Motivering
Utgångspunkter
I propositionen föreslås en lag om säkerhetsskydd
i statsrådet. Lagen föreskriver om befogenheterna
för dem som arbetar med säkerhetsuppgifter. Befogenheterna
ger möjligheter att göra intrång i personlig
frihet och integritet, rörelsefrihet, privatliv och egendom,
vilka samtliga tryggas genom grundlagen. Rätten att kontrollera
försändelser är betydelsefull med avseende
på hemligheten i fråga om förtroliga
meddelanden och skyddet för privatlivet.
Lagens syfte är att skydda arbetet i statsrådet och
se till att säkerhet och ordning upprätthålls
i de lokaler som används av statsrådet, dess ministerier
och justitiekanslern. Statsrådets ställning enligt
3 § 2 mom. i grundlagen som utövare av regeringsmakten
vid sidan av republikens president betonar att säkerhetsaspekter
i anslutning till statsrådets arbete är av stor
betydelse och att arbetet måste kunna utföras
utan störningar. Det finns utan tvekan godtagbara grunder
för bestämmelserna med tanke på de grundläggande fri-
och rättigheterna. Den föreslagna regleringen
av befogenheter motsvarar i hög grad befogenheterna i lagen
om säkerhetsskydd i riksdagen, som stiftades med grundlagsutskottets
medverkan (GrUB 3/2008 rd).
Uppdrag till andra än myndigheter
Bestämmelser om säkerhetskontrollörernas
befogenheter finns i lagens 7—15 §. I befogenheterna
ingår identitetskontroll, säkerhetskontroll, kroppsvisitation,
kontroll av fordon och försändelser samt att omhänderta
och förvara förbjudna artiklar, att vägra
tillträde, avlägsna och gripa personer och att
använda maktmedel.
Eftersom också andra än tjänstemän
kan förordnas till säkerhetskontrollörer
måste den föreslagna regleringen bedömas
med avseende på 124 § i grundlagen. Offentliga
förvaltningsuppgifter kan enligt den bestämmelsen
anförtros andra än myndigheter endast genom lag
eller med stöd av lag, om det behövs för
en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna
och det inte äventyrar de grundläggande fri- och
rättigheterna, rättssäkerheten eller
andra krav på god förvaltning. Uppgifter som innebär
betydande utövning av offentlig makt får dock
ges endast myndigheter.
Propositionen innehåller sparsamt med motiveringar
om det ändamålsenliga i att uppgifter delegeras
till andra än myndigheter. Enligt propositionen är
det ändamålsenligt för att skydda arbetet
i statsrådet och trygga att säkerhet och ordning
upprätthålls att man i de lokaler som statsrådet,
dess ministerier eller justitiekanslersämbetet använder
kan använda sig också av andra än tjänstemän
i säkerhetsuppgifter. Dessutom kan säkerhetskontrollörer
i privat anställning enligt propositionen specifikt koncentrera sig
på säkerhetsuppgifter (s. 19—20). Utskottet har
tidigare ansett det möjligt att ge andra än tjänstemän
motsvarande kontrollbefogenheter bl.a. i fråga om säkerhetskontroll
vid domstolar (GrUU 2/1999 rd). Utskottet
menar att grundlagens krav på att delegeringarna ska vara ändamålsenliga
blir uppfyllt.
Säkerhetskontrollörernas befogenheter begränsas
till det snäva område som definieras i lagen.
Dessutom får maktmedel enligt 15 § 4 mom.
endast användas av säkerhetskontrollörer
som är anställda i tjänsteförhållande.
Bestämmelserna i lagförslaget om förutsättningarna
för att bli godkänd som säkerhetskontrollör, om
förfarandet för godkännande och om tjänsteansvar är
lämpliga, och den förslagna regleringen är
inte problematisk med avseende på 124 § i grundlagen.
Utskottet påpekar att allmänna förvaltningslagar
med stöd av sina bestämmelser om tillämpningsområde,
myndighetsdefinition eller kraven för en enskild att tillhandahålla språkliga
tjänster också tillämpas på enskilda när
de fullgör offentliga förvaltningsuppgifter.
Övrigt
I ministerierna arbetar väktare som är anställda av
bevakningsföretag. Deras befogenheter bestäms
enligt lagen om privata säkerhetstjänster. Lagförslaget
ger också i fortsättningen möjligheter
att köpa säkerhetstjänster av företag.
Enligt utredning till utskottet är det meningen att befogenheterna
för säkerhetskontrollörer som arbetar
i statsrådets lokaler i tjänsteförhållande eller
i privat anställning bestäms enligt den föreslagna
lagen. Lagförslaget bör förtydligas enligt det.
I 6 § föreskrivs det om säkerhetskontrollörer. De
lagenliga befogenheterna får utövas endast av
personer som den lokala polisen har godkänt som säkerhetskontrollörer
och som har förordnats till uppgiften av statsrådet,
det berörda ministeriet eller justitiekanslersämbetet
(s. 10/II, 14/I). Paragrafen innehåller
bestämmelser om att godkänna säkerhetskontrollören
men inte om förordnande till uppgiften. Förvaltningsutskottet
bör överväga att komplettera paragrafen
i det avseendet.
Inom försvarsministeriet utförs säkerhetskontroller
bl.a. av tjänstemän vid försvarsmakten. Bestämmelser
om deras befogenheter ingår i lagen om försvarsmakten.
Enligt propositionen har dessa tjänstemän i fortsättningen
befogenheter och maktmedelsredskap enligt lagförslaget, när
de i försvarsministeriets lokaler arbetar i de uppgifter
som nämns i lagförslaget (s. 7/II). Också i
detta avseende bör regleringen preciseras.