Allmän motivering
Propositionen bygger dels på ett projekt, en så kallad
EU Pilot, som kommissionen genomförde 2012 om direktiv
2004/49/EG (järnvägssäkerhetsdirektivet)
och direktiv 2008/57/EG (driftskompabilitetsdirektivet),
dels på omständigheter som kommit fram i tillämpningen av
järnvägslagen. De flesta ändringar är
tekniska och de är inte av så stor betydelse.
I utfrågningen av de sakkunniga ifrågasattes vissa
föreslagna ändringar (20 § nya 3 och
4 mom.) med hänvisning till att de inte spelar någon
roll i Finland. Utskottet påpekar att det i Finland inte
förekommer den typ av persontrafik mellan Finland och någon
stat i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som
bestämmelserna avser. Följaktligen är
de onödiga. Ändringarna har emellertid tagits
in i lagförslaget för att kommissionen kräver
det och för att direktivet ska kunna genomföras
korrekt. Utskottet menar att direktivet måste genomföras
också i det här hänseendet eftersom risken
annars är att kommissionen startar ett övervakningsförfarande
mot Finland.
Ibruktagande av fordon
Järnvägslagen ()
och den bakomliggande EU-lagstiftningen utgår från
att delsystem inte får införas innan det har bevisats
att de uppfyller alla krav i antingen EU-lagstiftningen (s.k. tekniska
specifikationer för driftskompabilitet) eller vår
nationella lagstiftning (tekniska föreskrifter från
Trafiksäkerhetsverket). Tillstånd kan enligt 48 § 1
mom. i järnvägslagen beviljas för viss
tid för ett fordon eller en säkerhetsanordning,
om fordonet eller säkerhetsanordningen eller något
av de delsystem som hör till fordonet enligt de tekniska
specifikationerna för driftskompatibilitet eller enligt
nationella föreskrifter ska genomgå provning innan
Trafiksäkerhetsverket kan besluta bevilja tillstånd
för ibruktagande tills vidare. Fordonet och säkerhetsanordningen
får då bara användas i provningssammanhang.
Enligt uppgifter till utskottet är tanken med den nya
47 a § att göra ibruktagningen av fordon smidigare.
Paragrafen föreskriver om begränsat undantag för
att använda fordon på grundval av tillstånd
för provkörning om det för ett delsystem
krävs provningar som anges i EU-lagstiftningen eller vår
nationella lagstiftning och de inte kan genomföras utan
att delsystemet används. Den springande punkten är
att paragrafen bara kan tillämpas på sådana
provningar för tillstånd som är nödvändiga
för att påvisa överensstämmelse.
Ett annat krav är att den sökande måste
lämna in en plan för provkörningen och försäkra
sig om att provningen är säker med avseende på järnvägssystemets
säkerhet. I 2 mom. ingår ett förbud mot
att använda fordoner i kommersiell trafik med tillståndet
för provkörning. Förbudet motsvarar förbudet
i det gällande 48 § 1 mom. Också i de
länder som har ett tillståndsförfarande
som motsvarar provkörning har EU förbjudit kommersiell
trafik med fordonen.
Vid utfrågningen av de sakkunniga aktualiserades frågan
om att införa provning vid kommersiell passagerar- eller
godtrafik för andra fordon än de som måste
ha tillstånd för att få införas. Provningarna
och provkörningarna utgår från de berörda
parternas egna behov och de bör, enligt vad utskottet erfar,
genomföras efter att tillstånd för ibruktagande
har beviljats och följa föreskrifterna för
aktörens säkerhetsledningssystem.
Vid utskottsutfrågningen lyftes likaså testning
av vissa komponenter fram. Det är i första hand
tillverkaren som svarar för att godkännandet av
komponenter. Om ett järnvägsföretag är med
och godkänner en komponent, måste provningen göras
helt och hållet inom ramen för företagets
säkerhetsledningssystem. Då handlar det om annan
provning än den provning av delsystem till fordon som avses
i 47 a §.
Utskottet välkomnar förslagen om ibruktagande
av fordon, men ändrar vissa av fristerna nedan i detaljmotiven.
Övrigt
De sakkunniga påpekade att Trafiksäkerhetsverket är
den enda som enligt den gällande lagen har rätt
att undersöka de olyckor eller incidenter som Centralen
för undersökning av olyckor inte undersöker.
De föreslog att också den som bedriver järnvägstrafik
och bannätsförvaltaren ska ha rätt att
undersöka sådana olyckor eller incidenter och
att de då ska ha rätt att använda den
typen av dokumentation som anges i 84 §.
Utskottet välkomnar att kommunikationsministeriet den
16 oktober i år tillsatte en arbetsgrupp som ska utreda
rätten att använda dokumentation av signaltrafiken
inom järnvägstrafik och möjligheterna
att utvidga rätten. Den ska vara klar med sitt arbete i
februari nästa år. En proposition med ändringar
i järnvägslagen som regeringen lämnar
under vårsessionen kan innehålla förtydligande
bestämmelser om rätten att undersöka
den typen av olyckor och incidenter som varken Centralen för
undersökning av olyckor eller Trafiksäkerhetsverket
utreder. Ministeriet har uppgett att det inte heller nu finns något
som hindrar att järnvägsaktörer undersöker
sådana olyckor eller incidenter även om det inte
finns särskilda lagbestämmelser om det.
Sammantaget sett anser utskottet att propositionen behövs
och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget,
men med följande kommentarer och ändringsförslag.
Detaljmotivering
47 a §. Tillstånd för provkörning
för testning av delsystem till fordon.
Tillstånd för provkörning ska kunna
beviljas för högst sex månader. Fristen
bygger enligt uppgift inte på EU-lagstiftning. Regeringen
uppger att den har lagts fast med hänsyn till det inte
krävs mer än sex månader för
att godkänna ett delsystem i ett fordon.
Enligt vad utskottet erfar kan fristen med tanke på eventuella
exceptionella miljöförhållanden vara
för kort. Utskottet föreslår att fristen förlängs
från sex till tio månader.
48 a §. Tillstånd för ibruktagande
av ett delsystem till ett fordon.
Trafiksäkerhetsverket föreslås få rätt
att bevilja tillstånd för ibruktagande av delsystem
till fordon redan innan andra test än de som påverkar
säkerheten har genomförts. Sökanden måste
då inom åtta månader från det att
tillstånd för ibruktagande beviljats lämna
in information till Trafiksäkerhetsverket om hur alla test
har genomförts och hur kraven är uppfyllda. Tanken
med undantagsbestämmelsen är att alla test som
påverkar säkerheten ska vara gjorda och att sökanden
ska informera myndigheten om varför alla andra test inte
har kunnat göras. Undantaget ska gälla i synnerhet
bullertest som inte alltid kan utföras i vinterförhållanden.
Utskottet hänvisar till det som sägs under 47 a § och
föreslår att fristen på åtta
månader förlängs till tolv månader
för att det bättre ska gå att förhindra
att exceptionella väderförhållnaden påverkar
testen.
81 §. Förberedelse för undantagsförhållanden och
störningar.
I 2 mom. bemyndigas ministeriet att utfärda närmare
bestämmelser om beredskapsplanering vid förberedelser
för undantagsförhållanden och därmed
jämförbara störningar under normala förhållanden.
Utskottet preciserar utifrån inkommen utredning bestämmelsen så att
det framgår att de utfärdas genom förordning
av kommunikationsministeriet.