Allmän motivering

Sammantaget sett finner utskottet prpositionen nödvändig och lämplig. Följaktligen tillstyrker utskottet lagförslagen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Lagförslaget om bredbandsstöd hänför sig till ett principbelsut av statsrådet från december 2008. Målet där är att alla finländare senast 2015 inte ska bo längre än två kilometer från ett kommunikationsnät med hastigheten 100 Mbit/s.

Marknaden har inte sett till att glesbygden har fått tillgång till ett heltäckande bredbandsnät. Följaktligen har regeringen ansett det nödvändigt att både stat och kommun är med och finansierar ett bredbandsnät för att alla ska ha tillgång till kommunikation på så jämlika villkor som möjligt. I den statsfinansiella ramen har regeringen avsatt 66 miljoner euro 2009—2015 för en utbyggnad av bredbandsnätet i de mest glesbebyggda områdena. I tätorter är det meningen att förbindelserna ska byggas på marknadsmässiga villkor. I budgetpropositionen för 2010 (RP 138/2009 rd) tidigarelägger regeringen anslagen till bredbandsprojektet och 2010 kommer det att finnas 12,5 i stället för 8,5 miljoner euro som i ramen för statsfinanserna. Syftet är att säkerställa att alla projekt kan avancera så snabbt som det är möjligt inom ramen för planeringskapaciteten och att stimulanseffekten ska vara så stor som möjligt.

I takt med informationssamhällets utvecklingen kommer det allmänna att tillhandahålla allt fler tjänster via nätet. I glesbygden kan det då vara extra viktigt att ha fungerande och tillräckligt snabba kommunikationsförbindelser eftersom avstånden är långa och alla service inte heller i övrigt finns tillgänglig. Det är mycket angeläget att även invånare, företag, läroanstalter m.fl. i glesbygden får tillgång till bredband och anknytande tjänster, påpekar utskottet.

Det är bra att de nya bestämmelserna är teknikneutrala. Det statliga stödet kan därför ges till bredbandsnät oberoend eav vilken teknik de har. Enligt propositionen kan stöd dock bara ges till att bygga bredband i geografiska områden som underskrider en viss befolkningstäthet. I de stödberättigade områdena finns det omkring 130 000 hushåll.

Utskottet känner en viss oro för bland annat ekonomiskt hårt utsatta kommuners möjligheter att stå för sin andel av kostnaderna för bredbandsprogrammet. För att minska deras betalningsbörda kommer också bredbandspengar från EU:s landsbygdsprogram (ca 25 miljoner euro) att användas för ändamålet.

Propositionen spelar en stor roll för den regionala jämlikheten och informationssamhället. Det är av stor vikt de närmaste åren för informationssamhället i Finland att bredbandsprogrammet fortsätter och att målen med strategin kan nås över hela landet.

Kostnaderna för abonnentanslutningar

Det statliga stödet eller anslagen från EU kan enligt propositionen inte beviljas för kostnaderna för en abonnentförbindelse som anläggs under två kilometer från bostadsorten. De sista två kilometrarna måste i princip då betalas av hushållet självt eller någon annan användare.

Regeringen räknar med att förbindelsen för de sista två kilometrarna i snitt kostar 3 000 euro. Enligt vad utskottet har erfarit ska hushållen till viss del kunna få hushållsavdrag inom hemmets och gårdens gränser. Genom en ändring av inkomstskattelagen (1535/2009) som trädde i kraft den 1 januari 2009 får hushållsavdrag nämligen göras för installation av dataförbindelser.

Utskottet oroar sig särskilt för att abonnentförbindelserna kan bli dyra. Det är huvudsakligen hushållen och andra slutanvändare som måste stå för kostnaderna. Kostnaderna kan bli för höga för hushåll och då får inte alla medborgare de facto tillgång på lika villkor till de tjänster som erbjuds via bredband. Följaktligen föreslår utskottet ett uttalande om att riksdaggen förutsätter

Övriga synpunkter

I den första fasen av det statliga stödet beslutar statsrådet hur stödet ska fördelas mellan landskapen utifrån deras projektprogram. Enligt uppgifter till utskottet är det viktigt att kartlägga efterfrågan och service i tillräckligt hög grad, när landskapen förbereder sina projektprogram. Programmen bör, utifrån den sannolika befolknings- och regionutvecklingen i respektive landskap, innehålla en bedömning av hur kommunikationsnätet sannolikt kommer att behöva utveckla i framtiden och hur stor efterfrågan det troligen kommer att finnas för snabba bredbandsuppkopplingar.

Vid utfrågningen av de sakkunniga kom det också fram att strålningen från bredbandsnätet kan vara skadlig för en del av befolkningen. Samtidigt framhölls det att strålningen under unga omständigheter kommer att överskrida myndigheternas gällande stråldosrekommendationer. Det är viktigt att man i fortsättningen bevakar hur människors hälsa påverkas av bredbandsnäten och användningen av dem.

Enligt vissa sakkunniga blir klart hur mycket bredbandsprojekten kommer att kosta allt som allt till väsentliga delar först efter upphandling, och kostnaderna kan bli betydligt högre än vad regeringen räknar med. I motiven till propositionen är ett alternativ att täcka de överskjutande kostnaderna med en tillfällig avgift av skattekaraktär för utjämning av telenätet och tas ut av teleföretagen, om de statsfinansiella kostnaderna är högre än 66 miljoner euro. Utskottet påpekar att regeringen i god tid bör räkna med eventuella extra kostnader och därför bör utreda alla till buds stående finansieringsmöjligheter och samtidigt bevaka vilka effekter lagen har.