Allmän motivering

Sammantaget anser utskottet propositionen vara behövlig och angelägen. Utskottet stöder ändringsförslagen. De stöder regeringens mål för ökade heltidstudier och snabbare utexaminering. Utskottet anser att propositionen är behövlig och tillstyrker lagförslagen med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Studiestödet har förbättrats under flera valperioder för att de studerandes utkomst ska kunna tryggas i den utsträckning som statsfinanserna tillåtit. Studiestödet har haft sin nuvarande struktur sedan höstterminen 2011, då de senaste ändringarna trädde i kraft och för att främja en mera systematisk användning av studiestödet vid högskolestudier genomfördes då en övergång till en stödtid som indelas i två faser i överensstämmelse med den nuvarande examensmodellen. Ttyngdpunkten har lagts på studiepenningen. Också de föreliggande propositionerna innehåller flera bra ändringar i studiestödet. I enlighet med regeringsprogrammet föreslås i proposition RP 116/2013 rd att studiepenningsbeloppen binds till folkpensionsindex och att systemet revideras så att det sporrar till heltidsstudier och snabbare utexaminering. Det är positivt att den här länge efterlängtade reformen kan genomföras också i en svår finansiell situation. En annan bra sak är att när det gäller 18-19-åriga studerande som bor någon annanstans än hos sina föräldrar sker det en höjning av de gränser för föräldrarnas inkomster som för närvarande leder till att studiepenningens belopp sjunker mer än för andra än högskolestuderande. För att stödet bättre ska räcka till höjs beloppet av statsborgen för studielån med 100 euro Det föreslås att på andra stadiet införs en studielånskompensation som ersätter studielånsavdraget.

En bindning av studiepenningen till folkpensionsindexet beräknas öka anslagsbehovet för studiepenning och bostadstillägg med uppskattningsvis 3,9 miljoner euro 2014. År 2015 blir ökningen i anslagsbehovet uppskattningsvis 7,5 miljoner euro. Indexbindningen förbättrar studiestödet för ca 280 000 studerande.

Det är positivt att också propositionen RP 197/2013 rd höjer nivån på studiepenningen för högskolestuderande. I enlighet med regeringens strukturpolitiska program föreslås det att nivån på studiepenningen för högskolestuderande höjs kostnadsneutralt då den tid som berättigar till studiestöd förkortas. Det är nödvändigt att höjningen av studiepenningen dimensioneras utifrån den permanenta kostnadseffekt som följer av att studiestödstiden förkortas. Det att studiepenningens månatliga belopp i högskolor höjs med cirka 11 procent är relativt sätt betydande, menar utskottet. I enlighet med programmet föreslås det att den tid som berättigar till studiestöd för avläggande av en högskoleexamen förkortas med fem stödmånader. Också dessa ändringar syftar till är att förbättra studiestödet så att det bättre räcker till för att motivera till heltidsstudier, förkorta studietiderna och förlänga arbetskarriärerna för studerande som inleder sina första högskolestudier höstterminen 2014 eller senare.

När det gäller effekten av den förkortade stödtiden om fem månader på studier och utkomst under studietiden har det påpekats att det inte är möjligt att avlägga alla studier tidsmässigt effektivt, eftersom det i vissa situationer är möjligt att avlägga ett ämne eller fullgöra en studiehelhet t.ex. endast en gång per år. Utskottet har också tidigare påpekat detta missförhållande och anser att det är nu nödvändigt att läroanstalterna planerar undervisningen bättre för att studierna inte ska bli långsammare på grund av ett alltför glest undervisningsutbud. Därför är det också nödvändigt att följa om den förkortade stödtiden leder till ett ökat behov av utkomststöd.

Utskottet framhåller att stora ändringar i studiestödet med bara några års mellanrum har gjort systemet så komplicerat att det rebtav kan äventyra medborgarnas rättssäkerhet och ett felfritt verkställande av förmåner. Utskottet hänvisar till sitt betänkande KuUB 7/2012 rd — RP 99/2012 rd och konstaterar att studiestödslagstiftningen överlag är svårtydd och oklar. Särskilt problematiska är de otaliga svårdefinierade övergångs- och ikraftträdandebestämmelserna. Enligt sakkunniga ska t.ex. i fråga om maximitiden för studiestöd för högskolestuderande tillämpas fem olika rättsliga grunder beroende på när och hur studeranden har inlett sina högskolestudier Utskottet anser det helt nödvändigt att utan dröjsmål formulera klarare bestämmelser. Undervisnings- och kulturministeriet ska också utreda villkoren för studerande med familj och om det fortfarande finns grupper av studerande som blir lidande av studiestödslagens bestämmelser eller tolkningen av dem på ett sådant sätt att studierna av den orsaken försenas eller att de studerande behandlas på ett ojämlikt sätt.

I grundlagsutskottets utlåtande granskas förslaget att i fråga om en 18—19-åring som studerar vid någon annan läroanstalt än en högskola och som bor någon annanstans än hos sina föräldrar beaktas beloppet av föräldrarnas förvärvs- och kapitalinkomster då studerandens rätt till studiepenning till fullt belopp bedöms. Då det handlar om myndiga personer kan bestämmelserna i lagen om studiestöd enligt grundlagsutskottets mening betraktas som tveksamt med avseende på jämlikhetsbestämmelserna i grundlagen. Men eftersom den föreslagna regleringen medför en förbättring anser grundlagsutskottet att den kan genomföras i vanlig lagstiftningsordning. Utskottet påpekar detta principiella missförhållande som gäller åldersgränser i lagen om studiestöd när det är fråga om att 18—19-åringar särbehandlas i förhållande till andra myndiga personer i samma ställning. Utskottet föreslår ett uttalande i frågan. (Utskottets förslag till uttalande).