Allmän motivering

Användningen av virke för energiproduktion stöds på grundval av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996). Det finns stöd till vård av ungskog, stöd för tillvaratagande av energivirke och stöd för flisning av energivirke. I propositionen föreslås att villkoren för stöd till tillvaratagande av energivirke ändras. Det ska inte längre krävas att energivirket har tillvaratagits i samband med vård av ungskog som det föreskrivs i lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. I stället ska lagen ange från vilka områden energivirke får tas tillvara för att stöd ska betalas ut. Dessutom ska stödet graderas enligt zoner. Stödbeloppen kommer att bestämmas genom förordning av statsrådet.

Bakgrunden till propositionen (RP 174/2004 rd) är riksdagens beslut om en ny kärnkraftsenhet (Ö 4/2001 rd) och det anknytande uttalandet om att främja förnybar energi bland annat genom extra resurser för skogsförbättring. Graderingen av stödet för tillvaratagande av energiskog bygger på ett uttalande som riksdagen godkände i samband med behandlingen av den första tilläggsbudgeten för 2002. I uttalandet förutsätter riksdagen i anknytning till moment 30.31.44 att möjligheterna att jämna ut de regionala skillnaderna i kostnaderna reds ut när logistiken för energivirkeskedjan utvecklas. I anknytning till båda uttalandena föreslog en arbetsgrupp inom handels- och industriministeriet 2002 i samband med en översyn av handlingsplanen för förnybara energikällor (Uusiutuvan energian edistämisohjelma 2003—2006; Kauppa- ja teollisuusministeriön työryhmä- ja toimikuntaraportteja 5/2003) en utvidgning av stödet för tillvaratagande av energivirke och stödet för flisning i syfte att främja användningen av virke som energikälla.

Av propositionen framgår det att den totala volymen skogsflis uppgick till 2,1 miljoner kubikmeter 2003. Av den totala mängden skogsflis var cirka 7 procent helträdsflis från ungskog som vårdats med statsstöd och återstoden huvudsakligen skogsflis som bestod av resterna av föryngringsavverkning av granbestånd, vari också risbalar och stubbar ingår. Denna huvudsakliga andel producerades nästan helt och håller kommersiellt trots att konkurrenskraften fortfarande är ganska svag jämfört med alternativa bränslen. I och med att programmet för främjande av förnybar energi 2003—2006 prioriterar bioenergi, och närmare bestämt ökad användning av virke som energikälla, utvidgas statsstödet genom ändringen av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk så mycket att stöd också kan ges till all annan typ av energivirke, utom till energivirke som i dagsläget tillvaratas på ett ekonomiskt lönsamt sätt på normala stämplingsposter för slutavverkning. Enligt utskottet är det viktigt att stödet på sikt kan minska genom satsningar på teknik för tillvaratagande och transport med siktet inställt på att stödet ska slopas i framtiden.

Enligt 18 c § 1 mom. ska stödet för tillvaratagande av energivirke bestämmas utifrån den överlåtna kubikmetermängden virke enligt fast mått. Dessutom ska stödbeloppen kunna graderas enligt de zoner som anges i 9 §. Stödzonerna finns inskrivna i 4 § i förordningen om finansiering av hållbart skogsbruk. Enligt 9 § i den gällande lagen fastställs stödbeloppet per kubikmeter fast mått, men lagrummet tillåter inte stödintervaller för olika zoner när det gäller stödet för tillvaratagandet av energivirke. I propositionen påpekar regeringen att lönsamheten i avgörande grad är beroende av hur stora partier energivirke som tas tillvara. Ju mindre mängd virke som tas tillvara per hektar desto dyrare blir tillvaratagningen. Därför är det betydligt dyrare per kubikmeter att ta tillvara energivirke i norra Finland än i resten av landet. I propositionen föreslås att stödet för tillvaratande sänks i södra Finland. Enligt utskottet är det emellertid viktigt att en sänkt stödnivå inte leder till att energivirke inte alls tillvaratas på vissa områden på grund av den dåliga lönsamheten. Å andra sidan får stödnivån inte generera för stora kompensationer. Av den anledningen är det enligt utskottets mening viktigt att de slutliga bestämmelserna om beloppen för stöd för tillvaratagande och stödintervallerna grundar sig på objektiva beräkningar.

Enligt 18 a § 3 mom. 4 punkten kan stöd beviljas förutsatt att sökanden inom två månader efter överlåtelsen lämnar en utredning om överlåtelsen av energivirke till skogscentralen. Utskottet understryker att stödet bör övervakas utan byråkratiska ingrepp och merkostnader.

De årliga anslagen för verkställigheten av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk bygger på statsrådets Nationella skogsprogram 2010 från 1999, där det ingår en bedömning av anslagsbehovet för prestationsmålen i fråga om skogsvård och skogsförbättring, påpekar utskottet. I budgetmotionen för 2005 ingår ett anslag för en utvidgning av stödet. Regeringen avsätter två miljoner euro för utvidgat tillvaratagande och utvidgad flisning av energivirke. I propositionen föreslås bestämmelserna vara temporära med hänvisning till att det efter 2005 inte går att finansiera extra anslagsbehov på grund av lagförslaget inom ramen för jord- och skogsbruksministeriets nuvarande anslagsram, om inte statens övriga bidrag till skogsvård och skogsförbättring minskar. Detta är enligt utskottet inte rationellt. Vidare anser utskottet att de föreslagna ändringarna i stödsystemet inte ska genomföras så att de bara gäller till och med 2005. Eftersom det kommer att föreskrivas om ikraftträdelsen genom förordning efter att Europeiska gemenskapens kommission har antagit de föreslagna ändringarna i stödet till tillvaratagande och flisning av energivirke, anser utskottet med hänvisning till det ovanstående att bestämmelserna om ändringar i stödet till tillvaratagande och flisning av energivirke inte ska sättas i kraft innan det står klart att tilläggsanslag för liknande stödbestämmelser efter 2005 kan täckas utan att statens övriga stöd till skogsvårds- och skogsförbättringsåtgärder måste reduceras (Utskottets förslag till uttalande 1). För att villkoret ska kunna uppfyllas måste regeringen utan dröjsmål lägga fram en proposition för riksdagen med förslag till stödbestämmelser efter 2005. Om de aktuella bestämmelserna inte kan sättas i kraft på det sätt som utskottet föreslår ovan är det angeläget att det föreslagna anslaget för utgifter på grund av lagändringen får användas till statsstöd enligt den gällande lagen om finansiering av hållbart skogsbruk.

I propositionen uppger regeringen att en genomgripande revidering av lagen om hållbart skogsbruk kommer att göras. Utskottet skyndar på revideringen (Utskottets förslag till uttalande 2). Samtidigt påpekar utskottet att en stor del av finansieringen med stöd av den gällande lagen i dagsläget måste användas till kostnader för planering och genomförandeutredningar. Utskottet understryker att medlen måste användas så effektivt som möjligt till det ordinarie arbetet för att främja ett hållbart skogsbruk. Detta bör också vara målet för den övergripande reformen av lagen. Genom förenklingar i finansieringssystemet kan skogsägarna aktiveras och det professionella rådgivnings- och övervakningsarbetet effektiviseras.

I detta sammanhang vill utskottet också påpeka att det behövs tydliga bestämmelser för mätning av olika energiformer, inbegripet torv, för att förnybara energikällor ska kunna främjas och övervakningen av stöden samtidigt underlättas.

Med hänvisning till propositionen och inkommen utredning finner utskottet propositionen behövlig och lämplig. Utskottet tillstyrker lagförslaget med följande anmärkningar och ändringsförslag.