Detaljmotivering

3 §. Definitioner.

Utskottet har uppmärksamgjorts på att forskning som avsetts vara avtalsforskning eller öppen forskning i vissa fall skulle klassificeras enligt 3 § 4 punkten som uppfinning som tillkommit i andra situationer. Utskottet vill emellertid påpeka att den forskning vid högskolor som omfattas av lagen i regel ska höra antingen till öppen forskning eller avtalsforskning. Punkt 4 i paragrafen blir följaktligen tilllämplig bara i undantagsfall, när forskningen inte omfattas av den egentliga forskningen vid högskolan. En utomstående finansiär eller medverkan från någon annan utanför högskolan samt avtal om förpliktelserna gällande utnyttjande av forskningsresultaten avgör om det är fråga om öppen forskning eller avtalsforskning. Typiskt för avtalsforskning är att avtalsbestämmelserna gäller skyldigheten att utnyttja forskningsresultaten. Gränsdragningen avser dock inte att undanta från avtalsforskning sådan forskning där den utomstående parten inte ställt uttalade krav på utnyttjandet av forskningsresultaten utan andra krav som t.ex. gäller forskningssättet. Därför preciseras underpunkt b i 3 § 3 punkten för att säkerställa att lagens syfte faktiskt uppnås. Dessutom bör det observeras att avtalsforskning kan, men inte alltid, vara förenad med kravet på publicering av forskningsresultaten. I det fall att finansieringen kommer från en utomstående part och forskningen enbart är förknippad med skyldigheten att publicera resultaten handlar det om öppen forskning enligt underpunkt b i 3 § 2 punkten.

5 §. Uppfinningsanmälan.

Utskottet har uppmärksamgjorts på tidsfristen för uppfinningsanmälan. Utskottet påpekar att tanken bakom tidsfristen för svarsanmälan är att utredningen av vem rätten till uppfinningen hör ska gå snabbare. En viss flexibilitet finns inbakad såtillvida att tidsfristen börjar löpa först när högskolan har tagit emot en uppfinningsanmälan med tillräckliga uppgifter.

8 §. Högskolans rätt till en uppfinning i andra situationer.

Enligt grundlagsutskottet lämnar meningen om verksamhet som är nödvändig med tanke på högskolans verksamhet rum för tolkning och att bestämmelsen därför bör preciseras t.ex. genom uttryck som beskriver graden av behovet eller nyttan. Dessutom anser grundlagsutskottet att lagen bör kompletteras med en bestämmelse om att högskolan inte har rätt att utan uppfinnarens samtycke överlåta sin bruksrätt enligt 8 § 2 mom. på en tredje part.

Kulturutskottet påpekar att vi här har en bestämmelse som tillämpas i exceptionella fall. Enligt propositionsmotiven kan en högskola enligt lag endast få bruksrätt till denna typ av uppfinning och endast då uppfinningen är nödvändig och kan utnyttjas för högskolans eget bruk, t.ex. i forskningslaboratorium. Högskolan måste alltid ha ett direkt behov och direkt användning för uppfinningen för att i sådana fall få bruksrätten till den.

När det gäller tillägg av en bestämmelse om samtycke konstaterar kulturutskottet att här blir patentlagens 43 § tillämplig. Där föreskrivs det att om patenthavaren gett en annan rätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen, får denne överlåta sin rätt vidare endast om avtal träffats om det.

9 §. Ersättningar.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten vid att ett avtal som ingåtts innan uppfinningen kommit till och genom vilken uppfinnaren avstår från sin rätt till en skälig ersättning är ogiltigt bara i fråga om detta avtalsvillkor. Därför föreslår utskottet en ändring i 9 § 1 mom.

10 §. Jämkning och preskription av ersättning.

Under expertutfrågningen påpekades det att högskolorna kan fatta beslut om övertagande av uppfinningsrättigheter och ersättningsstorlek dels genom avtal, dels genom ensidiga förvaltningsbeslut. En genom förvaltningsbeslut bestämd ersättning kan emellertid enligt 10 § inte justeras på grund av förändrade förhållanden. Men utskottet anser det trots allt motiverat att ersättningen också i det fallet bör gå att justera. Därför görs i 10 § 1 mom. en ändring avseende detta.

11 §. Offentliggörande av forskningsresultat.

Uttrycket "andra nödvändiga skäl" lämnar enligt grundlagsutskottet en rätt bred marginal för tolkningar, särskilt som nödvändigheten enligt bestämmelsens ordalydelse inte verkar vara kopplad till någon avsikt. Kulturutskottet påpekar att patentering inte är det enda sättet att skydda forskningsresultat. Beställaren kan nämligen med hänsyn till forskningens karaktär anse ett avtal om hemlighållande vara ett bättre alternativ.

Skyldigheten att hemlighålla uppgifter (konfidentiellt material med anknytning till forskningen och sekretess för forskningsresultaten) har ofta sin upprinnelse i ett avtal om hemlighållande för skydd eller utnyttjande av uppfinningen, konstaterar utskottet. För hemlighållande av uppgifter gäller dessutom det som särskilt bestäms i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, i synnerhet handlingar med uppgifter om affärs- eller yrkeshemlighet eller basmaterial för vetenskaplig forskning (20 och 21 punkten i 24 §) eller i andra lagar som gäller högskolor.

Enligt propositionsmotiven ska högskolan hemlighålla de uppgifter med anknytning till uppfinningen den fått tills uppfinningen har skyddats på ett tillräckligt sätt och det inte finns andra nödvändiga skäl till hemlighållandet. Utskottet föreslår att 2 mom. preciseras så att också andra orsaker till följd av sekretesskyldigheten bör beaktas. Högskolornas sekretesskyldighet skulle alltså inte bara regleras av de allmänna sekretessbestämmelserna utan också gälla den tidsbestämda sekretesskyldighet som bygger på ett avtal mellan högskolan och forskarsamarbetets parter.

Utskottet har gjort en teknisk korrigering i 1 mom. som inte påverkar den svenska texten.

13 §. Om lösning av tvister.

I paragrafen föreslås att Helsingfors tingsrätt ska vara den enda domstolen i tvistefrågor som hör till lagens tilllämpningsområde. Det bör observeras att den föreslagna lagen inte omfattar rent förvaltningsprocessuella ärenden utan dessa behandlas i ett normalt förvaltningsrättsligt överprövningsförfarande.