Motivering

Utskottet redogjorde i sitt utlåtande om statsrådets utredning med anledning av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet —Förberedelser inför "hälsokontrollen" av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (JsUU 1/2008 rd — E 120/2007 rd) för mjölkproduktionen i Finland i dag och bedömer vilka effekter de tilltänkta ändringarna i gemenskapens kvotsystem kommer att få för den. Det påpekade att produktionen enligt finländska undersökningar minskar om kvotsystemet avskaffas och mjölkpriset sjunker. Om det redovisade priset på mjölk sjunker med så lite som 10 procent, minskar den kalkylerade företagarinkomsten för en genomsnittlig mjölkgård enligt jordbrukets lönsamhetsbokföring med 20 procent eller inemot 6 000 euro. Om priserna på mjölkprodukter sjunker med 15 procent, minskar produktionen mest i norra och södra Finland (stödområden AB). Utskottet underströk att den enda klimatmässigt lämpliga formen av jordbruksproduktion i norra Finland är mjölkproduktion som baserar sig på odling av ströfoder. Mjölkproduktionen i Finland har redan nu minskat med mer än sex procent sedan 2001, dvs. med omkring 150 miljoner liter. Referenskvoterna kommer att underskridas med ungefär lika mycket under innevarande kvotperiod.

Utskottet noterade i sitt utlåtande att mjölkkvotssystemet har tjänat som ett nödvändigt skyddsnät för mjölkproduktionen hos oss. Systemet har varit en garanti för fortsatt produktion också i ett högkostnadsland, skapat balans på marknaden och hjälpt till att bevara producentprisnivån. Finländska mjölkgårdars produktionskostnader också på gårdar som gjort investeringar är högre än på gårdar av motsvarande storlek i Centraleuropa. Därför ansågs det nödvändigt att Finland med alla till buds stående medel arbetar för att bevara kvotsystemet.

Utskottet framhöll dessutom att om det inte är möjligt att hindra ett beslut om att slopa kvotsystemet i gemenskapen, ska det vid förhandlingar kring frågan läggas särskild vikt vid hur de negativa konsekvenserna kan förebyggas. Åtgärderna ska i första hand finansieras med gemenskapsmedel. Producenterna ska kompenseras för de negativa konsekvenserna på ett sätt som är kopplat till produktionen. Här kan man tänka sig bidrag antingen enligt liter eller djur. Bidraget ska primärt kompensera kostnadsnackdelar i ogynnsamma områden och minskade kalkylerade priser, men situationen på de gårdar som satsat på kvoter ska också beaktas. För att kunna trygga mjölkproduktionens fortbestånd i Finland ska gemenskapens bidrag till särskilda områden vara bundet vid produktionen, ordentligt tilltaget och långvarigt.

Det är angeläget att nationellt stöd ska få betalas för mjölkproduktion upp till vår referenskvot. I beslutet om nordligt stöd läggs maximivolymen för mjölkproduktion vid 1 776 765 ton, vilket redan nu har begränsat möjligheten att utnyttja den nuvarande mjölkkvoten, eftersom den minskade produktionen i stödområde AB inte har gått att kompensera med lönsam produktion i stödområde C (det har inte varit tillåtet att betala ut nationellt stöd).

I den aktuella utredningen till utskottet konstateras det de kompletterande kvoter som EU redan beviljat inte har delats ut till producenter i Finland på grund av att de nationella stöden begränsar produktionen, utan de har fogats till den nationella reserven. Jord- och skogsbruksministeriet har nu för avsikt att frikoppla kvothandeln i stödområdena A och B så endast producenter får vara med om den och så att Åland bevaras som ett handelsområde för sig. Det betyder att administrativa kvotköp inte längre får göras i södra Finland efter den 1 april 2008. Argumentet för att frikoppla handeln är att det finns ett överutbud av kvoter i södra Finland. Alla administrativa kvoter har inte blivit sålda och de har blivit överförda till stödområde C för att de producenter som avstått från kvoter skulle få betalt för sina. Detta är skälet till att osålda kvoter motsvarande knappa 10 miljoner liter mjölk fördes över till stödområde C i södra Finland hösten 2007. Därmed fick man också tillgång till delvis EU-finansierade strukturutvecklingspengar som annars hotade att bli outnyttjade. I utredningen påpekas det vidare att de kvoter som eventuellt inte blir sålda i område AB våren 2008 kanske måste föras över till stödområde C för att finansiera kvotaffärer. Samtidigt bör man kunna avsätta ett adekvat antal kvoter för ansökningar om investeringsstöd som lämnats in till arbetskrafts- och näringscentralerna i stödområde C.

Utskottet poängterar att det måste gå att anvisa tillräckligt många kvoter för ansökningar om investeringsstöd. Fristen för bidragsbeslut kan leda till att investeringsbidrag i stödområde C kapitaliseras i kvoter. Vad gäller ansökningar om investeringsstöd måste kapitaliseringen gå att hindra speciellt för att man kanske måste avstå från kvotsystemet. Utskottet ser det som högst angeläget att den nuvarande mängdbegränsningen i det nordliga stödområdet får överskridas. Nationellt stöd måste kunna betalas upp till vår referenskvot.

Med hänvisning till propositionens motivering och annan utredning i saken anser utskottet att propositionen är nödvändig och lämplig. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.