Allmän motivering
Utskottet har behandlat propositionen främst utifrån
sitt eget ansvarsområde, alltså trafik. Utskottet
har tidigare behandlat biodrivmedel och användning av dem
i trafiken i sitt utlåtande KoUU 7/2006
rd om statsrådets redogörelse om riktlinjer
för energi- och klimatpolitiken under den närmaste
framtiden, SRR 5/2005 rd. I utlåtandet
framhöll utskottet att EU har satt 5,75 % som
referensvärde för 2010 och att det är
ett bra mål. Utskottet såg det som nödvändigt
att regeringen vidtar behövliga åtgärder
för att målet ska nås. Därför
föreslog utskottet att ekonomiutskottet skulle föreslå ett
uttalande av riksdagen att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder
för att målet 5,75 % ska vara nått
2010.
Den nu aktuella propositionen är bra speciellt därför
att den syftar till att referensvärdet 5,75 % ska
nås 2010, menar utskottet. Vi bör dock allvarligt
beakta att den föreslagna lösningsmodellen inte
garanterar att produktionen och användningen av biodrivmedel
i Finland utvecklas i positiv riktning när det gäller
miljön och nationalekonomin i vårt land. För
att förslaget ska kunna genomföras behövs
det relevanta forskningsdata för beslutsfattandet och klokt
planerade system som incitament och stöd.
Biodrivmedlen och produktionen av dem
Med biodrivmedel avses i propositionen flytande eller gasformiga
bränslen som produceras ur biomassa för att driva
fordon. Sådana är t.ex. bioetanol, biodiesel,
biogas och syntetiska biodrivmedel.
De traditionella biodrivmedlen av första generationen
framställs av energiväxter från åkrar och
av många slags bioavfall. De har i regel inte så fördelaktiga
livscykel- och energibalanser. För tillverkningen behövs
mycket energi i relation till den energi som blir resultatet i form
av bränsle, dvs. energibalansen är ofördelaktig. Livscykelbalanserna
i produktionen och användningen har inte heller varit fördelaktiga.
Ofta är utsläppen av växthusgaser inte
mindre i jämförelse med fossila bränslen.
Däremot väntas andra generationens biodrivmedel
och i synnerhet syntetiskt framställda biodrivmedel förorsaka
mycket mindre utsläpp av växthusgaser. En syntesgasteknik
som statens tekniska forskningscentral undersökt ger mycket
rena biodrivmedel och reduktionen av växthusgasutsläpp är
betydligt större jämfört med första
generationens biodrivmedel, t.o.m. 80 %.
Enligt utredning kan även första generationens
biodrivmedel förbättras, likaså livscykelbalansen
i produktionen och användningen.
Miljökonsekvenserna av produktionen
Utskottet lyfter fram miljökonsekvenserna av biodrivmedelsproduktionen
och konstaterar att de totala konsekvenserna kan bedömas
endast genom att man utreder hur biodrivmedlet påverkar
miljön under hela sin livscykel. Biodrivmedlets livscykel
inbegriper produktion, skörd, behandling och transport
av råvaran samt produktion och användning av bränslet.
I bedömningen av miljökonsekvenserna under livscykeln
bör man beakta de utsläpp som ger upphov till
klimatförändring (växthusgaser) såväl
som försurande, eutrofierande och toxiska utsläpp
samt partiklar och utsläpp som påverkar ozonet
i den lägre atmosfären. Ytterligare bör
man ta hänsyn till förändringar i markanvändningen
som inverkar på naturens mångfald. Hittills har
miljökonsekvenserna under livscykeln inte bedömts
i fråga om produktion och användning av finska
biodrivmedel, förutom växthusgasutsläpp
och energibalanser.
Utskottet är oroat över att direktivet om
biodrivmedel kommer att leda till omfattande import av bioråvaror
från länder utanför Europa (t.ex. Brasilien
och Malaysia) och förorsaka miljöproblem och sociala
problem i dessa länder.
Produktionen av inhemska biodrivmedel
Då drivmedel framställs på ett ekologiskt
hållbart sätt i Finland blir det inhemska biodrivmedlet
fortsättningsvis mer konkurrenskraftigt i relation till
importerat utländskt bränsle. Samtidigt förbättras
självförsörjningsgraden i fråga om
bränsle.
I sitt utlåtande KoUU 7/2006 rd har
utskottet också påpekat att torv med fördel
kan användas till exempel vid framställning av
transportbränslen, särskilt för att motverka
klimatförändringen. Enligt sakkunniga är
torv det mest prisstabila bränslet i världen och
det skulle också gälla torv som drivmedel. Torv
omvandlas till flytande bränsle med hjälp av Fischer-Tropsch-syntesen.
I Finland pågår ett projekt där man undersöker
möjligheterna att förgasa inhemska råvaror och
rena gasen utifrån principerna för Fischer-Tropsch-syntesen.
Prisstabilitet i kombination med högre grad av självförsörjning
och inhemsk produktion gör torven till en användbar
råvara tillsammans med annan biomassa, när Finland planerar
för framställning av flytande transportbränslen,
påpekar utskottet.
Den inhemska produktionen av biodrivmedel så som RME-biodieselrypsmetylester har
positiva effekter på jordbruksproduktionen, bl.a. när
det gäller proteiner som behövs för boskapsskötseln.
Utan att mer detaljerat ta ställning till råvaruproduktionen,
som hör till jord- och skogsbruksutskottets ansvarsområde,
framhåller kommunikationsutskottet att livscykel- och energibalanserna
bör ses som en helhet så att bara en del av t.ex.
utsläppen av kväveföreningar hänförs
till bränslen som uppkommer i form av biprodukter i jordbruket.
Rätt justerade inriktningar av utsläpp skulle sannolikt
minska utsläppen av växthusgaser från den
inhemska produktionen av biodrivmedel vid åkerodling, då det är
fråga om en biprodukt till proteinframställningen.
Då förbättras också jämförelsetalet
i fråga om utsläpp av växthusgaser från
den decentraliserade produktionen av RME-biodiesel i relation till
andra generationens biodrivmedel.
Användningen av biodrivmedel i trafiken
Kvalitetskrav
För att biodrivmedlen ska bli ett faktiskt alternativ
till traditionella drivmedel måste de lämpa sig
för fordonens motorer i dagsläget och vara godkända
av fordonstillverkarna. Dessutom måste de uppfylla de standardenliga
kvalitetskraven på bensin och dieselolja (SFS-EN 228 och
SFS-EN 590) och ha köldegenskaper som motsvarar de krav
som ställs av vinterförhållandena i Finland.
Vidare är det viktigt att de bildar en homogen blandning
med kolväten och att de är nästan lika
lagringsstabila som kolväten. Utskottet framhåller
att livscykelanalysen bör vara positiv i fråga
om utsläpp av växthusgaser och att de reglerade
avgasutsläppen bör vara lika låga som
kolvätenas. Utskottet menar också att tillgången
bör vara säker och stabil och att anskaffnings-
eller produktionskostnaderna bör vara godtagbara för
samhället.
Enligt utredning är den energiandel om 5,75 % som
regeringen föreslår inte möjlig som sådan
utan att antingen kvalitetsstandarden eller tekniken i bilarna ändras. Åtminstone
i vissa fall går det att tillfoga en större mängd
alkohol. Nu behandlas därför ett förslag
till ändring av standarden i fråga så att
maximiandelen alkohol kan öka. Biodieseln fungerar inte
heller alltid problemfritt i bilmotorerna. Det kan också vara svårt
att använda maximiandelen biokomponenter i bränslen
med vinterkvalitet. Detta kan även försvåra
förverkligandet av den enligt utskottet viktiga principen
att biodrivmedel bör vara åtkomliga på lika
villkor i hela landet.
Propositionen beaktar visserligen de gränser som beror
på kvalitetskraven i strävan efter en 5,75 procents
andel biokomponenter fram till 2010, eftersom separata bestämmelser
ska utfärdas genom förordning av statsrådet.
Den eventuella utvecklingen i kvalitetsstandarderna blir alltså då beaktad
och målvärdet anpassas till den nivå som
de gällande standarderna tillåter. Utskottet betonar
att det är ett absolut villkor att bränslena stämmer överens
med kvalitetsstandarderna för att bilarnas teknik och motorer
ska fungera utan störningar. Om det saluförs bränsleblandningar
som överskrider den standardenliga maximihalten biokomponenter är
det en försiktighetsåtgärd att lagstadga
om en skyldighet att förse produkten med märkningar.
I propositionen behandlas inte hur de kalla väderförhållandena
i Finland begränsar biodrivmedlens funktion eller hur eventuella
störningar inverkar på avgasutsläppen,
påpekar utskottet. Frågan är hittills
bristfälligt utredd, så handels- och industriministeriet
ska starta ett omfattande program för att undersöka
och utveckla biodrivmedel. Utskottet understryker att programmet också bör
resultera i mer information om biodrivmedlens köldegenskaper.
Utsläppens konsekvenser
Med biodrivmedel eftersträvas minskade koldioxidutsläpp
och en bättre självförsörjningsgrad
i fråga om bränslen. Den första generationens
biodrivmedel medger bara en rätt anspråkslös
utsläppsreduktion, men den andra generationens biodrivmedel
som nu utvecklas och förhoppningsvis kommersialiseras nästa årtionde
beräknas medföra betydligt mindre utsläpp.
Teknologins utveckling
Den eftersträvade andelen biodrivmedel, dvs. 5,75 % år
2010, överskrider etanolandelen om 5 % enligt
det gällande kvalitetskravet på bränslen.
Som regeringen påpekar är det därför
nödvändigt att genom ett kvalitetskrav i en separat förordning
av statsrådet se till att det inte uppstår problem
med bilarnas teknik och motorer då andelen om fem procent överskrids.
Enligt utredning kommer kvalitetskravet att fastställas efter
att ett förslag till EG-lagstiftning lagts fram. Det är
enligt utskottets uppfattning bra.
Beskattningen av biodrivmedel
Beskattningen av flytande biodrivmedel
Enligt lagen om accis på flytande
bränslen (1472/1994) betalas för flytande
bränslen en accis som delas in i grundaccis och tilläggsaccis. Tilläggsaccisen,
som är baserad på de koldioxidutsläpp
som bränslet förorsakar, har motsvarat 18,05 euro/ton
CO2 sedan början av 2003.
Enligt principen om ersättande bränsle i energiskattedirektivet
betalas accisen också för biodrivmedel som används
som motorbränsle eller bränsle för uppvärmning.
Accisen betalas då för en ersättande
produkt på samma sätt som för en energiprodukt
som enligt direktivet har en minimiskattenivå. För
alkohol som tillsätts i motorbensin betalas alltså accis
för bensin och för vegetabilisk olja som tillsätts
i dieselolja betalas accis för dieselolja. Accisen för
andelen alkohol eller vegetabilisk olja kan inte heller vara lägre än
för bensin eller dieselolja t.ex. på den grunden
att alkohol och vegetabilisk olja har ett lägre energiinnehåll än
mineralbaserade oljeprodukter.
I energiskattedirektivet föreskrivs också om en
möjlighet för medlemslandet att bevilja skattebefrielse
eller -nedsättning för biobränslen. Skatteförmånen är
dock begränsad. Den kan för det första
endast gälla den del av bränslet eller blandningen
som helt och hållet är biobaserad. Om bränsleblandningen
består av en biokomponent och mineralolja beskattas mineraloljan
enligt normal accis på bensin eller dieselolja. Dessutom
kan skatteförmånerna endast vara tidsbegränsade.
Skattenedsättningen begränsas också av
ett förbud mot överkompensation. För
att undvika ett allför stort stöd ska medlemsländerna årligen
anpassa skattestödet för biobränsle t.ex.
efter fluktuationerna i priset på råolja.
Ytterligare tillämpas gemenskapens bestämmelser
om skattediskriminering och statsstöd, som begränsar
möjligheterna till skattenedsättningar för
biobränslen.
Beskattningen av biogaser och fordon som drivs med biogas
Energiskattedirektivet tillämpas på naturgas
och andra gasformiga kolväten så som metan. Därför
beskattas också biobaserade metangaser i princip som motorbränsle
och bränsle för uppvärmning. Men enligt
artikel 16 i direktivet kan gaser som härstammar från
biomassa befrias från skatt.
I praktiken har Finland redan agerat med stöd av direktivet
och befriat biogaser från accis.
I fordonsskattelagen som trädde i kraft vid ingången
av 2004 föreskrivs att person- och paketbilar som drivs
med bränsle bestående av metan, inklusive biogas,
på vissa utsläppsvillkor är fria från årlig
drivkraftsskatt (f.d. dieselskatt). Annars ska drivkraftsskatt betalas
om fordonet drivs med något bränsle som är
lindrigare beskattat än motorbensin. För metandrivna
person-, paket- och lastbilar, bussar och andra fordon
betalas ingen bränsleavgift enligt bränsleavgiftslagen.
Bränsleavgiften ska annars betalas om fordonet drivs med
ett skattefritt bränsle eller ett bränsle som är
lindrigare beskattat än dieselolja.
Beskattningen av biodrivmedel bör utvecklas
Det finns skäl att uppmärksamma att beskattningen
i själva verket kommer att skärpas jämfört
med bensin och dieselolja om biodrivmedel marknadsförs
utan skattelättnader. För att ersätta
t.ex. en liter bensin behövs 1,5 liter bioetanol, och då betalas
accisen också för 1,5 liter.
Den koldioxidbaserade tilläggsaccisen för biodrivmedel
bör slopas och då användningen av biodrivmedel ökar
bör behovet av ytterligare skattenedsättningar
utredas enligt principen om en neutral slutprodukt, anser utskottet.
Därför är det nödvändigt
att införa åtminstone de skattelättnader
för flytande biodrivmedel som energiskattedirektivet tillåter.
Skattelättnaderna ska i synnerhet vara avsedda att stödja
användningen av inhemskt framställda biodrivmedel.
Kommunikationsutskottet föreslår att ekonomiutskottet
tar med ett uttalande om frågan i sitt betänkande.
Lagens tillämpningsområde
Utskottet fäster allvarligt avseende vid att de drivmedelsdistributörer
som under ett kalenderår till konsumtion levererar motorbensin,
dieselolja och/eller biodrivmedel vars sammanlagda volym
uppgår till under en miljon liter lämnas utanför
lagens tillämpningsområde. Enligt utredning gallrar
denna bestämmelse ut småskalig framställning
av protein och RME-biodiesel samt anknytande näringsverksamhet
från drivmedelsmarknaden. Om gränsen i stället
dras vid 100 000 liter blir det genom avtalsförfarandet enligt
6 § i lagförslaget möjligt att utveckla
ekologiskt effektiv, småskalig framställning där produkterna
kan marknadsföras och säljas direkt enligt avtal.
Det är speciellt viktigt att utveckla och uppmuntra till
decentraliserad framställning av biodrivmedel i Finland.
Utskottet föreslår därför att
ekonomiutskottet tar in ett uttalande om det här i sitt
betänkande.
De relativt snabba investeringsbeslut och utvecklingsfaser som
kommer att bli en följd av lagförslaget kan dra
upp linjer för framtida produktionsalternativ. För
vårt land är det viktigt med långtgående,
hållbara och utforskade lösningar när
det gäller biodrivmedel. Samtidigt måste vi fundera över
hurdan forskning som behövs för att fylla luckorna
i vår kunskap och vilka åtgärder som
behövs för att styra utvecklingen mot en hållbar
grund.
Vid sidan av användningsskyldigheten bör också andra
främjande åtgärder utredas. En decentraliserad,
småskalig framställning och stora, centraliserade
lösningar samt olika varianter av dem kan nämligen
vara hållbara lösningar. Men för att
bli vanliga kräver de olika slags styrmetoder. Den nu aktuella
lagstiftningen bör uppmuntra till och underlätta
för inhemsk framställning av biodrivmedel, framhåller
utskottet. Därför föreslår kommunikationsutskottet
att ekonomiutskottet särskilt fäster uppmärksamhet
vid det här och i fråga om lagens tillämpningsområde
beaktar möjligheten att kombinera olika alternativ bl.a.
för att säkerställa den inhemska produktionen.