Allmänt. Enligt propositionen ska postverksamhet som gäller brevförsändelser i fortsättningen förutsätta anmälan till Kommunikationsverket i stället för koncession. Det är frågan om det första, begränsade steget i en översyn av lagstiftningen om postverksamhet. I det här steget slopas det nuvarande koncessionssystemet. De sakkunniga som hörts har i huvudsak varit nöjda med förslaget och de centrala aktörerna har enligt uppgift haft goda möjligheter att göra sig hörda under beredningen. 

Som bäst bereder ministeriet enligt inkommen utredning det andra, mer omfattandet steget i översynen av postlagen (415/2011). Det är dock ännu bara frågan om en förberedande utredning, så det är oklart hur riktlinjerna för lagstiftningsprojektet kommer se ut. Under utfrågningen lyfte sakkunniga fram ett flertal omständigheter som bör beaktas i det andra steget. 

Brevpostmarknaden i Finland har i princip varit öppen för konkurrens sedan början av 1994, men postverksamhet har förutsatt koncession. Till följd av den stränga regleringen har dock brevutdelningen i praktiken hittills skötts enbart av Posti Ab. Utskottet välkomnar propositionens syften att lätta på regleringen, förenkla tillträdet till marknaden för nya företag, underlätta för företagen att utveckla sin verksamhet och minska den administrativa bördan hos postföretagen och myndigheterna. Enligt utredning är det sannolikt att konkurrensen åtminstone inledningsvis kommer att beröra främst de så kallade avtalskundernas brevförsändelser, så propositionen torde till en början inte ha några större konsekvenser för de nuvarande posttjänsterna för konsumenter. 

I takt med att den elektroniska kommunikationen och digitaliseringen i allmänhet vunnit alltmer mark har antalet brevförsändelser minskat betydligt under de senaste åren. Samtidigt har det ökande digitala utbudet också lett till färre tidningsprenumerationer och minskat utdelningsbehov. Enligt uppgift till utskottet har utvecklingen lett till att volymerna för den traditionella posten och samtidigt även postens omsättning minskat i accelererande takt; minskningen har varit åtskilliga procent per år och förra året hela 10 procent. Den växande näthandeln kan i någon mån öka paketutdelningen, men sammantaget är denna omvärldsförändring en utmaning för lönsamheten i postverksamheten och därmed för möjligheterna att upprätthålla servicenivån i hela landet. 

Postens distributionsnät kan anses utgöra en del av samhällets grundläggande infrastruktur och postutdelningen har stor vikt för allmänheten och företagen. Likaså förlitar sig många myndighetsfunktioner fortfarande på kommunikation via brev. Utskottet framhåller att det trots den förenklade regleringen och förändringarna i marknadsläget är fortsatt viktigt att säkerställa tillgången på pålitliga, högklassiga och förmånliga posttjänster i hela landet.  

Det måste också i fortsättningen finnas förutsättningar för en rättvis konkurrens på marknaden för posttjänster. Samma regler ska alltså i princip gälla alla aktörer. Till följd av de geografiska förhållandena i landet och såväl människornas som företagens geografiska spridning måste servicenivån för en del av posttjänsterna likväl också i fortsättningen sannolikt tryggas genom en skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. Det är en krävande uppgift att fastställa räckvidden för de samhällsomfattande tjänsterna och utdelningsskyldigheten på ett sätt som säkerställer en tillräckligt hög servicenivå utan att orsaka problem i form av ökande distributionskostnader eller problem för finansiering av de samhällsomfattande tjänsterna. Frågan kräver särskild uppmärksamhet vid den fortsatta beredningen av postlagstiftningen. Eftersom kostnaderna för postförsändelser är av central betydelse i många företags kostnadsstruktur och därigenom också för företagens konkurrensvillkor måste målet vara att posttjänsterna håller en skälig prisnivå. 

Servicekvaliteten. Utskottet vill understryka servicekvalitetens betydelse i postverksamheten. Kvaliteten måste mätas, följas och utvecklas också utifrån andra kriterier än hur snabbt försändelserna når fram. När konkurrensen ökar måste postverksamheten bli transparent, vilket i sin tur kräver statistiska uppgifter i tillräcklig omfattning. Servicekvaliteten och utdelningens tillförlitlighet avgörs också av andra faktorer än enbart den tidsrelaterade tillförlitligheten. Av betydelse är likaså användarnas upplevelser av kundservicen, av hur smidiga tjänsterna är och av den lokala tillgången på tjänster. I det senare steget av översynen av postlagen gäller det att hitta former för att utveckla och säkerställa servicenivån i hela landet. 

Vissa andra frågor. Den aktuella propositionen har enligt vad som framkommit under sakkunnigutfrågningen inga direkta konsekvenser för de anställda vid Posti Ab.  

Utskottet vill fästa uppmärksamhet vid den grundlagstryggade brevhemlighetens betydelse och vid att propositionen enligt sakkunnigutfrågningen bedömts säkra skyddet för brevhemligheten. Det är av högsta vikt att samtliga postföretag har samma skyldighet att iaktta grundlagens skydd för förtroliga meddelanden och postlagens bestämmelser om brevhemligheten och tystnadsplikten. För att säkra skyddet för förtroliga meddelanden föreskrivs det i lagförslaget om returnering av försändelser som utdelats felaktigt och om märkning av dessa försändelser så att de kan särskiljas från andra postföretags försändelser. 

Det förestående andra steget av översynen av postlagen. Under utfrågningen lyfte sakkunniga fram vissa frågor som bör beaktas under den fortsatta beredningen, däribland åtkomsten till postens distributionsnät och prissättningen av tjänster i anslutning till nätet, öppenheten i fråga om adressregister och postfack, möjligheterna att anmäla adressändringar och avbrott i utdelningen enligt principen om alla tjänster över en disk samt behovet av att definiera de samhällsomfattande tjänsterna på ett sätt som tar hänsyn bland annat till förändringar i omvärlden och serviceutbudet och till användarnas behov. Vidare framfördes att man genom regleringen och övervakningen av postbranschen bör se till att inget enskilt postföretag kan hindra andra företag från att komma in på marknaden. 

Utskottet konstaterar att svaren på dessa frågor är av avgörande betydelse för tillträdet till marknaden och för rättvisa konkurrensvillkor. Beredarna måste hitta vägar att utifrån kundbehoven säkra en rättvis regional tillgång till posttjänster av god kvalitet. En särskilt för glesbygden viktig fråga som, även om den ligger utanför postlagens tillämpningsområde, anknyter nära till postverksamheten är frågan om hur tidningsutdelningen ska ordnas. Vidare påpekades att Kommunikationsverket i egenskap av tillsynsmyndighet har en avgörande roll för hur marknaden fungerar och för tillgången till tjänster på lika villkor.  

Det är angeläget att beredningen innefattar ingående konsekvensbedömningar av alternativa lösningar och att resultaten läggs till grund för en strategi som tar hänsyn till de samlade förhållandena i Finland. Det är dock viktigt att regeringen så fort som möjligt lägger fram sina förslag om det andra steget i översynen av postlagen. Det är likaså nödvändigt att utskottet hålls à jour med hur beredningen av lagen framskrider. 

Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.