Motivering

Kommunikationsutskottet koncentrerar sig här på bolagiseringen av Vägverket, försörjningsberedskapen och handelsfartygstonnaget, banhållningen och flygtrafiken. På grundlagsutskottets begäran ser kommunikationsutskottet dessutom på vissa uttalanden av riksdagen som faller inom dess behörighet och som godkänts på dess egen framställning.

Bolagiseringen av Vägverket

Riksdagen fattade den 13 juni 2000 beslut om en reform av vägverket och förutsatte i det sammanhanget att regeringen årligen ger trafikutskottet en uppföljningsrapport. Utskottet har med utgångspunkt i en sådan årlig rapport behandlat frågan om bolagiseringen av Vägverket i samband med ärende LiE 1/2003 rd.

Enligt vad utskottet har erfarit har reformen fortskridit i stort sett som planerat. Företagen i branschen har välkomnat vägförvaltningens nya upphandlingsstrategi, även om de anser att strategin inte i alla delar tar hänsyn till det existerande utbudet av tjänster. Utskottet fäster sig vid väghållningsentreprenadernas omfattning och längd och menar att också mindre entreprenörer bör ges tillfälle att delta i dem.

Riksdagen förutsatte i sitt uttalande att personal inte permitteras, sägs upp eller mot sin vilja flyttas från ett pendlingsområde till ett annat under övergångsperioden och att regeringen i samråd med den kommunala sektorn lägger upp ett program för placering av den del av vägverkets personal som friställs och som det inte finns användning för vid Vägförvaltningen eller affärsverket Vägverket inom andra sektorer i den offentliga sektorn med hjälp av bl.a. tjänsteöverföringar. Anpassningen av personalen fram till slutet av den överenskomna övergångsperioden har enligt utredning till utskottet huvudsakligen förlöpt enligt Vägförvaltningens och Vägverkets planer. Utskottet påminner ändå om att hälften av nästa års väghållningsentreprenader kommer att konkurrensutsättas och att konsekvenserna av detta än så länge är omöjliga att förutse. Därför är det viktigt att utvecklingen i personalsituationen följs upp i den fortsatta reformen och att också riksdagens uttalande vägs in.

Försörjningsberedskapen och handelsfartygstonnaget

I statsrådets beslut den 8 maj 2002 om målen med försörjningsberedskapen framhålls att huvudvikten när det gäller beredskapen med tanke på transporterna ligger på att trygga transporterna till havs samt de transporter som baslivsmedels- och energiförsörjningen kräver. För att utrikeshandelns transporter skall kunna tryggas upprätthålls ett tillräckligt isförstärkt fartygsbestånd samt lufttransportmedel. Beslutet bygger på lagen den 18 december 1992 om tryggande av försörjningsberedskapen (). Enligt vad utskottet har erfarit är det viktigaste med tanke på försörjningsberedskapen att de fartyg som rederierna äger och hyr in för handelssjöfart är införda i det finska fartygsregistret och seglar under finsk flagg. Då står de under alla förhållanden under finländsk lagstiftning.

För försörjningsberedskapen och även annars är det enligt utskottets mening viktigt att vi upprätthåller ett tonnage, men det förutsätter att verksamhetsvillkoren är likadana som i andra EU-länder. Andra medlemsstater har beslutat stöda sin sjöfart, vilket betyder att våra rederier får negativ särbehandling i förhållande till de viktigaste sjöfartsstaterna i EU.

Enligt 1 § 1 mom. i lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart () kan i en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart inskrivas lastfartyg och andra fartyg som huvudsakligen är avsedda för godstransporter, om fartyget är inskrivet i det finska fartygsregistret. I lagens 4 § 1 mom. sägs att stöd kan beviljas en finsk sammanslutning som äger ett fartyg och bedriver rederiverksamhet med det. Trots denna stödform har tonnaget inte ökat, eftersom nyanskaffningar huvudsakligen har registrerats utomlands.

En annan åtgärd som vidtagits för att hindra utflaggning är den nya tonnageskattelagen () som trädde i kraft den 20 november 2002. I den föreskrivs att rederierna i stället för normal företagsbeskattning kan välja tonnagebeskattning. Om rederierna betalar tonnageskatt baserad på fartygens dräktighet befrias de från företagsskatt. Vid utfrågningen av sakkunniga har det kommit fram att den nya lagstiftningens formulering i alla fall ger upphov till sådana problem att rederierna inte anser sig kunna gå över till tonnagebeskattning. Det betyder att lagen inte har de verkningar som det ursprungligen var tänkt.

I detta sammanhang vill utskottet understryka att sjöfartens verksamhetsbetingelser måste följas upp och att målet bör vara att sjöfarten förblir en livskraftig inhemsk näring. Vi bör ta till medel som ger oss samma verksamhetsvillkor som i Sverige.

Banhållning

Utskottet noterar att fartbegränsingarna på bannätet gäller för pass 350 bankilometer. Enligt utredning till utskottet avser VR att förnya sin materiel för att kunna höja servicestandarden. Det betyder att underhåll och utveckling av bannätet kräver uppmärksamhet och mer anslag för att VR ska kunna utnyttja sin nya materiel utan att bannätets dåliga skick ställer hinder i vägen. Detta gäller inte minst de snabba tågförbindelserna. Utskottet ser huvudbanan norrut och banan österut som särskilt viktiga banavsnitt.

Flygtrafik

För flygtrafiken har situationen varit avgjort förändrad sedan den 11 september 2001 och flygbolagen har fått se sina verksamhetsvillkor försämras. Riksdagen förutsatte den 20 december 2002 att frågan om att stödja flygtrafiken utreds i grunden. Situationen har förvärrats ytterligare av förekomsten av sars i år. Därför uppmärksammar utskottet flygtrafikens situation och menar att det är skäl att hålla ett öga på verksamhetsvillkoren och vid behov skrida till sådana åtgärder som situationen kräver. Som exempel kan tänkas att staten åtar sig att stå för kostnaderna för ökade säkerhetsåtgärder.

Riksdagens uttalanden

Kommunikationsutskottet anser att de åtgärder som redovisas i regeringens berättelse inte räcker till utan att följande uttalanden som riksdagen godkänt på utskottets förslag fortfarande är motiverade och bör få stå kvar i berättelsen:

• Koncession för digital sändningsverksamhet och finansieringsplanerna för verksamheten

  RP 34/1998 rd (s. 232)

• Försörjningsberedskap, beståndet av handelsfartyg

  RP 14/1999 rd (s. 232)

• Bolagiseringen av vägverket

  RP 25/2000 rd (s. 233)

• Postverksamhet

  RP 74/2000 rd (s. 236)

• Antalet fraktfartyg och deras konkurrensvillkor

  RP 129/2000 rd (s. 238)

• Statsbidraget för enskilda vägar

  RP 166/2000 rd (238)

• Främjande av konkurrenskraften hos Finlands handelsflotta

  RP 144/2001 rd (s. 241)

• Manipulation med olika intyg om fartygens maskineffekt

  RP 38/2002 rd (s. 241)

• Minskande av rattfylleriet

  LM 99/2002 rd (s. 243)