Motivering

Enligt 94 § 1 mom. i grundlagen godkänner riksdagen bl.a. fördrag och andra internationella förpliktelser som innehåller sådana bestämmelser som hör till området för lagstiftningen. Upphovsrätten och anknytande rättigheter är av sådan typ och har sådana kopplingar till de grundläggande rättigheterna att fördragen utan vidare innehåller bestämmelser som hör till området för lagstiftningen. Därför kräver de riksdagens godkännande.

Europeiska gemenskapen har deltagit i fördragsförhandlingarna och kan utifrån en explicit bestämmelse i båda fördragen tillträda dem som fördragspart. Av propositionens motivering framgår att en avsevärd del av bestämmelserna hör till gemenskapslagstiftningen, trots att det inte redogörs närmare för hur behörigheten fördelas mellan gemenskapen och medlemsstaterna. Riksdagen har av hävd godkänt sådana blandade avtal men bara till den del de ingår i Finlands behörighet (t.ex. GrUU 16/2004 rd, s.2—3, GrUU 24/2004 rd, s.2, GrUU 48/2004 rd, s.3). Riksdagens beslut om godkännande måste därför formuleras i motsvarighet till denna praxis.

Grundlagsutskottet anser i linje med sin tidigare hållning att propositioner om fördrag som involverar delad behörighet måste beredas med tillbörlig hänsyn till behörighetsfördelningen. Det ska framgå i vilka delar fördragen ingår i medlemsstaternas behörighet (GrUU 6/2001 rd, s. 3). Utskottet anser att kulturutskottet bör inhämta utredning i saken i samband med ärendets fortsatta beredning.

Fördragsbestämmelserna gäller inte grundlagen i den mening som avses i 94 §. Det betyder att beslut om fördragen fattas med en majoritet av de avgivna rösterna.

Fördragsbestämmelserna är inget problem med tanke på grundlagen och det finns inte heller något annat att anmärka på ur konstitutionell synvinkel. Därför kan lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning.