Allmänt

Syftet med propositionen är att i enlighet med målen i regeringsprogrammet minska på kommunernas lagfästa uppgifter och skyldigheter i fråga om utbildningsväsendet. Kulturutskottet välkomnar att parallella och uppenbart onödiga bestämmelser upphävs, särskilt när det orsakar dubbelarbete som inte ger mervärde. 

Utskottet konstaterar vikten av att förslagens konsekvenser bedöms och presenteras. Det gör det enklare att överblicka följderna av normavvecklingen. De ekonomiska konsekvenserna av säkerhetsnätsprojektet beskrivs mångsidigt i propositionen. Lagförslaget har åtskilliga konsekvenser för barn och unga. Följderna har bedömts tämligen omfattande, med undantag av förslaget om ändring av rätten att besluta om avstängning av en studerande för viss tid. Bestämmelsens konsekvenser för de studerandes rättstrygghet har inte beskrivits. 

Under sakkunnigutfrågningen framkom att det hade varit välkommet om propositionen behandlat hur de stora reformer, däribland landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen, som nu är under beredning kommer att påverka exempelvis elev- och studerandevården. Utskottet ser behovet, men konstaterar att det är svårt att bedöma hur frågor som fortfarande är i beredningsfasen kommer att påverka enskilda revideringar. Det är av högsta vikt att regeringen vid beredningen av landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen ser till att tjänsterna för elever och studerande ordnas smidigt. Exempelvis är det centrala syftet med elev- och studerandevårdstjänsterna att stödja studieförmågan. Om tjänsterna fjärmas från dem som de finns till för finns det risk för att stödet inte längre är effektivt eller kan ges i rätt tid. En kurators eller psykologs möjligheter att stödja inte bara enskilda elever och studerande utan även hela skolsamfundet förutsätter att de kan arbeta integrerat med skolan. Utskottet menar att elev- och studerandevårdens kurators- och psykologtjänster ska finnas kvar i skolorna, nära eleverna och de studerande. 

Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Kulturutskottet tillstyrker lagförslagen i propositionen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag. 

Behörighet att stänga av en studerande på viss tid

I propositionen föreslås det att utbildningsanordnaren i gymnasier och yrkesläroanstalter kan besluta att rektor kan fatta beslut om avstängning av en studerande för viss tid. I andra fall fattas beslutet av ett kollegialt organ. Avsikten är att påskynda förvaltningsförfarandet och tillåta en snabb behandling av ärendet. Det uppskattas ge en inbesparing på 0,12 miljoner euro. 

Utskottet konstaterar att målsättningen att göra det enklare och snabbare att stänga av en studerande på viss tid är välkommen. I vissa situationer kan säkerheten vid skolan förutsätta att avstängningen kan behandlas snabbt. Om beslutet ska fattas av ett organ är redan sammankallandet av organet en bromsande faktor. Utskottet noterar att förslaget innebär en ändring av den etablerade tolkningen att avstängning av en studerande för viss tid, vilket i betydande grad ingriper i individens rättigheter, utgör administrativt tvång. Ändringen av praxis i fråga om rätten att besluta om avstängning är därmed problematisk med avseende på den studerandes rättstrygghet. Utskottet föreslår att delegeringen av beslutanderätt till rektorn avgränsas på det sätt som framgår av detaljmotiven.  

Utskottet fäster uppmärksamhet vid disciplinförfarandena i den grundläggande utbildningen, även om de inte behandlas i den aktuella propositionen. Lagstiftningen tillåter olika sätt att ingripa mot osakligt beteende från de studerandes sida, men under sakkunnigutfrågningen framkom det att de till buds stående medlen inte motsvarar dagens behov. (Utskottets förslag till uttalande) 

Behörighetsvillkor för kurator och minskning av skyldigheterna för studerandevården

I propositionen föreslås det att behörighetsvillkoren för en kurator vid studerandevården luckras upp. Det är en välkommen målsättning. Dagens behörighetsvillkor, dvs. minst yrkeshögskoleexamen inom det sociala området, har ofta ansetts vara alltför snävt. Det har ansetts göra det svårare att hitta personal som uppfyller villkoren och även minska möjligheterna att bygga upp en service med mångsidiga kompetens.  

Under sakkunnigutfrågningen framkom det att i praktiken är erfarenheterna av kompetensen hos kuratorer med annan lämplig examen lika goda som erfarenheterna av kuratorer med utbildning inom det sociala området. En mångsidig kompetensen stärker den övergripande servicen till elever och studerande, om man bara sörjer för den yrkesskicklighet som krävs för ett effektivt stöd till barnen och de unga. Utskottet föreslår därför att 7 § 2 mom. i lagen om elev- och studerandevård ändras.  

Regeringen föreslår lättnader i de lagfäste skyldigheterna i anknytning till studerandevården. Regeringen vill slopa den detaljerade regleringen av innehållet i välfärdsplanen för barn och unga. I fortsättningen ska det i planen tas in uppgifter om hur studerandevården genomförts i kommunen. De bestämda tiderna för justering av planen slopas. De uppgifter som nu sköts av elevspecifika elevhälsogruppernas kan framöver skötas också av en annan, sektorsövergripande grupp som lämpar sig för uppgiften. Vidare föreslås det att bestämmelser i lagen som överlappar med lagstiftningen och hälso- och sjukvården ska upphävas. Utskottet välkomnar förslagen och konstaterar att de inte minskar servicen till elever och studerande. Däremot minskad den administrativa bördan och utökas möjligheterna till avgörande som tar hänsyn till de lokala behoven. 

Lättnader i skyldigheten att göra upp planer

I propositionen föreslås det att bestämmelserna om anordnarens skyldighet att utarbeta en plan för att skydda de studerande mot våld, mobbning och trakasseri stryks i lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen och lagen om grundläggande yrkesutbildning. Motsvarande innehåll tas in i den elevhälsoplan som avses i 13 § i lagen om elev- och studerandevård, som alltså förblir i kraft.  

Anordnaren av undervisning och utbildning har fortsatt lagfäst skyldighet att trygga elevernas och de studerandes psykiska och fysiska säkerhet, trots att skyldigheterna angående utarbetandet av planer lättas. Syftet med de lagfästa planerna är att säkerställa att de som anordnar undervisning och utbildning ser till att de skolor och läroinrättningar som står under deras ansvar har gemensamma instruktioner för att förebygga och åtgärda problem. I lagstiftningen om utbildningen kvarstår också bestämmelserna om skyldighet att godkänna en ordningsstadga eller andra bestämmelser som främjar den inre ordningen, obehindrade studier och säkerheten och trivseln i skolan eller läroinrättningen. Bestämmelserna täcker delvis samma saker som finns i den plan som enligt förslaget nu ska strykas ur lagstiftningen.  

Utskottet välkomnar förslaget att gallra ut överlappande skyldigheter angående planerna. Genom att gallra ut funktioner som inte ger mervärde kan resurserna inriktas effektivare. Utskottet ser det som viktigt att mobbning och andra problem elimineras i skolor och läroinrättningar. Också i det arbetet är det viktigt med planmässighet och förutseende, men det avgörande är att lyckas påverka verksamheten i skolorna och läroinrättningarna. Uppskattningen av och respekten för andra människor måste genomsyra hela verksamheten och integreras med såväl undervisningen som den övriga fostrande uppgiften. Ledningsarbetet måste se till att de här frågorna lyfts fram ordentligt när målen för verksamheten ställs upp. Det är angeläget att resultaten och genomslaget följs och utvärderas också till den här delen. 

Gymnasieutbildningen för vuxna och finansieringen av den

Regeringen föreslår att gymnasieutbildningens konst- och färdighetsämnen samt hälsokunskap blir valfria för dem som studerar enligt lärokursen för gymnasiet för vuxna. Förslaget är välkommet. Det tillåter en enhetlig praxis för dem som studerar enligt lärokursen för vuxna, oberoende av deras ålder.  

För närvarande är de nämnda lärokurserna frivilliga för studerande som inlett studierna efter att de fyllt 18 år. Däremot är de obligatoriska för dem som inlett studierna innan de fyllt 18 år också för den som studerar enligt lärokursen för vuxna. Utöver de 44 obligatoriska kurser som hör till lärokursen för vuxna läser de här studerande dessutom 4 obligatoriska kurser i konst- och färdighetsämnen samt hälsokunskap. 

Utskottet ser det som viktigt att vuxna gymnasiestuderande, trots ändringen, ges möjlighet och uppmuntras att studera konst- och färdighetsämnen samt hälsokunskap. De här ämnena är viktiga för allmänbildningen och ägnade att stärka förutsättningarna att upprätthålla den personliga välfärden. 

Förslaget att ändra bestämmelsen om antalet lärokurser har också kopplingar till revideringen av 24 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Det föreslås att bestämmelsen ändras så att finansieringen inte bestäms utifrån den studerandes ålder utan på basis av huruvida man studerar enligt lärokursen för unga eller vuxna. Det är ett bra förslag, eftersom utbildningsanordnarnas kostnader påverkas mer av vilken lärokurs som tillämpas än av åldern.