Allmän motivering

Som det framgår av propositionsmotiven trädde den nuvarande lagen om landsbygdsnäringsregistret (), nedan registerlagen, i kraft den 1 januari 1995. Den uppfyller emellertid inte längre de krav grundlagen, lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och personuppgiftslagen ställer. Dessutom har Europeiska kommissionen antagit rättsakter som innebär att offentligheten i fråga om uppgifterna om stöd måste bli större.

Regeringen påpekar att de nya bestämmelserna om grundläggande fri- och rättigheter i regeringsformen trädde i kraft den 1 augusti 1995, alltså efter det att registerlagen blivit stadfäst och trätt i kraft. Bestämmelserna om grundläggande fri- och rättigheter lyftes senare oförändrade in i den nya grundlagen. Enligt 10 § 1 mom. i grundlagen är vars och ens privatliv tryggat och närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter ska utfärdas genom lag. Men detaljerna i regleringen överlåter grundlagen på lagstiftaren att avgöra. Grundlagsutskottet har ansett det viktigt med tanke på skyddet för personuppgifter att man för registreringars vidkommande reglerar åtminstone deras syfte, innehållet i de registrerade personuppgifterna, tillåtna användningsändmål, inbegripet uppgifternas tillförlitlighet och bevaringstiden för uppgifterna i personregistren samt den registrerades rättsskydd. Regleringen av dessa faktorer på lagnivå ska vara övergripande och detaljerad. Även bestämmelser om utlämnande av uppgifter via en teknisk anordning ska utfärdas genom lag (GrUU 14/2002 rd).

I propositionsmotiven står det också att handlingar och upptagningar som innehas av myndigheterna är offentliga enligt 12 § 2 mom. i grundlagen, om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag. Var och en har rätt att ta del av offentliga handlingar och upptagningar. Personuppgiftslagen () och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (), nedan offentlighetslagen, är båda av färskare datum än registerlagen. Syftet med offentlighetslagen är att öka insynen i myndigheternas verksamhet men också medborgarna rätt att få tillgång till information. Avsteg från sekretessgrunderna i lagen bör ske enbart av tvingande och exceptionella skäl. Allmänt taget är det meningen att det i andra lagar inte ska finnas egna sekretessgrunder, utan att alla bestämmelser om sekretess för myndigheters handlingar ska gå att finna i offentlighetslagen.

Därför behöver registerlagen omarbetas särskilt med tanke på skyddet för personuppgifter, menar regeringen. Den gällande lagen saknar exempelvis exakta bestämmelser om innehållet i de registrerade personuppgifterna. Det finns inte heller några regler för lagringstiderna. Också riksdagen noterade detta i sitt svar RSv 198/2000 rd med anledning av en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om landsbygdsnäringsregistret (RP 165/2000 rd). Registerlagen behöver ses över också när det gäller bestämmelserna om registeruppgifternas offentlighet. Dessutom är bestämmelserna om utlämnande av uppgifter flertydiga och det gör att lagen behöver förtydligas.

Utskottet konstaterar att den nya lagen primärt skulle vara en lag om administrering av kunduppgifter inom landsbygdsnäringsförvaltningen med bestämmelser om rättigheter och skyldigheter för de myndigheter och andra parter som getts tillgång till informationssystemet när dessa hanterar uppgifterna. I regel ska offentlighetslagen och personuppgiftslagen tillämpas, men den nya lagen föreslås få bestämmelser om t.ex. tekniska anslutningar och uppgifternas lagringstid. Reglerna för de uppgifter som förs in i registret är tänkta att vara helt allmänna i lagen.

I den föreslagna lagen handlar 4 § om informationssystemets struktur och innehåll. Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande fäst sig vid 2 mom. och menar att formuleringen är alltför vag. Men, som det framhållits för jord- och skogsbruksutskottet, går det inte att i momentet räkna upp alla de otaliga lagar som har samband med de stödsystem och andra landsbygdsnäringar där datainnehållet aktualiseras. Om man går in för en hänvisning där man räknar upp närapå alla lagar som har samband med landsbygden och landsbygdsnäringar, kan det hända att någon lag i misstag faller bort. En förteckning av detta slag gör inte lagen tydligare eller lättare att förstå. Dessutom skulle man vara tvungen att ändra den föreslagna lagen varje gång substanslagarna ändras. Det finns EU-regler om innehållet i informationssystem, om sättet att föra in uppgifter i system och om olika register. Detta gäller bl.a. systemet för administration och kontroll (IACS) och de uppgifter som ska föras in där. I EU-rådets och kommissionens rättsakter finns synnerligen detaljerade bestämmelser om vad som ska föras in i t.ex. just i IACS och hur uppgifterna ska användas. Det räcker alltså inte med att ta hänsyn enbart till de nationella lagarna utan även EU-lagstiftningen bör vägas in. Det har också påpekats för utskottet att bestämmelsen formulerats av jord- och skogsbruksministeriet i samråd med justitieministeriet. Utskottet föreslår följaktligen inga ändringar på denna punkt.

Enligt propositionen är det tänkt att offentlighetslagen ska tillämpas på uppgifters och handlingars offentlighet, utlämnande av uppgifter och handlingar och avgifter som tas ut för utlämnandet och personuppgiftslagen på behandlingen av personuppgifter, om det inte föreskrivs något annat i den aktuella lagen.Vissa uppgifter ska vara sekretessbelagda, bl.a. kreditupplysningar om en kund, uppgifter om statsborgen och om det lånebelopp som borgen avser och uppgifter om lånebeloppet för stöd i form av lån. Utskottet anser att gränsdragningen är motiverad av de skäl som anges i propositionen. Dessutom bestämmer offentlighetslagen vilka uppgifter med anknytning till ekonomisk ställning eller affärs- eller yrkeshemlighet som ska vara sekretessbelagda utöver dem som nu tas in i lagen, påpekar utskottet. Det gäller att gå ut med mycket detaljerade råd om vilka uppgifter som får lämnas ut. När det gäller privaträttsliga avtal såsom arrendeavtal bör uppgifter lämnas ut bara när offentlighetslagen absolut kräver det, framhåller utskottet.

Europeiska gemenskapen kräver att viss information samlas in och förs in i register och att denna information används. De viktigaste stödregistren är direkt reglerade av EU. EG:s budgetförordning t.ex. kräver att det årligen publiceras en förteckning över stödtagarna. Av den ska framgå stödtagarens namn, stödtypen och hur stor den offentliga finansieringen varit. Men hur förteckningen utformas får medlemsländerna rätt fritt själva bestämma. I propositionsmotiven säger regeringen: "Till den del det förekommer nationell prövningsrätt i frågan har det förfarande som tillämpas i Finland ansetts vara bra när det gäller andra motsvarande förteckningars och uppgifters, t.ex. beskattningsuppgifters, offentlighet". När man ger stöden offentlighet måste man samtidigt förklara vilket deras ändamål är och på vilka grunder de betalas, för att medborgarna och medierna ska få en riktig bild av ändamålet och betydelsen, menar utskottet.

Enligt förslaget ska besluten om utlämnande av uppgifter fattas inom centralförvaltningen så att jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral, Livsmedelssäkerhetsverket och Landsbygdsverket tar beslutet för sitt respektive verksamhetsområde. Dessutom får arbetskrafts- och näringscentralerna och kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter inom ramen för sina myndighetsuppgifter lämna ut uppgifter ur registret och handlingar som de har i sin besittning. De facto kräver redan offentlighetslagen att arbetskrafts- och näringscentralerna och kommunerna lämnar ut uppgifter i fråga om handlingar som de har i sin besittning, framhåller utskottet. Men om någon ber att få en stor mängd registeruppgifter som är besvärliga att ta fram, måste kommunerna ha rätt att låta begäran gå vidare till respektive centrala ämbetsverk som klarar av att leverera uppgifterna snabbt och därmed avlastar kommunerna.

Bestämmelsen om att uppgifterna i landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem ska avregistreras senast tio år efter det att uppgifterna om en kund senast har behandlats är enligt utskottets mening viktig. Men den behöver preciseras, och utskottet föreslår därför nedan en komplettering.

Sammantaget anser utskottet att propositionen är behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med anmärkningarna ovan och ändringsförslagen nedan.