Motivering

Sammantaget sett anser utskottet propositionen vara behövlig och ändamålsenligt och tillstyrker lagförslaget utan ändringar.

Bakom propositionen ligger ett beslut om det s.k. fallet Affärsverket Vägverket som Europeiska kommissionen fattade i slutet av 2007. Enligt kommissionen var verkets konkursskydd och inkomstskattepraxis inte förenliga med den gemensamma marknaden. Den beredning som följde på beslutet resulterade i principbeslutet att statens nuvarande affärsverksmodell inte kan anses lämpad för den gemensamma marknaden. Statens affärsverksamhet bör i en öppen konkurrenssituation på en fungerande marknad i regel bedrivas i aktiebolagsform.

Bolagets verksamhet och lönsamhet.

Utskottet anser att det i sig inte kan ligga ett egenvärde i att bolagisera, utan bolagiseringen måste klart och tydligt leda till bättre lönsamhet, en högre servicenivå, kontinuitet och kostnadseffektivitet.

Att tillhandahålla isbrytningstjänster utgör kärnan i det nya rederiaktiebolagets affärsverksamhet. Det fartygsbestånd som övergår i dess ägo består av de finländska isbrytarna. Enligt propositionen har staten ett strategiskt ägarintresse i det nya bolaget. Offshoreverksamheten bedrivs på en ytterst konkurrensutsatt internationell marknad, medan någon konkurrens än så länge inte förekommer inom isbrytarverksamheten.

Utskottet förhåller sig mycket skeptiskt till möjligheten att öka konkurrensen inom isbrytarverksamheten, åtminstone inte inom en alldeles snar framtid. Utfrågade experter har emellertid hävdat att konkurrensen absolut måste öka och har föreslagit att man splittrar upp upphandlingen av isbrytningstjänster, graderar konkurrensutsättningen, utvecklar förfarandena för konkurrensutsättning och upphandling, förlänger avtalsperioderna och lägger fast de block som ska konkurrensutsättas så att de sporrar till att ta fram alternativa tjänster. Det är viktigt, menar utskottet, att kommunikationsministeriet ställer sig i spetsen och utreder alla möjligheter att åstadkomma en fungerande konkurrenssituation inom isbrytarverksamheten.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten vid det nya bolagets lönsamhet och riskerna inom offshorebranschen. Enligt expertyttranden gick Rederiverket på 5,7 miljoner euro minus under 2004—2008. Till följd av den globala ekonomiska krisen och prisraset för råolja minskade lönsamheten hösten 2008. Marknadsefterfrågan på offshoreverksamhet, en affärsverksamhet som spelar en stor roll för omsättning och resultat, stannade närapå helt av. Men nu finns det tecken på att efterfrågan börjar tillta.

Under utfrågningen fanns det också experter som påpekade att isbrytnings- och offshorefunktionerna genererar synergieffekter. I aktiebolagsmodellen kan man enligt yttrandena skilja isbrytarverksamheten från offshoreverksamheten på ett genomskinligt sätt, exempelvis med hjälp av en lämplig dotterbolagsstruktur. Då är det enkelt att se vilka kostnadsfördelar som uppstår av att de nuvarande kombiisbrytarna används utanför isbrytningssäsongen.

Utskottet vill sätta fokus på det nya bolagets soliditet, särskilt som bolaget kommer att vara ägare till hela vår isbrytarflotta. Det är viktigt att bolaget är medvetet om de affärsekonomiska risker som är förknippade inte minst med offshoreverksamheten och bereder sig för dem med alla till buds stående medel. Kommunikationsministeriet måste ge akt på bolagets lönsamhet och soliditet och på serviceverksamhetens kvalitet och effektivitet för att de för näringslivet livsviktiga isbrytningstjänsterna ska finnas att tillgå också i framtiden.

Försörjningsberedskap.

I propositionen sägs det att det nya bolaget ska erbjuda isbrytningstjänster enligt beställar-utförarmodellen också i framtiden. Som gardering för att så faktiskt kommer att ske görs en ändring i lagen om fartygs isklasser och isbrytarassistans () genom tillägg av en bestämmelse om isbrytarfartygens trafikplikt och iakttas det nya aktiebolagets bolagsordning och i förekommande fall företagsrättsliga förfaranden.

Utskottet vill understryka hur totalberoende vår export och import är av sjöfarten och den isbrytning som möjliggör vintersjöfart. Isbrytningsberedskap en del av samhällets kritiska infrastruktur och därför måste isbrytningen fungera under alla förhållanden. Det måste finnas tillräckligt med isbrytarkapacitet att tillgå också under vintrar med svåra isförhållanden.

Personalkonsekvenser.

Under expertutfrågningen sades det att alla som jobbar inom de funktioner som ska bolagiseras kommer att flyttas över till det nya aktiebolaget så snart bolaget grundats. Personal i arbetsavtalsförhållande på viss tid övergår till anställning i arbetsavtalsförhållande hos bolaget för motsvarande tid.

Enligt 7 § 4 mom. ska på arbetstagarna och villkoren för anställningsförhållandet tillämpas vad som bestäms eller föreskrivs i eller med stöd av lag och vad som överenskoms i det kollektivavtal och arbetsavtal som är bindande för bolaget. Således gäller de enskilda arbetsavtalen i den form de är skrivna och kollektivavtalen är i kraft till utgången av avtalsperioden.

Enligt experter motsvarar pensionsskyddet för de anställda som flyttar över till aktiebolag det nuvarande intjänade pensionsskydd som statsanställda har i förhållande till sin pensionsålder, storleken av statens grundpension och tillläggspensionstillväxten. Det nya aktiebolaget tecknar en ansvarsförsäkring för tilläggspension.

Bolagiseringen i sig avses inte inverka på antalet anställda eller eventuella anpassningsåtgärder. Bestämmelserna om personalen garanterar personalens ställning i den utsträckning som ändringarna beror på att arbetsgivarens juridiska status har förändrats.

Samarbetsskyldigheterna enligt lagen om samarbete inom företag () tillämpas på det nya aktiebolaget. Lagen tillämpades på Rederiverket redan när det var ett affärsverk. Enligt expertyttrande kommer en företrädare för personalen att utses till aktiebolagets styrelse enligt vedertagen praxis på affärsverket.

Utskottet lägger vikt vid att omställningsprinciperna i fråga om personalen faktiskt omsätts i praktiken. Det är viktigt med en bra personalpolitik i ett helt statsägt bolag, särskilt nu i övergångsfasen. En kunnig och motiverad personal är en kritisk framgångsfaktor för företaget. Därför är det angeläget att garantera personalens ställning i övergångsfasen och behålla goda förhandlingskontakter mellan arbetsgivaren och arbetstagarna.