Allmän motivering

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning anser utskottet förslaget behövligt och ändamålsenligt. Utskottet tillstyrker lagförslaget med följande ändringar och anmärkningar.

Utskottet noterar att den aktuella propositionen anknyter till proposition RP 150/2005 rd med förslag till lag om farledsavgift som föreskriver om farledsavgifter bestämda enligt isklass.

Utfrågning av sakkunniga gav vid handen att propositionen till sina huvuddrag följer förfaranden som i dagsläget har konstaterats fungera väl. Man noterade med tillfredsställelse att isklassen bestäms enligt en klassbeteckning utfärdad av ett klassificeringssällskap och att Sjöfartsverket avstår från att fastställa isklasser och utfärda isklassintyg. Rederierna får således möjligheter att också framdeles investera i fartyg med hög isklass och på så sätt bidra till säkra transporter och låga isbrytarkostnader. Utskottet anser det positivt att propositionen tryggar möjligheterna för rederierna att i fortsättningen investera i fartyg med hög isklass.

Grundlagsutskottet noterar i sitt utlåtande att bestämmelserna i lagförslaget inte visar på vilken typ av fartyg och i vilken storleksklass lagen tillämpas. Grundlagsutskottet menar att tilllämpningsområdet bör kompletteras med en preciserande bestämmelse, t. ex. med en definition på fartyg. Kommunikationsutskottet har konstaterat att det inte är problematiskt att tillämpa lagen trots att fartyget eller dess storleksklass inte har definierats. Lagens 3 § om isklasser kan i sig tillämpas på alla fartyg eftersom alla fartyg fritidsbåtar inberäknade hör åtminstone till isklass III som omfattar fartyg som inte hör till de andra isklasserna. Ansökan om fastställande av isklass görs för fartyg för vilka det behövs. I fortsättningen kan det visa sig behövligt att tillämpa isklassificeringen som kriterium för t.ex. bestämmelser om trafikförbud eller trafikbegränsning. Därför anser utskottet att man inte bör ändra bestämmelsen om tillämpningsområde.

Utskottet har gjorts uppmärksamt på lagens 5 §. Enligt den föreslagna paragrafen kan Sjöfartsverket godkänna ett fartygs isklass genom ett alternativt förfarande. Kommunikationsministeriet har konstaterat att man då utgår från att fartygets isgångsförmåga i sin helhet motsvarar finländska isklassbestämmelser trots enskilda avvikelser. Sådana avvikelser är t.ex. att fartyget har tunnare förstärkningsplåtar än de finländska bestämmelserna föreskriver men i stället starkare stödbågar, varvid fartygets isgångsförmåga inte i detta avseende avviker från finländska bestämmelser. Utskottet konstaterar att enligt denna bestämmelse måste fartyget i varje fall på detta sätt konstruerat till sin isgångsförmåga och sin hållbarhet i isförhållanden vara tekniskt minst likvärdigt med ett fartyg vars isklass fastställts enligt 4 § 1 mom.

Utskottet noterar i sammanhanget de oklarheter i fråga om debitering av farledsavgifter som utreds i propositionen med förslag till lag om farledsavgift RP 150/2005 rd och som beror på oklarheter i isklassintygen. Utskottet anser det viktigt med en enhetlig praxis i definitionen av isklasser och föreslår för godkännande ett uttalande om att kommunikationsministeriet ska ge kommunikationsutskottet en utredning senast 31.12.2006 om avvikelser beviljade enligt denna lag (Utskottets förslag till uttalande).