Motivering
Trafiksäkerheten
Trafiksäkerhetsprojekt
Alla projekt oavsett vilken trafikform de än gäller
bidrar i princip till ett bättre trafiksäkerhet, och
i synnerhet trafiksäkerhesinriktade vägförbättringar
görs mestadels som regionala investeringar med utnyttjande
av anslagen för basväghållning. I budgetpropositionen
för 2007 har anslaget sjunkit till 15,6 miljoner euro från
36,5 miljoner euro i den ordinarie budgeten för 2006. Utskottet
påpekar att ett anslag av denna storlek inte ger vägdistrikten
särskilt stora möjligheter att förbättra
vare sig säkerheten eller vägarna för gång-,
cykel- och mopedtrafik.
En annan trafiksäkerhetsrelaterad punkt är "Riksomfattande
projektprogram och temapaket" under moment 31.24.21. Idén
med temapaketen är att exempelvis i trafiksäkerhetssyfte samla
små investeringar för att pengarna för
bra objekt lättare ska kunna öronmärkas.
En punkt i budgetpropositionen som också kan anses
gagna trafiksäkerheten är "Vissa vägprojekt"
(97,8 miljoner euro i budgetpropositionen för 2007, 62,2
miljoner euro i budgeten för 2006 och 86,3 miljoner euro
enligt utfallet 2005). Trafiksäkerheten har getts hög
prioritet i de flesta nya vägprojekt och bl.a. har mitträcken byggts
på huvudvägar. Men enligt information till utskottet är
det omöjligt att bedöma hur mycket av pengarna
som avsätts för trafiksäkerhet och hur
mycket för annat.
En rikstäckande plan för säkerheten
i vägtrafiken 2006—2010 och ett anknytande principbeslut
av statsrådet styr de närmaste årens
arbete för ökad säkerhet i vägtrafiken.
I enlighet med statsrådets principbeslut har Vägförvaltningen tagit
fram ett särskilt program för hur frontalkrockarna
ska fås att minska på huvudvägarna. Enligt
programmet kostar det totalt 450 miljoner euro att bygga räcken
på en sträcka av 500—600 kilometer. Utslaget
per år behövs det en finansiering på ca
50 miljoner euro. Utskottet har noterat att något öronmärkt
anslag för ändamålet ännu inte
finns upptaget i 2007 års budget.
Utskottet vill fästa uppmärksamheten vid att den
kumulativa eftersläpningen i finasieringen av basbanhållning
närmar sig tvåhundramiljonersstrecket och att
det självfallet ligger en latent säkerhetsrisk
i det undermåliga bannätet. Också det
stora antalet plankorsningar är ett riskmoment. Plankorsningssäkerheten är
något som kräver ett aktivare grepp.
Utskottet ser ytterst allvarligt på att anslagen för
regionala investeringar skurits ned. De används till betydande
del för små lokala säkerhetsprojekt i
synnerhet för att förbättra fotgängarnas
och cyklisternas säkerhet. Dessa viktiga projekt tar bl.a.
sikte på att dämpa trafiken i tätorter
och bosättningscentrum och göra skolresorna tryggare.
Därför anser utskottet att de årliga
anslagen för regionala investeringar permanent bör
höjas till minst ca 80 miljoner euro.
Undervisningen i trafikmedicin
Det är enligt utskottet alarmerande att man i den medicinska
grundundervisningen överhuvudtaget inte lär ut
hur skyldigheten enligt 73 a § i vägtrafiklagen
att göra anmälningar om hälsotillståndet
ska tillämpas och fullgöras och i den fortsatta
utbildning och den postgraduala utbildningen ytterst knapphändigt.
Statsrådet förutsatte i sitt principbeslut den
9 mars 2006 att kommunikationsministeriet och undervisningsministeriet
i samråd ska göra den trafikmedicinska utbildningen
effektivare.
Helsingfors universitets medicinska fakultet kommer redan nästa
termin att börja undervisa i trafikmedicin i liten skala
på det sätt regeringen förutsatt, trots
att extraresurser inte avsatts för ändamålet.
I initialfasen kommer undervisningen att ta fasta bara på de
viktigaste delmomenten. Enligt utredning till utskottet kan det
uppställda målet delvis nås även
här i Finland genom planering för att styra den
nuvarande undervisningen, men i framtiden behövs det en
trafikmedicinsk enhet vid Helsingfors universitets medicinska fakultet.
Längre fram i tiden skulle man eventuellt kunna överväga
en rikstäckande service- och undervisningsverksamhet efter
en särskild utvärdering av erfarenheterna från
denna trafikmedicinska enhet. Enheten skulle ge utbildning i trafikmedicin
och vara utbildningssamordnare både inom läkarutbildningen
och påbyggnadsutbildningen. Samtidigt skulle den som medicinsk
aktör delta i forskning och utveckling kring trafiksäkerhet
i samverkan med andra medicinska discipliner, trafiksäkerhetsorganisationer
och universitetsinstitutioner samt Trafiksäkerhetscentralen
och Centralen för undersökning av olyckor. Vid
enheten kunde placeras en servicefunktion för krävande
bedömningar av körförmågan. Med
den funktionen kunde enheten också förbättra
och effektivisera utredningen av hur stor andelen sjukdomsrelaterade
olyckor är, bidra till att få ned denna andel
samt stimulera utvärderingen och ibruktagandet av tekniska
lösningar som minskar trafikanternas iakttagelse- och reaktionsmisstag
och mildrar konsekvenserna av dem. Samtidigt kunde den körkortsmedicinska bedömningen
av körförmågan utvecklas och samordnas
för att besluten ska vara så exakt motiverade
och rättvisa som möjligt både för
bedömaren och för den bedömde. Resultaten
av studier som görs om bedömningarna kunde sedan utnyttjas
i trafiksäkerhets- och lagstiftningsarbete.
Utskottet påpekar att det största hindret
för projektet, dvs. finansieringen, fortfarande kvarstår.
Enligt den bedömningsgrupp som Helsingfors universitets
medicinska fakultet tillsatte den 26 januari 2006 skulle en årsbudget
på ungefär 400 000 räcka till
för att få i gång utbildning och forskning
i trafikmedicin i samhällsregi. Utskottet föreslår
att finansutskottet ökar moment 29.50.10 med
400 000 euro för en trafikmedicinsk enhet vid
Helsingfors universitets medicinska fakultet.
Bastrafikledshållningen
Utskottet vill påpeka att finansieringen av bastrafikledshållningen
redan länge har varit lägre än vad kommunikationsministeriet
och väg- och banverken med fog har äskat om. Med tanke
på att bastrafikledshållningen ska trygga servicenivån
och trafiksäkerheten på det existerande vägarna är
läget oroväckande, menar utskottet. Om det finansiella
underskottet fortsätter ännu länge, finns
det nämligen risk för att servicenivån
och trafiksäkerheten drabbas av storskaliga problem och
att det behövs stora engångsinvesteringar.
Vägnätet
Bevillningsfullmakten för de vägprojekt som
enligt budgetpropositionen ska inledas 2007 uppgår till
ca 800 miljoner euro. Av denna finansieringssumma behövs
27 miljoner euro nästa år. Dessutom finns det
ett principbeslut om ytterligare ett nytt projekt 2008. Genom dessa
beslut har investeringarna för de trafikledsprojekt ministerarbetsgruppen
för trafikinfrastruktur gett högsta prioritet
i praktiken fullföljts. Antalet nya projekt som inleds
under innevarande regeringsperiod ligger på samma nivå som
under de närmast föregående perioderna.
Det är utmärkt att nya projekt kör
i gång och att man på några små undantag
när har lyckats hålla sig till prioritetsordningen,
menar utskottet. Detta är ett steg mot långsiktigt
beslutsfattande. I Sverige har större väginvesteringar
lyfts ut ur den årliga budgetpropositionen och i stället grundar
sig deras finansiering på planering i ett längre
perspektiv. Planeringen motsvarar emellertid ännu inte
vare sig den långsiktiga Sverigemodellen eller den långsiktighet
arbetsgruppen Vuoria, tillsatt av kommunikationsministeriet den
12 april 2005, efterlyser.
Utskottet understryker att också det sekundära
vägnätet är riksviktigt, inte bara för
bosättningen och invånarna utan också för
näringslivets transporter, särskilt industrileveranserna. Därför
gäller det i basväghållningen att se
till att det sekundära vägnätet och speciellt
vägkonstruktionerna hålls i skick.
Enligt utredning till utskottet finns det ett akut behov av
minst 70—80 miljoner euro till för basväghållning.
Till dem som råkat i farozonen hör små regionala
investeringar i trafiksäkerhetsprojekt men också i
smärre för näringslivet viktiga projekt.
Enskilda vägar.
Utskottet vill i detta sammanhang också lyfta fram
förvaltningen och skötseln av enskilda vägar.
De enskilda vägarna utgör nämligen ett
viktigt inslag i Finlands sekundära vägnät.
Utskottet noterar att anslaget under moment 31.25.50, Statsbidrag
för underhåll och förbättring
av enskilda vägar, är 2 miljoner euro mindre i
budgetpropositionen för 2007 än i årets budget.
Behovet av underhålla enskilda vägar har på intet
sätt minskat.
Bannätet
Anslaget under basbanhållningens moment 31.40.21 för
reinvesteringar räcker inte till, anser utskottet. Bannätet
behöver enligt information till utskottet rustas upp med
i snitt 30 års intervaller, beroende på trafikmängderna.
De pengar som avsatts för basbanhållningen
i budgetpropositionen betyder att det 2007 finns allt mer överårig överbyggnad
och att hastighetsbegränsningarna till följd av
banornas usla skick fördubblas från 300 km 2006
till 600 km 2007. VR kan sålunda inte utnyttja sina nya snabba
tåg på ett förnuftigt sätt.
Om finansieringen hålls inom samma finansiella ramar några år
framöver kommer vi 2011 att ha hastighetsbegränsningar
på mer än 900 km och ställs redan 2008
inför tvånget att lägga ned vissa lågtrafikerade
bansträckor. Anslaget under moment 31.40.21 för
reinvesteringar måste enligt utskottets mening absolut
höjas till minst 170 miljoner euro.
Finansieringsbehovet för bastrafikledshållningen
Utskottet framhåller att pengarna för bastrafikledshållningen
redan länge legat under den nivå som trafikledsverken
med fog äskat. Med beaktande av stegringen i kostnadsnivån är
de för 2007 föreslagna anslagen för såväl
basväghållningen som basbanhållningen
reellt sett mindre än i år. Ändå är
det meningen att bastrafikledshållningen ska trygga servicenivån
och trafiksäkerheten på det existerande trafikledsnätet.
En långsiktigt politik kan gott och väl sägas
vara lika viktig för bastrafikledshållningen som
för nya trafikledsprojekt. Utskottet konstaterar att underskottet
ackumulerats under en lång rad år och att det årliga
behovet av extra finansiering rör sig om inte mindre än
100 miljoner euro.
Sjöfarten
Utskottet hyser oro för sjöfartens och insjötrafikens
position som näringsgren i framtidens Finland. Sjöfarten
spelar en stor roll i vår utrikeshandel, och för
försörjningsberedskapen är det angeläget
att sjöfarten förblir en finländsk näringsgren.
Tonnageskatten
Här i Finland har vi en tonnageskattelagstiftning som
rederierna ser som ett missfoster och som bara ett rederi med två sandskutor
på Saimen följer. Det generella budskapet från
rederihåll har varit att vår tonnageskattelagstiftning
måste ändras för att bli konkurrenskraftig
med systemen i de övriga EU-staterna.
Ur branschsynpunkt är vårt tonnageskattesystem
behäftat med tre fel. För det första
omfattas taxfreeförsäljningen inte av tonnageskatten,
för det andra är tonnageskatteperioden lång,
tio år, och för det tredje är behandlingen
av den latenta skatteskulden problematisk.
Utskottet ser det som angeläget att Finland får en
konkurrenskraftig tonnageskattemekanism i likhet med övriga
EU-länder. Innan mekanismen är färdig
och klar att tas i bruk kunde man snabbt ta i bruk en fartygsanskaffningsreservering
i det nuvarande skattesystemet.
Ödesfrågor för den finländska
sjöfarten
Följande regering måste absolut skriva in
i sitt program de insatser som primärt behövs
för att stimulera den finlänska handelssjöfarten
och det maritima klusteret i syfte att värna vår
handelsflotta, det finländska sjöfolkets sysselsättning och
kompetens, ett starkare maritimt kluster och landets försörjningsberedskap.
Finland måste vidta åtgärder för
att sjöfarten ska kunna bedrivas på samma villkor
som i de övriga EU-staterna, särskilt vår
nära granne Sverige. Utskottet uppmanar regeringen att
skyndsamt vidta åtgärder för att se över
tonnageskatten, införliva fartygsanskaffningssystemet i
den nuvarande beskattningen, ta i bruk investeringsstöd
och/eller statsgarantier och totalrevidera lagen om en
förteckning över handelsfartyg i utrikesfart,
och föreslår
att finansutskottet tar in ett uttalande om saken i sitt
betänkande.
Temapaket för tryggad servicenivå och sjösäkerhet
på vattenvägarna
Enligt utredning till utskottet finns det en mängd ställen
på våra vattenvägar där varken
servicenivån eller sjösäkerheten tillgodoser
sjötrafikens krav.
För att höja servicenivån och förbättra
säkerheten på vattenvägarna föreslår
ministerarbetsgruppen för trafikinfrastruktur i sitt farledsprogram
ett temapaketet för tryggad servicenivå och säkerhet
på vattenvägarna 2007—2008. Det enda
temat i farledsprogrammets första fas som förefaller
bli utan pengar är temapaketet för sjöfart
(moment 31.30.21), som sammantaget uppgår till 8 miljoner
euro, varav 4 miljoner euro var tänkta för 2007.
Utskottet understryker hur viktig sjöfarten är
för vår utrikeshandel och menar att små projekt
för att öka säkerheten och navigerbarheten
i farlederna behöver genomföras. Temapaketet bör
kunna inledas 2007, poängterar utskottet.
Rysslandstrafiken
Utskottet noterar att av anslaget under moment 31.24.21 är
det tänkt att använda 3 miljoner euro 2007 och
7,3 miljoner euro 2008 för trafikarrangemang
vid gränsövergången i Vaalimaa. Projektet
utgår från en modell med två stationer, där
den nuvarande stationen med anknytande leder framöver används
för persontrafik medan godstrafiken får en helt
ny stationsbyggnad med körvägar och inspektionsområden.
En säkrare och smidigare gränsöverskridande trafik
kräver en lämplig infrastruktur, adekvat inspektionspersonal
och ett intensivt myndighetssamarbete på såväl
det nationella som det internationella planet. Till de fortsatt
viktiga åtgärderna hör att få de
ryska myndigheterna att i praktiken omsätta sina planer
att reducera antalet yrkeskårer som arbetar vid gränsstationerna efter
finskt mönster.
Under expertutfrågningen konstaterades det att det
finns ett otal saker i landsvägstransporterna mellan Finland
och Ryssland där de i Finland respektive Ryssland registrerade
lastbilarna särbehandlas. Det gäller bl.a. att
få visum, att söka dispens på grund av övermassa
eller av annan orsak, mängden bränsle som får
föras in tullfritt och beviljande av specialtransporttillstånd.
Eftersom myndighetsagerarandet skiljer sig i Finland och Ryssland
bl.a. då det gäller övervakning, bötfällning
och kontroll av virkestransporter, blir de finländska och
ryska aktörerna olikabehandlade. Utskottet föreslår
att finansutskottet utreder hur problemen i Rysslandstrafiken
kan undanröjas eller minskas.
I anknytning till trafiken mellan Finland och Ryssland inleds
i bugetpropositionen även ett nytt temaprojekt, främjandet
av godstrafiken på järnvägarna i östra
Finland. Medel avsätts för förbättring
av de logistiska förbindelserna mellan Finland och Ryssland,
något som utskottet anser är viktigt för
att trafiken mellan de två länderna ska löpa
bättre. För projektet behövs 25 miljoner
euro.
Övrigt
Utskottet vill i detta sammanhang uppmärksamgöra
finansutskottet på att magistraterna behöver sammantaget
1 520 000 euro i budgetarna för 2007
och 2008 till följd av den nya lagen om farkostregistretRSv
102/2006 rd — RP 39/2006 rd med förslag
till lag om farkostregistret. Inrikesministeriet bedömer
att det kommer att kosta magistraterna 8 euro per ändringsanmälan
när uppgifter som finns i det gamla registret ska uppdateras
för det nya farkostregistret. Det engångstillägg
magistraterna behöver för personalutgifter till
följd av avgiftsfriheten i övergångsbestämmelsen
i lagens 31 § 5 mom. är ca 1 400 000.
Därtill kommer de kostnader för översynen
av datasystemet som nämns i motiven till lagförslaget,
120 000 euro. Utskottet betonar att registerförvaltningens
anslag för 2007 och 2008 därmed behöver ökas
med ett engångsbelopp på totalt 1 520 000
euro till följd av det nya farkostregistret, och föreslår
att finansutskottet ökar momentet för
magistraternas omkostnader med 1 520 000 euro.