Motivering

I sitt utlåtande behandlar kommunikationsutskottet sådana aspekter i budgetpropositionen för 2012 som hänför sig till utskottets ansvarsområde, dvs. kommunikationsministeriets förvaltningsområde: bl.a. bastrafikledshållning, förvaltningsområdets utvecklingsprojekt, kollektivtrafik och vissa kommunikationsfrågor.

Trafiknätet

Bastrafikledshållning.

I propositionen föreslås sammanlagt 935 miljoner euro för bastrafikledshållningnen. Denna summa innehåller en justering av anslagsnivån med 13,6 miljoner euro och 20 miljoner euro i tillägg till banhållningen. I statsbidrag för enskilda vägar föreslås 8 miljoner euro. Dessutom kan det för bastrafikledshållningen användas banavgift och vissa andra inkomster, uppskattningsvis totalt 78,7 miljoner euro. Bastrafikledshållningen omfattar den dagliga skötseln och det dagliga underhållet av trafiklederna, ersättande av uttjänta konstruktioner, styrning av trafiken och mindre investeringar. Det är beklagligt att köpkraften för den finansiering som föreslås för bastrafikledshållningen sjunker något från föregående år på grund av det rådande svaga ekonomiska läget.

Utskottet välkomnar en extra satsning på 20 miljoner euro för banhållningen. Det här är både trafik- och miljöpolitiskt en betydande lösning som är värd understöd i dagens ekonomiska läge. Utskottet finner det godtagbart och med anslaget utreds den s.k. Pisarabanans ändamålsenlighet eftersom projektet kan spela en viktig roll för att eliminera den trafikmässiga flaskhals som Helsingfors bangård utgör.

Utskottet understryker att med s.k. små investeringar genom anslagen för bastrafikledshållningen kan man delvis i samarbete med kommunerna i betydande utsträckning utveckla ett fungerande regionalt och lokalt vägnät och en smidig och säker trafik på vägnätet. Sådana projekt är t.ex. projekt som förbättrar lokala trafikknutpunkter och gång-, cykel- och mopedvägar i små tätorter. De har inte genomförts på grund av besparingarna i anslag under tidigare år. Utskottet hänvisar till skrivningen i regeringsprogrammet och uppmuntrar regeringen att ta fram ett investeringsprogram för små projekt som främjar trafiksäkerheten.

Det är viktigt att ägna uppmärksamhet på underhåll och ombyggnad av farleder och på säkerhetsanfordringarnas skick samt utveckling av dem. Underskottet i anslag som pågått länge får inte leda till sämre servicestandard och säkerhetsnivå för havs- och insjöfarlederna t.ex. på Finska viken med livlig trafik. Därför ska det i fortsättningen satsas tillräckligt mycket på att utveckla insjöfarlederna och bromsa kostnadsökningen för att bättre utnyttja insjöfarledernas transportmöjligheter bl.a. för ökade transporter av bioenergiråvara.

Utvecklingsprojekt.

Investeringar i utveckling av trafikledsnätet finansieras med tre anslag. Under moment 31.10.77 (Utveckling av trafikledsnätet) föreslås 439,7 miljoner euro som får användas för utgifter för investeringar för utvecklande av trafikledsnätet och betalning av utgifter som föranleds av de fullmakter att ingå avtal som har beviljats under tidigare år. Under moment 31.10.78 (Vissa trafikledsprojekt) föreslås 73,1 miljoner euro för projekt som genomförs med efterfinansiering och under moment 31.10.79 (Livscykelsfinansieringsprojekt) föreslås 47,9 miljoner euro.

År 2012 ska inledas tre nya projekt av vilka två är efterfinansieringsprojekt.

Det är viktigt att de trafikprojekt som pågår i början av valperioden slutförs. Genom anslagen för utvecklingsprojekt tryggar man finansieringen för ombyggnadsprojektet på banan Seinäjoki—Uleåborg så att projektet blir färdigt 2017. Utskottet menar att det är ytterst viktigt att projektet genomförs konsekvent eftersom det ger en betydande samhällsekonomisk nytta när det blir färdigt. Utskottet uppmanar regeringen att påskynda ombyggnaden av banavsnittet med tillbudsstående medel.

Dessutom deltar staten enligt budgetpropositionen för 2012 i kostnaderna för byggande av en metrolinje västerut med 35 miljoner euro Med denna summa ersätts kostnaderna för 2011.

Utskottet påpekar att trots att investeringarna utgör enbart en utgiftspost i budgeten är investeringar i trafikinfrastruktur viktiga investeringar i framtiden, rätt planerade och genomförda kommer de att snabbt betala sig i form av smidigare trafik och ökad trafiksäkerhet. Det finns ett stort antal infrastrukturprojekt som har beslutats inleda under tidigare valperioder. Utskottet framhåller att det trots de sparsamma fullmakter för att inleda utvecklingsprojekt är viktigt att man även i fortsättningen satsar på planering av projekt och upprätthållande av planeringsfärdigheterna för att sedan kunna bedöma korrekt ekonomiska och sysselsättnings-, utsläpps- och regionalpolitiska effekter för nya projekt som i sinom tid ska inledas.

Dessutom har infrastrukturinvesteringarna och tillräckliga medel för ombyggnad betydelse för sysselsättningen och näringslivet. En jämn investeringsvolym garanterar sysselsättningen och aktiviteten inom infrastrukturbyggande och förhindrar samtidigt en överhettning av marknaden. Utskottet understryker möjligheterna att flexibelt svara på behovet av trafikinvesteringar för näringslivets nya utvecklingsprojekt som är regionalt viktiga. Till exempel när det gäller planerade gruvprojekt ska finansieringen av trafikarrangemang och genomförande av trafikprojekt kunna garanteras utan en oskälig fördröjning av gruvprojektet. Utskottet föreslår att alternativa finansieringsmodelller ska övervägas när det gäller finansiering av mest brådskande nya infrastrukturprojekt som motsvarar näringslivets ändrade behov.

Det är ytterst viktigt, menar utskottet, att man finner en långsiktig lösning på ett hållbart finansieringsunderlag på den allmänna bristen av bankapacitet på järnvägsnätet och särskilda problem med knutpunktena på bannätet för att kunna skapa en bättre fungera ram för järnvägstrafik. Då kan man finna en hållbar lösning på trafikproblemen på Helsingfors bangård som försvårar betydligt järnvägstrafiken om de inte åtgärdas.

Finansiering av enskilda vägar.

Utskottet påpekar att under moment 31.10.50 föreslås endast 8 miljoner euro i stasbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar för 2012 medan motsvarande summa i budgeten för 2011 är 23 miljoner euro. Statsbidragen för enskilda vägar har minskats med 10 miljoner euro för viss tid (1.1.2009—31.12.2011) eftersom den ökning som finns i den gällande lagen om enskilda vägar slopas. Dessutom har anslaget minskats betydligt från tidigare 13—14 miljoner euro. Nätet av enskilda vägar har i många avseenden blivit beroende av kommunala understöd och den nu föreslagna minskningen av anslaget kommer att förstärka denna utveckling. Det kan innebära särskilt för de som bor på glesbygden att det blir svårare att röra sig och i fortsättningen kan det ha negativa effekter på skogsindustrins virkesförsörjning och annan företagsverksamhet på landsbygden. Utskottet betonar vikten att revidera finansieringen av enskilda vägar så att en tillräcklig finansiering tryggas som en del av skrivningen i regeringsprogrammet om skötseln av det lägre vägnätets skick. Utskottet föreslår därför att anslaget ökas med 2 miljoner euro.

Kollektivtrafiken

Utskottet understryker kollektivtrafiktjänsternas betydelse som samhällets basservice som garanterar regionalt likvärdiga, säkra och miljövänliga transportmöjligheter. Utskottet beklagar att under moment 31.30.63 för köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster föreslås 96,9 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 1,5 miljoner euro. Den ökade kostnadsnivån äter upp anslagets köpraft.

Utskottet menar att finansieringen av kollektivtrafiken är otillräcklig med tanke på behovet och bl.a. miljömålen med hänsyn till att kollektivtrafikens andel av det inhemska transportarbetet inom persontrafik bör kunna höjas från dagen nivå på 15 procent. Användningen av kollektivtrafiken ska främjas med alla tillgängliga medel genom att bl.a. gynna kollektivtrafiken i beskattningen av drivmedel. Det är viktigt att också för busstrafiken finna en modell för att kompensera den förhöjda skatten på dieseloja med ca 21 %.

Kollektivtrafiken ska göras mer attraktiv med bättre biljettsystem, bättre fungerande trafik, högre servicestandard, större pålitlighet och samordnade tjänster. Genom att öka antalet hållplatser och möjligheter till anslutningsparkering kan nya passagerare lockas att använda kollektivtrafik och kollektivitrafikens lönsamhet förbättras. Pålitliga tidtabeller gäller speciellt spårtrafiken, som transporterar ett stort antal resenärer per enhet. Om ett tåg är försenat, får det multipla effekter för hela trafikflödet.

Det föreslås att för stödet av kollektivtrafik i stora städer används 9,25 miljoner euro 2012 medan det motsvarande beloppet för 2011 är 10 miljoner euro. För köp av tågtrafik i Helsingforsregionen föreslås 9,7 miljoner euro som innebär en liten förhöjning jämfört med 2011. Observeras bör också att anslaget sjönk med 1,5 miljoner euro från 2010 till 2011. Utskottet understryker såsom regeringsporgrammet stödet för kollektivtrafiken i stora stadsregioner. Med tanke på miljömålen har ökad kollektivtrafik betydelse speciellt just i stora stadsregioner där det finns mest pendlingstrafik och annan trafik.

För köp av region- och lokaltrafik föreslås 39,9 miljoner euro, vilket motsvarar ungefär anslaget i årets budget. Enligt utredningen till utskottet i samband med sakkunnigförhöret är anslagsbehovet 54 miljoner euro. Den föreslagna anslagsnivån leder enligt bedömningen till utskottet till nedläggning av ca 500 bussturer. Nedläggningen av upphandlade turer påverkar också lönsamheten för övriga turer och uppskattningsvis ca 500 sådana turer måste läggas ned. Utskottet anser att denna utveckling är oroande och föreslår att anslaget för köp av region- och lokaltrafik ökas med 2 miljoner euro.

Problemet i glesbygderna är det krympande befolkningsunderlaget, som urholkar möjligheter till en lönsam kollektivtrafik. Om adekvata kollektivtrafiktjänster inte uppstår på marknadsmässiga villkor måste en grundläggande servicestandard garanteras genom köp av tjänster och genom tillräckliga resurser. Vid sidan subventionerad kollektivtrafik, måste man vidareutveckla också andra alternativ, som anropstrafik och en skjutsgaranti inom ramen för servicetrafik.

För köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster föreslås 32,7 miljoner euro och det är 1,2 miljoner euro mer än i den föregående budgeten. Köp av nattågstrafik till Kemijärvi garanteras med ett anslag på 1,2 miljoner euro, vilket motsvarar anslaget för 2011.

Enligt ett sakkunnigutlåtande kan utbudet och omfattningen av tågtrafik sannolikt bibehållas på den nuvarande nivån eller nästan på den nuvarande nivån med de föreslagna anslagen för köp av tågtrafik.

Bredbandsprojektet

I budgetpropositionen reserveras 11 miljoner under moment 31.40.50 euro för statsunderstöd för genomförande av det riksomfattande bredbandsprojektet, vilket innebär en ökning på 1,2 miljoner euro jämfört med den föregående budgeten. Kommunikationsutskottet understryker bredbandsprojektets betydelse som garant för lika samhällsservice för medborgare oberoende av deras förmögenhet, hälsa, ekonomiska ställning och bostadsort. Bredbandstjänsterna har stor betydelse för möjligheterna för företag och företagare utanför tätorterna att utveckla sin affärsverksamhet. Utskottet konstaterar att det pågår en omfattande halvtidsöversyn varefter de nödvändiga slutsatserna måster dras och tillräckliga resurser reserveras för att slutföra projektet.

Utskottet understryker att i det fortsatta arbetet ska man fokusera på kostnadseffektiva och teknikneutrala lösningar. Projektet leder inte till ett önskat helhetsresultat om kostnaderna för en enstaka abonnent för bredbandsabonnemanget blir oskäligt höga och om efterfrågan på abonnemang inte möjliggör för operatörer kommersiellt lönsam verksamhet ens på en lång amorteringstid för investeringskostnaderna. I genomförandet av det statsstödda bredbandsprojektet har särskilt deltagit små regionala operatörer. För att stöda deras verksamhet behövs tillräckliga lånegarantier och affärskoncept i syfte att trygga genomförandet av projektet och verksamhetens lönsamhet i fortsättningen

Övriga frågor

Utskottet konstaterar att i budgetpropositionen för 2012 har strukits det tidigare statsunderstödet för sändning av finländska televisions- och radioprogram till utlandet på 1,35 miljoner euro (moment. 31.40.44, budgetpropositionen 2011).

Anslaget har använts för kostnaderna för radio- och televisionstjänster till utlandet (YLE Radio Finland och YLE TV Finland). Tjänsten TV Finland utgör en del av det ömsesidiga arrangemanget mellan Finland och Sverige om grannländernas utbud av televisionstjänster.

Det är viktigt att finska radio- och tv-sändningar når den finskspråkiga allmänheten utomlands, som är betydande särskilt i Sverige. Samtidigt är det viktigt att på olika sätt garantera att utbudet av vissa televisionstjänster från Sverige enligt den ömsesidiga överenskommelsen kan också ske i fortsättningen.