser om riksdagen som anknyter till riksdagens
ställning som högsta statsorgan eller som i väsentlig
mening bestämmer ledamotens ställning eller riksdagens
uppgifter, organisation och beslutsprocess och som klart och tydligt är
betydelsefulla i ett vidare perspektiv och inte enbart internt för
riksdagen. En stor del av bestämmelserna om riksdagsarbetet
fanns tidigare i riksdagsordningen, vilken hade grundlagsstatus.
Genom grundlagsreformen placerades de i riksdagens arbetsordning. Syftet
med den förändringen var att förbättra riksdagens
verksamhetsförutsättningar och göra det
lättare att utveckla riksdagens interna arbetsprocedurer
i takt med tidens krav, utan ändringar i grundlagen (RP
1/1998 rd och TKF 1/1999 rd). Riksdagens
arbetsordning fick därmed avsevärt ökad
betydelse. Det bestämdes därför att förslag
om ändringar i arbetsordningen på samma sätt
som lagförslag ska behandlas i plenum (41 § 1
mom. och 52 § 1 mom. i grundlagen). Grundlagsutskottet
konstaterade följande i samband med regeringens proposition
om grundlagen:
"En likadan riksdagsbehandling för både
arbetsordning och lagar framhäver på ett lämpligt sätt
att arbetsordningen till sin normstatus i sak bör anses
ligga på lagnivå. Det är bara inskränkningarna
i arbetsordningens innehåll som avslöjar arbetsordningens
särställning i förhållande till
lagar: i arbetsordningen ingår bestämmelser om
procedurerna under riksmötena samt om riksdagens organ
och riksdagsarbetet. Av inskränkningarna följer
att det inte går att enbart i arbetsordningen exempelvis
föreskriva om skyldigheter för statsrådet
i förhållande till riksdagen utan bestämmelserna
bör grunda sig antingen på grundlagen eller en
lag" (GrUB 10/1998 rd, s. 16)
Förslagen om ledamöternas anmälan
av bindningar handlar om bestämmelser som styr ledamöternas
handlande gentemot riksdagen och är därmed en
fråga om riksdagens interna procedurer. Som konstaterats
ovan är det motiverat och naturligt att denna typ av bestämmelser
tas in i riksdagens arbetsordning. Vilka uppgifter som ska anmälas
har i förslaget avgränsats så att de endast
gäller ledamoten själv. Talmanskonferensen föreslår
därför att bestämmelserna om ledamöternas
skyldighet att redogöra för bindningar tas in
i riksdagens arbetsordning.
2.2 Talmanskonferensens anvisningar
De förändringar som föreslås
när det gäller ledamöternas anmälan
av bindningar förutsätter inte bara ändringar
på lagnivå utan också närmare bestämmelser
i form av riksdagsinterna anvisningar. Det föreslås
därför att 6 § 1 mom. i riksdagens arbetsordning
kompletteras med en bestämmelse enligt vilken talmanskonferensen
ska utfärda anvisningar om anmälan av ledamöters bindningar
och om annan liknande praxis som sammanhänger med ledamöternas
ställning. Bestämmelsen tillåter då att
anvisningar ges inte bara om anmälan av bindningar utan
också om anmälan av gåvor och vissa andra
förmåner som ledamöterna har mottagit.
Anvisningarna gäller således etiska regler för
riksdagsledamöter. Greco har rekommenderat att Finland
inför en uppförandekod (Code of Conduct) för
ledamöter.
Det är med hänsyn till bestämmelserna
i grundlagen och riksdagens arbetsordning om talmanskonferensens
uppgifter motiverat och ändamålsenligt att just
talmanskonferensen utfärdar anvisningarna. Det tillåter
dessutom att anvisningarna vid behov kan justeras och kompletteras
i ett enkelt förfarande.
Beredning av förslaget och ikraftträdande
Förslaget bygger på arbetsgruppsbetänkandet om
riksdagsledamöternas anmälan av bindningar och
om annan praxis i anslutning till ställningen som ledamot
(EKJ 1/2014). Förslaget bearbetades och gavs slutlig
form som tjänsteuppdrag vid riksdagens kansli.
Det föreslås att ändringarna ska
träda i kraft vid ingången av valperioden 2015—2018.
Avsikten är att talmanskonferensens anvisningar om riksdagsledamöternas
anmälan av bindningar och om annan praxis i anslutning
till ställningen som ledamot ska träda i kraft
samtidigt.
DETALJMOTIVERING
Riksdagens arbetsordning
6 §. Talmanskonferensens uppgifter.
I 1 mom. finns en förteckning över talmanskonferensens uppgifter.
Det föreslås att det till momentet fogas en ny
11 a punkt, enligt vilken talmanskonferensen har till uppgift att
utfärda anvisningar om riksdagsledamöters anmälan
av bindningar och om annan liknande praxis i anslutning till ställningen
som ledamot. Med stöd av bestämmelsen kan talmanskonferensen
utfärda anvisningar inte bara om anmälan av bindningar
utan också om anmälan av gåvor och andra
förmåner som ledamöterna har mottagit.
76 a §. Ledamöters bindningar.
Enligt förslaget ska det i paragrafen finnas bestämmelser
om ledamöters bindningar. Paragrafen är ny.
I 1 mom. bestäms om en ledamots skyldighet att ge riksdagen
en redogörelse över sina externa bindningar. Syftet
med bestämmelsen är att öka öppenheten
och insynen i ledamöternas verksamhet. Anmälningsskyldigheten
gäller sådana till ledamotsuppdraget icke hörande
uppdrag, sådan näringsverksamhet och sådant ägande
i företag eller annan betydande förmögenhet som
kan ha betydelse vid bedömningen av personens verksamhet
som riksdagsledamot. Av betydelse är sådana uppdrag
och sådan näringsverksamhet som ledamoten sköter
eller bedriver under sitt uppdrag som ledamot eller som avbrutits
för skötseln av ledamotsuppdraget. Av betydelse är
också den förmögenhet ledamoten har under
sitt uppdrag som ledamot.
Uppdrag som inte hör till ledamotsuppdraget och som
ska anmälas är bland annat tjänster inom
stat, kommun eller andra offentliga samfund samt avlönade
anställningar, förvaltningsuppdrag och förtroendeuppdrag
i privata företag eller organisationer, kommuner eller
andra offentliga samfund.
Dessutom ska innehav i företag och annan betydande
förmögenhet anmälas. Förmögenhet omfattar
också ekonomiska åtaganden, så till exempel
betydande lån och borgensförbindelser ska anmälas.
Med stöd av den föreslagna bestämmelsen
i 6 § 1 mom. 11 a punkten ger talmanskonferensen närmare
anvisningar om anmälan av bindningar, bland annat i fråga
om vad som ska räknas som förmögenhet
eller betydande innehav i företag.
Anmälningsskyldigheten gäller de bindningar
som uttryckligen nämns i momentet. En ledamot kan dock
välja att ge en vidare redogörelse för
sina bindningar.
Skyldigheten gäller också de ledamöter
som är medlemmar av statsrådet.
Redogörelsen ska ges inom två månader
från granskningen av ledamotens fullmakt. Det är viktigt
att redogörelsen ges också om ledamoten inte har
sådana bindningar som avses i momentet. Det ska då anges
i redogörelsen att det inte förekommer någon
bindning att anmäla.
För att skyldigheten att anmäla bindningar ska
motsvara sina syften är det av vikt att uppgifterna är
aktuella. Därför ska ledamöterna också anmäla
om det under valperioden sker väsentliga förändringar
i bindningarna. Anmälan ska göras inom två månader
från förändringen.
Ledamotens namn ska anges, i enlighet med normal praxis i riksdagsarbetet.
I 2 mom. bestäms att ledamöterna ska ge riksdagen
en redogörelse för inkomsterna från sådana
till ledamotsuppdraget icke hörande uppdrag och från
sådan näringsverksamhet som kan ha betydelse vid
bedömningen av personens verksamhet som riksdagsledamot.
Av betydelse är inkomster från uppdrag och näringsverksamhet som
skötts eller bedrivits under uppdraget som ledamot. Inkomsternas
betydelse med avseende på ledamotens verksamhet bedöms
skilt för varje inkomstkälla. Små och
sporadiska inkomster kan dock inte anses vara betydande. Talmanskonferensen
utfärdar närmare anvisningar om detta. I momentet
bestäms också inom vilken tid uppgifterna ska
lämnas. Till skillnad från tidsfristen för
att lämna de uppgifter som avses i moment 1 ska inkomsterna
från uppdrag som inte hör till ledamotsuppdraget
och från näringsverksamhet lämnas per
kalenderår. Inkomsterna ska anmälas före
utgången av juni det år som följer på inkomståret.
Redogörelsen ska enligt 3 mom. lämnas till centralkansliet.
Centralkansliet registrerar de uppgifter ledamoten lämnar
och uppdaterar vid behov registret. Uppgifterna lämnas
på en särskild blankett som fastställts
för redogörelsen. Centralkansliet kontrollerar
att ledamöterna har lämnat in redogörelsen
inom utsatt tid. Vid behov påminner centralkansliet en
ledamot om att anmälan ska göras. Om redogörelsen är
uppenbart bristfällig uppmanar centralkansliet ledamoten
att komplettera eller korrigera uppgifterna. Centralkansliet kontrollerar
dock inte redogörelsens riktighet, utan detta ligger på den
enskilde ledamotens ansvar. Vid behov ger dock centralkansliet råd
och anvisningar.
Om en ledamot trots uppmaning underlåter att lämna
en anmälan, ska talmannen meddela detta i plenum. Det är
då enbart fråga om ett konstaterande av faktum.
Innan sakförhållandet konstateras i plenum kan
det i likhet med andra plenumärenden behandlas i talmanskonferensen.
Det är motiverat att ge ledamoten möjlighet att
korrigera försummelsen innan ärendet tas upp i
plenum. I praktiken kan ledamoten således reagera antingen
på centralkansliets uppmaning eller senast då ärendet
behandlas i talmanskonferensen.
76 b §. Register över bindningar.
I paragrafen finns bestämmelser om ett register över
bindningar och om offentligheten och förvaringstiden för
uppgifterna. Anmälan ska lämnas till centralkansliet,
som ska föra ett register över de uppgifter som
lämnas av ledamöterna. Centralkansliet ska enligt
förslaget ha ansvar för behandlingen av personuppgifterna
på det sätt som avses i personuppgiftslagen ().
Uppgifterna är offentliga och ska publiceras i ett allmänt
datanät.
För att uppgifterna inte ska sparas i registret längre än
vad som behövs för att bedöma ledamotens
eventuella bindningar, har förvaringstiden kopplats till
skötseln av ledamotsuppdraget. När uppdraget som
ledamot upphör raderas uppgifterna i registret och det
allmänna datanätet. Ledamotsuppdraget upphör
vid utgången av valperioden. Det kan dock upphöra
redan tidigare, om ledamoten på begäran beviljas
befrielse från uppdraget eller skiljs från uppdraget
(28 § 2—4 mom. i grundlagen). Ett avbrott i uppdraget
som riksdagsledamot betyder däremot inte att uppdraget
upphör. Vid avbrott ska därför inte heller uppgifterna
raderas (28 § 1 mom. i grundlagen).
På behandling och förvaring av uppgifter samt
på rätten att få tillgång till
uppgifter i arkivet tillämpas i övrigt
vad som bestäms i personuppgiftslagen (),
arkivlagen () och lagen om offentlighet
i myndigheternas verksamhet ().
Uppgifterna kan fås också efter att de raderats
i registret och datanätet.
Ikraftträdandebestämmelsen.
I 1 mom. finns en sedvanlig ikraftträdandebestämmelse.
Avsikten är att ändringarna ska träda
i kraft vid ingången av valperioden 2015—2018.
För att de ledamöter som omväljs
vid nästa riksdagsval ska ha samma anmälningsskyldighet
som nya ledamöter, är det inte motiverat att tillämpa
76 a § 2 mom., som gäller anmälan av inkomster
från uppdrag som inte hör till ledamotsuppdraget
och från näringsverksamhet, på inkomster
som intjänats innan de föreslagna ändringarna
har trätt i kraft. Därför föreslås
att bestämmelsen i 76 a § 2 mom. inte ska tillämpas på inkomster
som intjänats innan beslutet har trätt i kraft.
På grundval av det ovanstående
och med stöd av 6 § 1 mom. 7 punkten i riksdagens
arbetsordning föreslår talmanskonferensen
att följande ändringar görs i
riksdagens arbetsordning:
Riksdagens beslut
om ändring av riksdagens arbetsordning
I enlighet med riksdagens beslut, tillkommet på det
sätt som föreskrivs i 52 § 1 mom. i grundlagen,
fogas till 6 § 1 mom. i riksdagens arbetsordning
() en ny 11 a-punkt och till
arbetsordningen nya 76 a och 76 b § som följer:
6 §
Talmanskonferensens uppgifter
Talmanskonferensen har till uppgift att
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
11 a) utfärda anvisningar om ledamöters
anmälan om bindningar och om annan motsvarande praxis i
anslutning till ställningen som ledamot,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
76 a §
Ledamöters bindningar
Inom två månader från det att en
ledamots fullmakt har granskats ska han eller hon ge riksdagen en
redogörelse över sådana till ledamotsuppdraget
icke hörande uppdrag, sådan näringsverksamhet,
sådant ägande i företag och sådan
annan betydande förmögenhet som kan ha betydelse
vid bedömningen av personens verksamhet som riksdagsledamot.
Sker det väsentliga förändringar i bindningarna
under valperioden ska detta anmälas inom två månader
från förändringen.
En ledamot ska också ge riksdagen en redogörelse
för inkomsterna från sådana till ledamotsuppdraget
icke hörande uppdrag och sådan näringsverksamhet
som kan ha betydelse vid bedömningen av personens verksamhet
som riksdagsledamot. Inkomsterna ska anmälas för
kalenderåret före utgången av juni det år
som följer på inkomståret.
Redogörelsen ska lämnas till centralkansliet. Om
en ledamot trots uppmaning underlåter att lämna
en redogörelse, ska talmannen meddela detta i plenum.
76 b §
Register över bindningar
Centralkansliet ska föra ett register över
de uppgifter ledamöterna lämnar om sina bindningar.
Uppgifterna är offentliga och ska publiceras i ett allmänt
datanät. Uppgifterna i registret och i det allmänna
datanätet ska raderas när riksdagsuppdraget upphör.
_______________
Detta beslut av riksdagen träder i kraft den
20 .
Vad som föreskrivs i 76 a § 2 mom. tillämpas inte
på inkomster som intjänats före ikraftträdandet.
_______________
Helsingfors den 21 oktober
2014
Eero Heinäluoma
Riksdagens talman
Seppo Tiitinen
Riksdagens generalsekreterare