Allmän motivering

Sammantaget sett anser utskottet propositionen vara behövlig och motiverad. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Nätprincipen.

Ett av syftena med den föreslagna lagen är att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/12/EG om flygplatsavgifter. Behovet att lagstifta om flygplatsnätet har också aktualiserats i och med att Luftfartsverket vid ingången av 2010 bolagiserades och blev det helt statsägda Finavia Abp. Förslaget att det i lagen ska föreskrivas om skyldighet för flygplatsnätbolaget att svara för ett rikstäckande flygplatsnät och för flygplatstjänster är angeläget och välkommet, menar utskottet.

Helsingfors-Vanda flygplats är den enda flygplatsen i landet som omfattas av direktivet. Men på alla flygplatser som ingår i det finländska flygplatsnätet tillämpas utifrån nätprincipen en enhetlig prissättning så att samma servicenivåbaserade avgift tas ut för samma tjänst, oberoende av flygplatsens lönsamhet. Nätprincipen gör det möjligt att understödja ekonomiskt svaga flygplatser med inkomstöverskottet från mer lönsamma flygplatser, i praktiken Helsingfors-Vanda flygplats.

Med tanke på de regionalt likvärdiga flygtrafiktjänsterna i vårt land är det av vital betydelse att såväl Internationella luftfartsorganisationen (ICAO) och EU-direktivet godtar att kostnadstäckningen uppnås genom att nätet sammantaget fungerar kostnadseffektivt som ett för lufttransporter nödvändigt system. Utskottet har i många sammanhang understrukit flygtrafikens betydelse som en del av det riksomfattande trafiksystemet och den stora regionalpolitiska betydelse som upprätthållandet av flygplatsnätet i dess nuvarande omfattning har. Flygplatsnätet kan upprätthållas bara om nätprincipen kan tilllämpas på prissättningen.

Flygplatsavgifter.

Lagen föreskriver om vissa grundläggande principer som utövarna av flygplatsverksamhet ska följa när de fastställer flygplatsavgifter. De bygger på ICAO:s rekommendationer och principbeslut om flygplatsavgifter. De viktigaste principerna är principen om kostnadstäckning och icke-diskriminering och principen användaren betalar. Hos oss grundar sig flygplatsernas verksamhet genomgående på avgifter som användarna betalar och på kommersiella intäkter. Bygginvesteringar finansieras inte med statsbudgetmedel, med undantag för vissa enskilda projekt vid provinsflygplatser som tilldelats pengar av regionala skäl eller i stimulanssyfte.

I den föreslagna 5 § anges de viktigaste principerna för flygplatsavgifter som ska tillämpas i flygplatsnätet. Det har påpekats för utskottet att det inte kommer att vara lätt att tillämpa principerna i praktiken, eftersom användarna har mycket olika syn på priserna och elementen som påverkar dem. De ideliga pristvisterna som var upptakten till flygplatsavgiftsdirektivet kommer till synes i lagförslagets starka fokusering på öppenhet och genomblickbarhet. Regelbundna samråd mellan flygplatsoperatörerna och flygplatsanvändarna är ett obligatorium innan beslut fattas om flygplatsavgifterna. Varje part har också möjlighet att hänskjuta frågor till en oberoende tillsynsmyndighet.

Utskottet understryker att våra flygplatsavgifter varit förmånliga europeiskt sett; de har legat högt upp i den billigaste tredjedelen. Genom att gå in för en transparent prissättning och ett kostnadseffektivt tjänsteutbud kan vi fortsatt hålla flygplatsavgifterna skäliga och flygtrafiken konkurrenskraftig såväl internationellt som i förhållande till andra transportslag, poängterar utskottet.

Statlig och militär luftfart.

Den föreslagna lagen ska tillämpas inte bara på civil luftfart utan också på nationella grunder på militär och statlig luftfart med beaktande av Finlands samordnade system med flygplatser och flygtrafiktjänster. För civil och militär luftfart gäller t.ex. enhetliga kostnads- och servicenivåbaserade prissättningsprinciper för flygplatsavgifterna. Det betyder att avgifterna för statsluftfartyg och militära luftfartyg ska motsvara avgifterna för tjänster som tillhandahålls luftfartyg inom den civila luftfarten, om det inte är fråga om en särskild tjänst enligt 9 §. Avgifterna fastställts av flygplatsbolagets styrelse på företagsekonomiska grunder efter kundkonsultationer med flygbolagen.

Utskottet har uppmärksammats på det problem militära luftfartyg och statsluftfartyg utgör med avseende på en öppen prissättning av flygplatstjänsterna. Parternas åsikter går isär när det gäller tjänsternas kostnadstäckning och de särskilda tjänsterna enligt 9 § och avgifterna för dem. Mest bekymmer har frågan om rimliga kostnader och kravet på skälig avkastning på tjänsterna väckt. Här uppges det handla om centrala frågor som bl.a. med hänsyn till medborgarnas säkerhet kräver ministeriegemensamma beslut eller som anknyter till prisförhandlingar och eventuella avtalstvister mellan ett statsägt bolag och statliga myndigheter. De här förhandlingsfrågorna kan inte lösas på lagnivå, också då man ser till den rådande principen att den civila luftfarten inte ska tvingas stå för kostnader som den statliga/militära luftfarten gett upphov till. Det gäller att snabbt hitta fungerande och bestående lösningar på hur den statliga och den militära luftfartens flygplatsavgifter ska fås att bli skäliga och de förvaltningsspecifika anslagen för avgifterna att räcka till och hur de särskilda tjänsterna ska definieras, prissättas och finansieras, poängterar utskottet.

Flygplatsnätet och flygplatstjänsterna är absolut nödvändiga exempelvis för gränsbevakningens och försvarsmaktens flygverksamhet, eftersom den verksamheten stöder sig på de flygplatser Finavia har ansvaret för. Till de tunga frågorna hör om flygplatserna håller öppet t.ex. när gränsbevakningen eller försvarsmakten behöver det. Det är ytterst angeläget att gränsbevakningens och försvarsmaktens livsviktiga flygverksamhet tryggas genom ett avsevärt förbättrat samarbete med Finavia. Det är helt oacceptabelt, menar utskottet, att t.ex. avsaknaden av t.o.m. överenskomna flygplatstjänster kan leda till avbräck i verksamheten och tidsspillan för flygräddningstjänsten.

Utskottet föreslår därför att riksdagen godkänner följande uttalande:

Utländskt flygplatsägande.

I 4 § 2 mom. föreslås en bestämmelse om att en flygplats för reguljär trafik som hör till flygplatsnätet får drivas av flygplatsnätbolagets dotterbolag. Under beredningen av lagförslaget diskuterades det om dotterbolagets ägande borde begränsas till finländska aktörer. Ur ägarstyrningssynvinkel lär det inte finnas något som tyder på att flygplatsnätbolaget skulle övergå i utländsk ägo inom de närmaste åren. Därför såg man ingen anledning till att inkludera detta i propositionen. Utskottet vill poängtera hur viktigt flygplatsnätet är strategiskt för bl.a. försvaret. Beslut om flygplatsnätets ägande och om samarbets- och entreprenadavtal ska alltid fattas med hänsyn även till försvarsaspekten och andra säkerhetssynpunkter.