Allmän motivering

Utskottet påpekar att ägaren till en växtsort har ensamrätt att utnyttja sorten yrkesmässigt. Trots detta har jordbrukare rätt att mot ersättning använda egenproducerat utsäde till förökningsändamål. Jordbrukaren ska på begäran lämna myndigheterna och sortägaren de uppgifter som behövs för uttag av avgiften för egenproducerat utsäde. I praktiken lämnar jordbrukarna dessa uppgifter bland de uppgifter som samlas in vid ansökan om stöd som gäller åkerbruk, varefter jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral behandlar dem så att de kan användas för uttag av avgifter. Därefter sänds uppgifterna till sortägarna, som till stor del representeras av Siemenkauppiaitten Yhdistys.

Utskottet pekar på att vårt system för uttag av avgiften för användning av egenproducerat utsäde är unikt inom EU. Uttaget i vårt land sker i enlighet med beskrivningen ovan koncentrerat och förädlarrepresentanten Siemenkauppiaitten Yhdistys får kontaktinformationen till odlarna och odlingsuppgifterna av myndigheterna. Med andra ord får de alla uppgifter som behövs för uttag av avgiften av myndigheterna. Med hjälp av dessa uppgifter kan kvittona skickas direkt till de odlare som avgiften gäller. Den information som finländska myndigheter tillhandahåller är så gott som heltäckande. Därför betonar utskottet att en heltäckande uppbörd av den berörda avgiften skapar en grundval för ett effektivt och målinriktat växtförädlingsarbete i syfte att trygga tillgången till utsäde anpassat för våra nordliga förhållanden.

Det framgår dock av propositionen att lagen om växtförädlarrätt och lagen om landsbygdsnäringsregistret samt de föreskrifter som utfärdats med stöd av dem för närvarande inte innehåller någon bestämmelse som skulle tillåta insamling av uppgifter för avgifter för egenproducerat utsäde till landsbygdsnäringsregistret eller utlämnande av uppgifter ur registret. Således kan det inte anses finnas någon på lag baserad grund för insamling eller utlämning av uppgifter, vilket grundlagen kräver. Statsrådets justitiekansler har i ett beslut (Dnr 916/1/01) om ett klagomål som gällde utlämnande av uppgifter krävt att lagstiftningen ses över i detta avseende. Det huvudsakliga syftet med propositionen är att precisera lagstiftningen så att det finns behövlig författningsgrund för införande i landsbygdsnäringsregistret av de uppgifter som behövs för uttag av avgifter för egenproducerat utsäde och för lämnande av dessa till sortägaren. Syftet är dessutom att garantera att de uppgifter i landsbygdsnäringsregistret som lämnats ut till en sortägare enbart används för uttag av avgifter för egenproducerat utsäde. På detta sätt tryggar man både tillgodoseendet av sortägarens fordringsrätt och bevarandet av odlarens skydd av affärs- och yrkeshemligheter.

Med stöd av det ovan anförda föreslår regeringen en sådan bestämmelse till lagen om växtförädlarrätt med stöd av vilken en sortägare har rätt att få de uppgifter ur landsbygdsnäringsregistret som behövs för genomförande av betalningsskyldigheten i fråga om egenproducerat utsäde. I bestämmelsen fastställs hurudana uppgifter som får lämnas ut och hur dessa uppgifter får användas. Endast de uppgifter som är nödvändiga för uttag av avgifter för egenproducerat utsäde ska få utlämnas till sortägarna. Ett villkor för uppgiftsutlämning är att sortägaren och odlaren eller organisationer som representerar dem har avtalat om ersättningsnivån när det gäller avgifter för egenproducerat utsäde. Enligt förslaget ska missbruk av uppgifterna som sker uppsåtligen eller av oaktsamhet vara straffbart.

Utskottet framhäver att det uttryckligen krävs att parterna nått en överenskommelse om ersättningen till sortägaren för att uppgifter ska få lämnas ut. Det finns förutsättningar för ett balanserat avtalsförhållande mellan växtförädlaren och odlaren, menar utskottet. Samtidigt pekar utskottet på att Boreal Växtförädling Ab är den marknadsledande växtförädlaren i Finland och att bolaget därmed kan påverka nivån på den ersättning (royalty för certifikatutsäde) som tas ut vid marknadsföring av förökningsmaterialet av en sort. Detta garanterar också bolaget en stark förhandlingsposition. Om inget förhandlingsresultat nås om avgiften för egenproducerat utsäde är odlaren skyldig att betala ersättning till sortägaren, vilken uppgår till 50 % av royaltyn för certifikatutsädet.

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning anser utskottet att propositionen är nödvändig och motiverad. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande ändringsförslag.