Motivering

Lagen om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014) tillämpas på understöd för företags- och projektverksamhet som främjar målsättningarna i landsbygdens utvecklingsprogram (programmet), konstaterar utskottet. Företagsstöd kan beviljas jordbrukare och deras familjemedlemmar för utvidgande av gårdsbruksenhetens verksamhet så att den gäller även annat än jordbruk samt mikroföretag och små företag för annan företagsverksamhet än jordbruk. Medelstora företag kan dessutom beviljas stöd för förädling och saluföring av jordbruksprodukter. Stöd till projektverksamhet på landsbygden kan bland annat beviljas för projekt som omfattar åtgärder för att förbättra levnadsförhållandena och trivseln för landsbygdens invånare, åtgärder för allmänt främjande av näringsverksamheten i området eller planering eller organisering av utbildning eller informationsförmedling. Utvecklingsprojektstödet kan också användas för att stödja vissa allmännyttiga investeringar. För att främja lokal utveckling på landsbygden kan man dessutom understödja lokala aktionsgruppers verksamhet.

Utskottet vill fästa uppmärksamhet vid att beredningen av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling, som trädde i kraft i år, har kunnat ske med beaktande av de då aktuella utkasten till EU-förordningar, och således står lagen i huvudsak inte i strid med dem. I och med att den nya EU-lagstiftningen har blivit färdig har det blivit klart att lagstiftningen i vissa frågor ger medlemsländerna större rörelseutrymme än den nuvarande nationella lagstiftningen tillåter. Målsättningen för de föreslagna ändringarna är att öka den flexibilitet som den nya EU-lagstiftningen medger, för att det ska gå att stödja olika typer av projekt i större omfattning än för närvarande. Dessutom vill man lätta på den administrativa börda som stödprocessen orsakar aktörer och myndigheter.

En utvärderingen av programmet för landsbygdsutveckling i Fastlandsfinland 2007—2013 och en senare granskning har visat att det är ändamålsenligt att ändra vissa föreskrifter som har tillämpats redan enligt den lagstiftning som gällde föregående finansieringsperiod. Detta i syfte att göra det lättare att starta och genomföra projekt och för att lätta på den administrativa börda som ansökan, beviljande och utbetalning av stöd orsakar aktörer och myndigheter. Utskottet förutsätter att både det spelrum som EU-lagstiftningen medger och det nationella spelrummet utnyttjas fullt ut för att utmönstra onödig byråkrati för att göra stödförvaltningen lättare än under förra programperioden. (Utskottets förslag till uttalande)

Det är enligt utskottets mening också synnerligen välkommet att regeringen föreslår att bestämmelserna om tidsfrister och vissa andra bestämmelser som gäller företagsstöd mjukas upp i syfte att lätta på aktörernas och myndigheternas administrativa börda. Bland annat slopas kravet på att utbetalning av företagsstöd måste sökas minst en gång om året. Åtgärderna för att starta ett nytt företag ska enligt förslaget slutföras inom tre år efter det att stödet beviljades, medan tidsfristen i dagens läge är två år. Vidare föreslår regeringen ändringar som innebär bättre villkor för företagen när de ändrar verksamhetsform. Förslaget innebär att myndigheternas arbete minskar genom att onödiga remissförfaranden slopas och möjligheterna till elektronisk dataöverföring mellan myndigheterna ökar.

Det sägs i propositionsmotiven att prioriteringarna inom landsbygdsutvecklingspolitiken enligt landsbygdsförordningen — Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 — har samband med bland annat kunskapsöverföring och innovationer samt främjande av socialt deltagande, minskande av fattigdom och utvecklande av landsbygdsekonomin samt med förbättrande av lönsamheten för alla slag av jordbruk och med organisering av livsmedelskedjan på alla områden. Av den anledningen är det möjligt att betala stöd till förädling och saluföring av livsmedel samt utvidgande av gårdsbruksenhetens verksamhet så att den gäller även annat än jordbruk i alla delar av landet, trots att företags- och projektstöd för landsbygdsutveckling i första hand betalas till landsbygdsområden. En bestämmelse om denna möjlighet finns i den föreslagna 19 §.

Utskottet välkomnar i och för sig att åtgärder till stöd för livsmedlens förädlings- och distributionskedjor kan genomföras oavsett verksamhetsort, eftersom detta ger möjlighet till ökad efterfrågan på jordbruksprodukter och därmed också förbättrar de perifera jordbruksområdenas sits. Men lagen säger också att stöden fortsatt bara ska gälla små och medelstora företag, understryker utskottet. Dessutom medger lagen högre stödintensitet i glesbygden. Det är mycket viktigt, menar utskottet, att stödsystemets huvudfokus kraftigt fortsätter att ligga på landsbygdsregionerna.

I övrigt är de föreslagna ändringarna till stor del av teknisk natur, exempelvis preciseringar av hänvisningsbestämmelserna. Vissa bestämmelser görs dessutom mer enhetliga. Det betyder att räntebestämmelserna i fråga om stöd som ska återkrävas ses över för att räntan ska räknas ut i enlighet med kraven i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 och börja löpa samtidigt enligt alla lagar om jordbruksstöd och landsbygdsstöd, dvs. först 60 dagar efter den dag då beslutet om återkrav fattades.

Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.